Back to Meri och Bero


Meryem hade inflyttningsfest i helgen och temat var att komma i hatt. Jag hittade inte Matheos pirathatt så jag satte en av Gustavs kepsar på sned.

Jag har gått på några vänskapsnitar den senaste tiden. Jag beklagade mig över det med Berivan och var ganska nere. Det är alltid så när man har motgångar som en tung bok som ska släppas eller haft ett år av sjukhusbesök med Evelyn. Då kan de man trodde var vänner visa fula trynen man inte trodde att de hade. Man har även mindre tid för dumheter och dessutom lägre tolerens för dem. Berivan gav mig så bra feedback och hon sa att jag för min egen skull måste hålla på lite de jag träffar. Berivan: Alla vill ha en tugga av dig och du ger och ger till och med till folk som vi dina äldsta och närmsta vänner inte förstår oss på. Men du vill ge alla en chans, ibland för många chanser.”

Inte bara det. Jag vill ge folk min tid. Jag får mejl rån folk jag aldrig träffat som berättar om sona livskriser, hur myndigheter inte hjälper deras utsatta barn. Häromdagen hade någon fått tag i mitt privata nummer och sa att skattmyndigheten försökte kräva hans döda mamma på pengar. Mitt privata nummer på en lördag. Till mig? 

Det är som att folk hoppas att jag ska gå bananas och skriva en debattartikel. Jag kämpar för att Evelyn ska få den hjälp hon kan och dessutom kämpar jag för sexuellt utnyttjade barn. Även om jag hade velat så räcker jag inte till för folks privata kamper. Jag kan heller inte gå in i nya engagemang då jag har åtta anställda att ta hand om utöver treskablinoll. Men folk kan ändå höra av sig och bli sura när jag inte svarar efter tre dagar. Det gör en ganska matt. Och då snackar vi folk jag inte känner. 

Jag ska ta Berivans råd och inte ta mig an folk och lägga tid på vänner som låter mig vara Elaine. Inte retoriker, debattör eller något annat. Bara Elaime.

/Elaine, går på aw med Meryem och Berivan. 

Bloggvännerna har ordet

7 svar till “Back to Meri och Bero”


  1. sanna skriver:

    Förstår din frustration med att andra anser sig ha rätten att få utlåtande av dig oavsett tid på dygnet. att du ska hjälpa alla och rädda alla, bara för att du har ditt driv och engagemang. Folk verkar inte inse vart gränsen går. Bara för att du är offentlig så betyder det ju inte att du ska ta hand om andras privata angelägenheter. Usch <3 För några år sedan blev jag intervjuad i aftonbladet gällande min morbors katt som hade blivit dödad. Något svin hade lagt katten i en påse och sparkat/kastat sten på påsen och katten levde när den hittades men fick avlivas pga inre skador <3 jag gjorde en efterlysning på fb om någon hade sett vem det var, vissa vittnen fanns. iallafall, tidningarna började intervjua mig -helt ok – men nu till det jobbiga. Det började ringa samtal, sent på helger, nätter, där folk sa :jag hörde om katten,så hemskt, det måste vara någon jävla utlänning som gjort det/ dom borde utvisas / jävla idioter / mm. jag blev så arg och ledsen och försökte förklara att dom dels inte borde ringa mig och absolut inte komma med kränkande rasistiska kommentarer, (det kom fram sen att det var en svensk pojke som gjort brottet ) men folk fortsatte ringa dagligen i flera veckors tid. Jag var helt utmattad och fick ångest så fort det ringde. Slutade svara och har sen dess börjat ha telefonen på ljudlöst och svarar inte på ett enda nummer utan att googla på vem det är. Nu är ju inte jag en offentlig person och detta var bara ett sidospår, men ville mest säga att den ångesten jag kände över att ens behöva bli uppringd av främlingar, var riktigt jobbig. så jag kan nog förstå till en viss del hur jobbigt det då måste vara för dig som vill kämpa för varenda barn och verkligen gör det på ett så fint och bra sätt, att då få massa sms/samtal där andra tror/tycker att du ska engagera dig till 100% – det måste vara hjärtskärande och skitjobbigt. Ok, nu måste jag avrunda denna novellen. Massa kramar och tack för allting som du gör Elaine. Du har och kommer alltid inspirera mig. kärlek <3

  2. Louise skriver:

    Kloka vänner du har. Precis som jag. Själv spenderade jag helgen (ok fredag till lördag) med mina. Mina fina barndoms-gymnasievänner, som jag delat nästan hela mitt liv med. De vet precis vem jag och är fulla av klokskap som jag bara suger åt mig.

  3. Marie-Louise Lindgren skriver:

    Vänder på steken; finns det något jag kan göra? Har du på något sätt användning av en småvresig fastighetsmäklare, stundtals misantropiska lagd men med hoppet om mäskligheten intakt? Tänker på dina #treskablinoll och #intesåkonstigt.

  4. M skriver:

    Det är självklart viktigt att sätta gränser, folk kan missförstå el. missbruka er din tid och engagemang det gäller också att skilja på saker yrkesverksamma Elaine och den privata personen det verkar inte alla ta hänsyn till.
    Förstår det att när man inte vet vem el vad syftet är kan bli ganska konstigt el. obehagligt.
    Det här du skriver är kanske ett ex på en baksida av ett offentligt bloggande. Det är självklart skillnad på den offentliga personen och privata.
    Hur roligt och intressant det än är så är det kanske bra ibland att sätta gränser ha ett privatliv och inte vara alltför engagerad i allt öppet i media.
    Det var ett bra råd från din vän också.
    Men lite som du skriver Elaine och talesättet av olika anledningar, man får välja sina strider.
    /Lycka till och ha det så bra!

  5. Maja skriver:

    Ägna bara tid åt det du VERKLIGEN brinner för… annars blir det pannkaka av allt!

    ”Någon kan inte göra allt, men alla kan göra något.” (Ditt något är #treskablinoll)

    Fantastiska Elaine, du gör min framtid bättre genom att ägna dig åt det som också ligger mig varmast om hjärtat #treskablinoll

  6. Linnea skriver:

    Så rätt, man måste sätta ner foten för sig själv! Helt orelaterat till inlägget förresten, såg din kompis fina namn och tänkte att Miriam väl skulle passa bra ihop med Mattheo och Evelyn? 🙂

  7. alexandra skriver:

    Elaine, är utlands-svensk med en cancersjuk narcissistisk mor boendes i Sverige som går obehandlad bipolär. (Har endast begränsad telefonkontakt med Marika på mina villkor). Försöker att prata endast om ”ytliga/upplyftande” saker som Let´s Dance, matrecept, att någon fått bebis etc. Marika med sitt svart och vitt tänk, har sina favoriter i offentligheten, ”dom som inte har hemligheter” som hon själv säger och Du är en av dom. Jag är så glad för din skull att hon inte har ditt nummer… Hon har lyckats komma åt en del stackars offentliga personer (Mark Levengood är en drabbad, Ranelids fru Margaretha förstod hennes galenskap). Denna kvinna som födde mig har orsakat så mycket smärta i min familj, men har också lärt mig och mina nära och kära vad som är viktigast; att ta hand väl sig själv och vårda sina relationer omsorgsfullt. Min mor har blivit utsatt för sexuella övergrepp som barn av sin far (båtflykting från Baltikum) och har projicerat sina trauman på min helt värnlösa, världens snällaste pappa. Vidrigt vad psykisk ohälsa och alkoholism gör med en mor, mor-dotter relation och så vidare. Keep up the good work and continue keep your cool and integrity! Ciao from BCN

Lämna en kommentar