Gos med Gillis


20131127-185352.jpg

Idag fick jag äntligen träffa honom, lille Gillis. Sån gosig liten sak och så liiiiten. Jag blev genast osäker på hur jag skulle hålla honom, det är inte som att cykla direkt. Matheo är en jätte i jämförelse så jag vet ju bara hur jag ska hålla honom. Jag blev både varm i hjärtat och en smula nervös när jag höll Gillis. Men att få se in i hans fina ögon var inte fy skam.

20131127-185600.jpg

Bella och Odd är så coola föräldrar, inte alls så ängsliga som Gustav och jag var när Matheo var född. Matheo hade skickat med en present till Gillis. Det känns som att vi kan spara Gillis alla förskolebaciller ett tag framöver. Gud, det var det läskigaste jag visste som nybliven mamma – större förskolebarn med allt snor som gärna ville pilla Matheo i ansiktet.

Odd fick öppna presenten. Två pyjamas blev det. Tycker det är kul när pappan får öppna presenterna, det är nästan alltid mamman som får göra det.

20131127-185948.jpg
Odd och Bella var sjukt nyfikna på vad Lady Dahmer har för present till dem.

Bella: Gud vad snällt av henne.

Odd en smula rädd: Är det en hen-dräkt till Gillis?

Bella: Vad är det?

Odd: En rosa pyjamas åt killar… Eller nåt.

Jag: Eller en dräkt där det står ”hen” på.

/Elaine, klurar vidare och är lika sugen på en till bebis som för sexton månader sedan.

Bloggvännerna har ordet

41 svar till “Gos med Gillis”


  1. Maja skriver:

    Är det inte ”jobbigt” att personer som t.ex Odd vägrar ta till sig begrepp som genus och hen etc?Han verkar ju inte vara villig till att över huvud taget försöka förstå?

  2. Stina skriver:

    Odd verkar ju inte förstå vad hen betyder, eller spelar han bara okunnig? Trist kommentar tycker jag det var iallafall

  3. Vad härligt med babygos!

    Njut din kväll!

    You Rock!!!

  4. A skriver:

    Hej Elaine!
    Angående det här med ångest inför lämning av barn så tycker jag att du verkligen borde läsa boken ”French children don’t throw food” av Pamela Druckerman. Hon förklarar på ett klart och konsekvent sätt hur fransmännen lyckas få så väluppfostrade barn. Och hur ni slutar ha ångest över att ”lämna” era barn.

    Boktips till alla andra överängsliga mammor och pappor därute! Kanske present till fina Bella också?
    Tack för en smart blogg!

    • Lady Dahmer skriver:

      Ursäkta men ”väluppfostrade” barn låter läskigt. Barn ska vara rebeller. Inte tyglas och kuvas.

      • S skriver:

        Bara för att jag är intresserad: Kan du utveckla varför du tycker att barn ska vara rebeller? Är det inte i allas intresse att samhället har medborgare som har respekt för andra människor (bla. inte vrålskriker, inte går före i köer, förstår att nej betyder nej osv)? Är det inte föräldrars ansvar att förbereda barnen för vuxenlivet?

        • tove jansson skriver:

          ” förstår att nej betyder nej ” kan en väll ändå lära ungen samtidigt som barnet ges möjlighet att vara just den hen är. Endel barn kanske är ytterst livliga eller ytterst lugna. Jag tror inte att det är lämpligt eller bra att tvinga in ett barn i en mall om hur ”det väluppfostrade barnet” SKA vara. Däremot grundläggande saker som nej är nej är en helt annan sak i mina ögon. Framför allt med tanke på den berättelsen som går runt på FB nu, med storasystern som berättade om alla övergrepp som hennes lillasyster (7 år, ungefär) blir utsatt för av pojkar i hennes ålder.

      • A skriver:

        Kan man inte vara väluppfostrad och rebell då?

      • Sara Schmenus skriver:

        Att vara väluppfostrad behöver inte alls utesluta att de även är rebelliska och behöver inte heller innebära att de är kuvade.

    • Hope skriver:

      Överängsliga?

  5. Sofie skriver:

    Älskar att Odd undrar om det kanske kan vara en rosa pyjamas för killar, iklädd en ljus rosa piké för männ 🙂

    • Ulrika skriver:

      Hahaha! 🙂

    • Fia skriver:

      HAHAHA, underbar iakttagelse Sofie. Det är lite hen-varning på Odd. Svårt å veta om han är en kvinna eller man i den där ROSA tröjan 😉

      (Nej, jag är ingen troll men jag tyckte det va så kul eftersom jag kan bli lite irriterad när folk envisas med att härja kring ordet hen. Det är ju bara ett ord som kan användas på ett vettigt sätt UTAN att sudda ut nåra gränser mellan könen)

    • tove jansson skriver:

      Du är utan tvekan mest skarpsynt idag, kära Sofie! *skrattar så glädjetårarna rinner*

    • Isabelle skriver:

      Så jävla sant!! Skulle gärna vilja att odd förklarade hur han tänkte!!

  6. jenny skriver:

    Jag är nyfiken på vad det är för skillnad mellan en rosa pyjamas för pojkar och en rosa pyjamas för flickor?

    • Sindri skriver:

      En rosa pyjamas för pojkar är såklart ett par cm längre än den för flickor, som dessutom är lite figursydd. Eller?

      • tove jansson skriver:

        eh. barn börjar inte skilja sig åt kroppsmässigt förrän i typ 8-10 årsåldern eller så.. Varför skulle ett plagg som var tänkt åt en flicka vara mer figursytt?

        • Linnéa skriver:

          Jag tror Sindri syftar på att klädbutiker såsom lindex och h&m gör kläder till barn olika stora beroende på kön. T.ex. säljer de ”killbyxor” som är längre och inte lika tajta som ”tjejbyxorna” trots att det är samma storlek på barnet.

  7. christin skriver:

    Hej Elaine!
    Forstår det var mysigt!
    Jag kom att tänka på en sak angående fertilitet.
    Många får problem med sköldkörtelhormoner i samband med förlossning.
    Jag har själv hypotyreos och vet att det kan påverka ägglossningen.
    Kan vara värt att kolla, ths värdet ska visst inte ligga högre än 2 har jag för mig, om man vill bli gravid.
    Stor kram till den bästa bloggaren!

  8. esterii skriver:

    Sann kärlek.)

  9. Åhhh, mysigt med bebisgos!! Men jag håller med att det är läskigt när man inte hållit i någon så liten på länge! Jag har en liten brorson på 9 månader hemma som vuxit som bara den under de 4 månader jag varit här. Kan säga att jag längtar efter att ta igen en massa tid med honom sen! 🙂

  10. Katia skriver:

    Jag minns när min dotter var i Matheos ålder minns jag att jag jagade vattkoppor bland mina vänners barn. Bara för att hon skulle få det så att hon slapp det sen. Så fort någon ens nämnde att dem var hemma och vabbade med vattkopper åkte hon och jag över med fika. Trots ihärdigt jagande så fick hon det inte förrän hon var 4 år gammal och jag vet inte ens vem som smittade henne. Ironiskt nog.

  11. Åh Elaine! Jag måste bara få berätta att idag kom äntligen de otroligt efterlängtade plusset!

  12. Josefine W skriver:

    Hoppas att din önskan går i uppfyllelse snart Elaine! Ser mysigt ut med lilla Gillis. Och jag kan tycka att det är så intressant att folk som kommenterar blir så irriterade över att inte ALLA vill använda Hen som pronomen. Jag tycket att man kan få göra som man vill och vill man nu inte använda Hen så tycker jag att folk ska ge blanka tusan i det. Man gör som man själv vill och ingen kan tvinga mig, Odd eller någon annan. Det handlar inte om okunskap skulle jag säga utan snarare att välja vid vilka tillfällen ordet kan användas. I sammanhang där man byter ut hon/han mot hen i en text för att slippa skriva hon/han hela tiden, tycker jag är okej. MEN att använda det i syfte till att könsneutralisera någon som inte vill bli könsneutraliserad tycker jag är fel. Och vill man som förälder inte att någon ska kalla ens barn för Hen så tycker jag att det är otroligt respektlöst att faktiskt göra det!

    • Lina skriver:

      Odd, och många andra som skriker högt i protest mot ordet hen, verkar inte förstå vad ordet innebär överhuvudtaget. Jag tror att det är det många blir irriterade på, bland annat jag själv. Att som Odd, och många andra gör, idiotförklara och nedvärdera genus och allt vad det innebär utan att ens vilja försöka förstå vad det faktiskt handlar om – det är respektlöst tycker jag.

      • Josefine W skriver:

        Jag tror absolut att man kan vara intresserad av och ha kunskap och förståelse om genus utan att vara speciellt förtjust i användandet av Hen. Sen så tror jag att många ”ryser av blotta tanken”/blir rädda av Hen-spridningen just för att det känns påtvingat. Det kanske inte är själva begreppet man inte vill ta till sig, utan just känslan av att bli påtvingad en ståndpunkt i genus-diskussionen som man kanske inte har, bara för att man är emot användandet av ordet i ett större samhälle-igt perspektiv(som neutraliserande genus-stämpel). Det blir liksom för stor grej för många med ”hen” (med hela genus-diskussionen som bakgrund)och dess betydelse, och därför tror jag att många skakar av sig det. Därför att man kanske helt enkelt inte vill ta en officiell ställning utåt, och det tycker jag inte heller att man måste.

        • Lina skriver:

          Jag menar inte att alla som tagit till sig vad hen innebär absolut måste använda ordet. Men, jag tycker att det är en stor skillnad på att välja att själv inte använda ett ord och att förlöjliga andra som ser det positiva med ordet. Språket utvecklas hela tiden, det tillkommer ord och ord försvinner. Vissa tar till sig ord snabbt, och andra aldrig. Men oavsett det behöver det inte vara något förlöjligande från någon sida. Personligen upplever jag att många som säger nej till ordet hen gör just det, förlöjligar folk som tycker att hen har en plats i språket. Vill en inte ta en officiell ställning gällande ett ord tycker jag inte att en ska nedvärdera folk som väljer att använda det.

          • Josefine W skriver:

            Nej, det är klart. Men jag måste nog säga att jag själv också är ganska skeptisk till Hen, men om någon annan vill använda det – så varsågod! Så länge vi respekterar varandras användande eller icke-användande så är jag nöjd. Sen så tycker jag iatt det är synd att ”frågan kring Hen’s vara eller icke-vara” ibland blir större än hela genusdiskussionen. Känns som om det blandas ihop alldeles för mycket. För mig är det egentligen två olika diskussioner där jag har två helt olika åsikter. Jag kämpar själv för genusfrågorna men tycker att Hen är rätt onödigt å skulle inte vilja att någon kallade mitt barn för Hen. 🙂

          • Lina skriver:

            Det är här inget svar till mig själv, utan till Jenny Ws inlägg kl. 20:09.

            Jag läste en text om ordet hen nu på förmiddagen, jag tycker att författaren av texten hade många bra poänger som sammanfattar mina tankar väldigt bra. Hen skriver om att välja själv huruvida en vill använda ordet hen när det gäller han/hon i texter; sekretessdokument (där jag tycker att det är helt fantastiskt att det går att avkoda, och därmed skydda, en individ genom ordet hen); när det gäller vuxna, eller ofödda bebisar eller när en inte vet könet på ett barn (och då inte handlar om att avköna utan om att en inte lägger vikt vid vilket kön individen har), det står fritt att välja. Men, det finns individer som varken identifierar sig som en hon eller en han. Att då inte säga ta till sig ordet hen, det tycker jag är respektlöst och även transfobiskt.

  13. Josefine W skriver:

    Och boken om fransk uppfostran… Kanske är den teoretiskt intressant, men jag har dock själv inte läst den. Men PÅ RIKIGT om man går ut på gatorna i Frankrike eller verkligen förstår hur folk lever så finns det väl knappast någon som skulle vilja uppfostra sina barn på detta vis här i Sverige. Det jag menar är såklart att vi faktiskt har en lag mot aga i det här landet, vilket fransmännen skrattar åt! Där är det ju snarare regel än undantag att man pryglar sina barn från tidig ålder… Inte så konstigt att de är ”väluppfostrade” då kanske, eller bara livrädda för våldet…?

    • Hope skriver:

      Tack snälla för den kommentaren!

    • Ulrika skriver:

      Håller verkligen med! Var utbytesstudent i Frankrike i ett år, medan jag gick i tvåan på gymnasiet. Mina vänner sa saker som ”Om man förtjänar stryk av föräldrarna borde man ju få det! Om man sagt/gjort något elakt förtjänar man ju smisk eller en slap på kinden..” och lärarna betedde sig också som svin mot eleverna..

      • Josefine W skriver:

        Ja, jag har hört talas om dessa historier och dessutom när jag själv varit i Frankrike sett när föräldrarna(ute på
        Stan! Bland folk! Hårdhänt!)ger sig på sina barn för minsta lilla – och dessutom småsmå barn! Jag har haft lust att ”rädda barnen” medans föräldrarna säkert tycker att de gör sin förälderliga plikt… Usch!

  14. Malin skriver:

    Haha, men han har ju själv rosa pa sig!

  15. Hanna skriver:

    Härligt med bebisgos!

  16. Hacan skriver:

    Jag och min sambo tycker det är väldigt märkligt att om man nu inte vill klä en liten pojkbebis i rosa, varför använder man själv rosa kläder då? Det är precis samma sak ju… Eller? ^^

  17. JUNITJEJ skriver:

    Vad roligt att du har fått hålla i Gillis!

Lämna en kommentar