Fruktansvärt ledsen


Jag drabbades av sorg, ångest och saknad. Jag saknar farfar, jag saknar Inger. Jag är rädd för att bli en person som bloggade bort mitt liv och genom mitt bloggande naglade fast folk vid sina skärmar. Jag är rädd för att nästa gång jag släpper näsan från skärmen så är jag gråhårig och mina barn vuxna. Nu är det inte så farligt, men jag har bara ångest idag. Skulle vilja gråta en hel dag men jag har två föreläsningar att göra. Gustav och Pascal är med såklart sen har jag barnen själv ikväll. Jag ska krama dom länge, vara uppe med dem tills vi alla fyra blir trötta och somnar ihop. Gud vad jag älskar dom. Att de är i detta liv med oss. Men tanken på döden och eventuellt definitivt avsked gör mig förtvivlad just nu. Den lilla tid vi har vill jag förvalta så bra det bara går. Usch. Ska gråtkalasa i Gustavs famn sen.

Bloggvännerna har ordet

3 svar till “Fruktansvärt ledsen”


  1. Nina skriver:

    Det är mänskligt?. Sådana dagar är tuffa och det känns som att det aldrig kommer släppa..Med tiden har jag lärt mig att acceptera det jag känner då det visar att vi inte alltid kan vara på topp. Ibland kommer livet ifatt en, då får man stanna upp och bara känna

  2. Jana skriver:

    Åh, Elaine! Jag har läst din blogg i flera år men brukar inte kommentera. Idag kände jag dock att jag vill så gärna skicka en kram till dig! Hoppas att ångesten släpper snart och du inser att just nu beror dina farhågor till stor del på alla mamma-hormoner som är igång. Känner igen tankarna så väl från min egen spädbarnsperiod. Gråt ut hos Gustav så kommer det kännas bättre i morgon! Kram!

  3. Diana skriver:

    Feedback : bloggens nya inläggsyta går bara inte att ha, den är för liten, tillbaka med den bredare och större tack om det går.
    Kram

Lämna en kommentar