Dejt med honom


Den var inte så romantisk men den behövde bli av. Vi har renoverat av bara helvete och är nu nära slutfasen, snart får vi flytta in. Vi kan bara tänka på allt som är kvar att göra, gymmatta ska installeras och en massa saker till. I detta ska vi klämma in en dejt och vara gulligulliga när vi är två fokuserade personer, men fan vad fint att vi ändå försökte.

Jag pratade om lamport och Gustav lyssnade faktiskt intresserat. Vi hetsåt vår mat för att sen bege oss till destination Scalateatern och Annika R Malmbergs show ”Framgång”. Förutom att innehållet och Annika var lysande så älskar jag de informella. Att kunna kliva ur klackarna och faktiskt bara sätta sig på scenen. Bara de bästa klara göra det naturligt och avslappnat som Annika. Hon är bäst!

Så bra den var och så kul det är med personlighetstyper. Gustav är blå och jag är gul, men vi förstår och har lärt oss varandras olikheter. Vi delar den röda färgen men jag är med röd än Gustav.

Vi skyndade hem till mamma efter vår dejt, men hann utbyta två pussar i alla fall. Jag vill göra något ”romantiskt” och svänga förbi huset och se hur mycket de hade hunnit idag. Men Gustav genomskådade mitt drag och sa att så ”romantiska” får vi vara på byggmötet imorgon ändå. Haha. Jag tror inte att Gustav och jag kommer stå omslingrade på de mötet utan mer på hugget och fokuserade.

Har ni också ”det måste bli av dejter” och kanske ”det måste bli av sex”? Är det nödvändigt eller överflödigt tycker ni? Jag tror det är bra så länge ingen känner sig tvingad utan att man gör det för att gnistan kanske behöver tändas med lite ansträngning. Hur tänker ovh gör ni?

Bloggvännerna har ordet

18 svar till “Dejt med honom”


  1. M skriver:

    Aldrig nödvändigt med ’det måste bli av sex’.

  2. Prillan skriver:

    Måste bli av sex = när man har försökt bli med barn under en längre tid, när man är så jävla less på att hoppas att man knappt pallar ligga runt ägglossningstiden och vet att ligger man inte finns det ingen chans heller… då pippar man tamejtusan inte för skojs skull…

    • Ki skriver:

      Hmm, är barn viktigare än förhållandet?

      • Prillan skriver:

        Varför skulle det vara det? Vi har ett bra förhållande, annars hade vi inte skaffat barn, men pressen blir rätt stor när det inte går som man önskar, så just de datumen när man måste ligga (om man vill ha en chans) är det inte så kul att ligga, andra datum är det fortfarande kul. Så antingen ger man upp barndrömmarna eller så ser man till att ligga på rätt dag, jag tror inte att det kommer att förstöra vårt förhållande.

      • J | Noees, Amandus och Elviras studietokiga mamma skriver:

        Usch, jag tyckte det var en okänslig kommentar. Det kan väl vara en del av relationen, att vilja utvecklas tillsammans som föräldrar och vägledare till barn? Det ena behöver väl verkligen inte utesluta det andra? Och om man väntar och hoppas och blir besviken om och om igen så är det väl själv klart att det tär på en, det hade det väl gjort oavsett vad det gällt i livet som man eftersträvar och önskar innerligt. Nej, det var en onödig kommentar tyckte jag.

        • Ki skriver:

          Allt behöver inte lindas in i bomull och barn behöver inte vara norm heller eller en väg för utveckling.

          • J | Noees, Amandus och Elviras studietokiga mamma skriver:

            Nej verkligen inte. Fast om någon redan har en önskan så kan man ju inte bara snäsa åt den att inte ha den, det ändrar ju ingenting, normer eller ej.

    • Frida skriver:

      Hoppas det snart blir er tur! ❤️

      • Flipp skriver:

        Det snänses bara om du själv väljer att läsa det snäst. Läs det som en ödmjuk fråga med mjukt tonfall och se vad som händer.

        • Anna skriver:

          Tycker också att det var en ganska ignorant kommentar som sannolikt bara fälls av någon som aldrig kämpat för att bli gravid.

          Vem vet, en dag kanske KI blir varse den känslan…

    • Therese skriver:

      Känner med dig! Det är fan inget roligt. Har kommit förbi gränsen att hoppas att det blir något varje månad. Men väntar också på ivf nu efter en utredning som visat att det inte är nåt ”fel” på nån av oss. Remissen till ivf har tagit bort pressen för tillfället. På sätt och vis skönt att hitta tillbaka till hur det var förr. Hoppas för oss båda att det löser sig förr eller senare <3

      Och Ki; nej barn är inte viktigare än förhållandet? Att välja att skaffa barn är ett stort steg. Det är ju faktiskt det för ganska många, ett aktivt val, med allt vad det innebär.

    • Tilda skriver:

      Jag har inga barn själv men förstår att det är stressande när man vill få. Många tror att de är så lätt att få barn, men det krävs ändå att många saker ska stämma. Vad tror du om att försöka lägga det åt sidan en stund? Meditera och komma till ro och passa på att njuta ordentligt med varandra så kommer det nog när tiden är inne 🙂 för som E skriver verkar det som att deras egentid med hus på g och tre barn inte ger den tiden man kanske sen önskar man njutit av mer. Lycka till iaf! 🙂

  3. Elsie skriver:

    Nej, jag skulle tycka det var bortkastad tid. Vi går på dejt när vi känner för det och har tid. Ibland tar det ett halvår emellan dejterna. Vi har tidigare haft såna dejter, men det blev liksom ledig bra då vi inte hade nåt att prata om. Båda var för uppe i annat liksom.

    Och aldrig aldrig mer ”det måste bli av”-sex! Det är inte samtycke enligt mig. Och aldrig har sexet varit så bra som när vi slutade med det.

  4. J | Noees, Amandus och Elviras studietokiga mamma skriver:

    Jag blir så glad och varm i hjärtat när jag läser era dejtinlägg. Vi har aldrig dejtat under våra 5 år, eller vi har hunnit med en konsert och en middag när jag fyllde 30 men man sitter ju oftast och snackar barnen då! Gosh! Haha.. Jag hade önskat att vi hade haft den möjligheten men ser den inte i sikte de närmsta åren. Vår relation hade verkligen behövt we-time, men ibland kommer jag på mig själv att tänka att jag jag inte ens vet hur man gör. Jag har vuxit rätt långt ifrån min sambo iom mitt föräldraskap och det har inte gjort det helt enkelt. Men ibland, nån gång i vardagen ser jag honom på håll och hur han ägnar sig kärleksfullt åt barnen och då minns jag varför jag valde honom även om vi är så extremt olika, inte har några gemensamma intressen och ibland tycker att vi båda är svåra att leva med! Livet är bra klurigt ibland. För mig är inget straightforward men så har jag hört att jag inte är helt enkel att leva med heller.

  5. Johanna skriver:

    Skriv gärna om hinder ni haft i förhållandet om det inte är för privat – eller åtminstone hur en blå och en gul kan samarbeta i ett parförhållande. Jag är blåröd och min sambo gulröd… vi krockar såååå ofta och det är dränerande. Vi har tänkt söka upp parterapi, men kul att höra hur andra blågula tänker. Det är ju inte den enklaste kombon… 🙂

  6. fanny s skriver:

    Vi dejtar sällan – pga svårt att hitta barnvakt. Men vi passar på när tillfälle ges. Viktigt har jag insett att inte ha för höga krav på de dejterna. Det får vara OK att sitta tysta mitt emot varandra och äta en god middag som någon annan lagat. Jag vill så gärna ha det där när man sitter och pratar oavbrutet – men det är inte alltid man har något att prata om just då. Prat-dejterna sparar jag till mina tjejkompisar.

  7. Eva C skriver:

    Ångrar att vi inte gjorde det, min fd man och jag. Våra barn är vuxna nu. Vi var paret med stort P men tappade bort varandra och struntade i, ja tom skrattade lite åt ”umgåsmerensammatillsammans-råden”. Så stabila och eniga var vi. Tyckte vi. Då.

  8. JEnnie skriver:

    Söndags sex! Har vi inte knullat under veckan så gör vi det på söndag. Två barn och ett 10 års äktenskap.

Lämna en kommentar