Knepet till mina framgångar – jag tävlar mot mig själv


Nog för att jag skulle klara 25 minuter, men 24 min och 19 sekunder. Det är  en förbättring på nästan sex minuter på bara 3 dagar! Så kul! Och det finns en förklaring till min förbättring som jag vill dela med mig av.

Det är inte så att min kropp har blivit i mirakulöst bättre form utan jag gör det som jag alltid gör när jag tränar – jag tävlar mot mig själv. Nu visade Gustav en inställning på rodden som gör att man kan lägga in sin gamla snittid på ena båten (ni ser i vänstra bilden – paceboat är gamla båten) och sen tävlar man mot den under hela loppet. Jag är ju en galen tävlingsmänniska, som ni såg på Vardagspuls, så det upplägget är perfekt för mig. Den gamla båten, dvs det jag presterade igår, var långt bakom mig och det var en sån skön känsla. Men SHIT vad jobbigt det var. Nu undrar jag om jag kanske klarar 23.45, det skulle vara coolt. Men det blir tufft att tävla mot dagens båt imorgon.

Resten av träningen gick också bra så jag är mäkta stolt över mig själv. Ni ser mig in action här.  Jag kom till barnmorskan alldeles genomsvettig – det hade jag inte räknat med. Men det gjorde ingenting. Maggan sparkade friskt när vi lyssnade på hjärtat och jag har världens bästa barnmorska.

Hon sa ”Vad bra att du har tränat. Då har Maggan fått bli vaggad under passet och fått sova. Nu är hen vaken igen!”.

Sen innan jag gick så sa hon ”Fortsätt som du gör”:

Så skönt!

Nu ska jag duscha och iväg på en intervju med Dagens Industri. Vi ska prata retorik i möten och presentationer.

Men det blir mitt framgångsknep till er idag: Oavsett vad du förtar dig – tävla aldrig med andra men gärna med dig själv.” Det finns massor av höggravida kvinnor som säkert slår mig med hästlängder, och det är kul för dom. Men att jämföra mig kommer bara göra mig ledsen, det är ju bara onödigt.

Samtidigt kan jag förstå att man inte hoppar upp och ned för min skull när man är i vecka 36 och knappt kan röra sig pga komplikationer. Man kanske känner sig sorgsen när hela ens bekantskapskrets åker på sommarresor med sina barn, medan man själv vänder på varje krona för att klara mat och kläder till barn. Eller när ens vänner lyckligt basunerar ut att de är gravida trots att de vet att man fick ett missfall några veckor tidigare.Där tycker jag att vi framgångsförmedlare kan ha lite känsla för när vi kan skryta.  Det vill jag understryka.

Hoppas att ni mår bra finingar och tack för alla uppmuntrande kommentarer kring mitt skryt. Puss

Bloggvännerna har ordet

15 svar till “Knepet till mina framgångar – jag tävlar mot mig själv”


  1. Hmm skriver:

    Eftersom att jag själv är oerhört slarvig när jag skriver på nätet så brukar jag inte komma med tillrättavisningar men..

    ”Oavsett vad du förtar dig – tävla aldrig med andra men gärna med dig själv”

    Det där blev lite väl fel. 😉 Du måste menat, oavsett vad jag tar mig för…??

    För du har väl inte överansträngt dig? 🙂

    Förta:
    ta bort, frånta, göra ogjort, förminska
    Regnet förtog vårt glada humör.
    (förta sig) överanstränga sig, arbeta för hårt

    • Hmm skriver:

      PS Tänkte det kunde bra att vara lite noggrannare än vanligt eftersom att det är ett motto och allt 🙂

    • Hmm skriver:

      PS 2: Såg att mitt andra mer troliga alternativ föll bort, att ett ”e” kanske försvann så att du menade företar?
      Betydelsen blir helt olika pga att lite ”e” som glömdes. 😎

  2. Katarina skriver:

    Vilen inspiration du är =) Jag blir glad av att läsa din blogg !

    Förresten, har du slutat dricka dina smoothie?
    Jag tänkte börja med det då jag äntligen har köpt mig en mixer, så om du har tid och dela med dig av dina recept så skulle jag bli otroligt tacksam.

    Ha det bra.
    Kram//Katarina

    • Elaine Eksvärd skriver:

      Nejdå, smoothies är min huvudföda men jag äter bara en sort och därför blir det enformigt att blogga om dem. Kram

  3. Alex skriver:

    Så kul att läsa 🙂 Tycker om att (jag tror mig) känna igenom texten hur du känner dig inspirerad av din egen styrka.

  4. Angående detta ”Samtidigt kan jag förstå att man inte hoppar upp och ned för min skull när man är i vecka 36 och knappt kan röra sig pga komplikationer. Man kanske känner sig sorgsen när hela ens bekantskapskrets åker på sommarresor med sina barn, medan man själv vänder på varje krona för att klara mat och kläder till barn. Eller när ens vänner lyckligt basunerar ut att de är gravida trots att de vet att man fick ett missfall några veckor tidigare.Där tycker jag att vi framgångsförmedlare kan ha lite känsla för när vi kan skryta. Det vill jag understryka.”

    så är det ju så livet är, livet är inte alltid rättvist, vissa kan få barn, andra inte. Vissa har råd att åka på semester 3 ggr/året och andra inte ens EN gång etc… Ärligt talat så måste man sluta dalta med människor, säger inte att du gör det, utan många läsare här anser att man inte ska trycka upp saker och ting i andras ansikten.. men ärligt, kan man inte säga nått, göra nått alls då eller för att inte trampa på några tår. Lär er att leva med ert egna liv, era tillgångar och allt så kanske ni inte behöver bli så påverkade om vad andra gör i sina liv. Utan kan glädjas istället.

    Jag var orörlig i min graviditet, gick 35 kg. Men jag var inte bitter, jag var glad för andras skull och var säker nog på mig och mitt liv.

    Stor kram till dig kära kämpe! <3

    • Hmm skriver:

      Diana: Jag håller helt med. Känner att vissa vill lägga munkavel på en så att man inget kan berätta. Jante-lagen lever och fordas gott än i vårt land.

      Vad jag tror Elaine är ute efter är balansen dock. Att man inte behöver ”tjata” om de saker som man vet kanske är en öm punkt för dem som är i ens omedelbara närhet. Att man ska få säga att man är glad över något men inte behöver nämna det i parti och minut heller.

  5. esterii skriver:

    Förstår inte riktigt din blåa text.. men kanske är jag trög.. måste läsa igen:)

  6. Ebba skriver:

    Vad härligt att du slog rekord 🙂 Blir träningssugen! Har också en retorikfråga: hur bemöter jag chefen som klagar på att de anställda är dåliga på att ta ansvar, men när en tar initiativ och kommer med förslag inom sitt tilldelade område vill chefen alltid ”ta en diskussion om detta innan något bestäms”? Det känns som ett så aggressivt mothugg och det är väl inte konstigt att ingen vågar ta initiativ/ansvar när det alltid ska ”tas en diskussion” om frågan…

  7. Amelie skriver:

    Är det svårt att hitta den inställningen? Vi har samma roddmaskin på gymmet, med den inställningen lär ju maskinen bli duktigt mycket roligare!!

  8. Karin skriver:

    Vilken inspirationskälla du är Elaine! Jag tycker också det är grymt kul att träna mot mig själv. Jag har efter en ganska lång tid av att inte motionera regelbundet pga ett häktiskt liv som student med massor av extra jobb äntligen kommit igång med löpning. Det är otroligt jobbigt när man är otränad i början men en grym motivation är verkligen att tävla mot sig själv för att förbättra sina resultat! Verkar vara en jättebra funktion på roddmaskinen för att göra detta! I augusti ska jag springa midnattloppet i Göteborg och målet är en tid på cirka 05:30/kilometer så vi får se om det håller…

  9. Nike skriver:

    Hej! Måste bara ge dig beröm både för bloggen och din träning. Vi kan börja med bloggen. Den är så personlig utan att det blir för mycket. Det är varierat men oftast det jag gillar mest så skriver du på ett så roande sätt.
    Nu till träningen. Jag är så sjukt imponerad av att du finner styrkan att träna så bra med tanke på att du är gravid. I början av min graviditet trodde jag att jag skulle fortsätta hårt med träningen under hela graviditeten. Men jag tappade den totalt efter bara någon månad 😛 Blir det ett till barn i framtiden så kommer jag ha dig i tanken varje dag som en push!

Lämna en kommentar