Min gamla kärlek


Det är inte varje dag man får åka i en gammal tunnelbana. 

Det är något med att se Gustav i en miljö som jag förknippar med en tid då jag inte kände honom. Det är som dåtid och framtid gifter sig. Jag gillar det. 

Önskar bara att jag hade haft men systemkamera med mig. Jag hade fått fina kort här. 

Bloggvännerna har ordet

Lämna en kommentar