Belöningar is the shit


Jag har ett poddmanus att skriva, sen ska jag belöna mig själv med att plantera det som Gustav och jag inhandlade hos Zetas idag. Åh herre min gud vad fint vi kommer att få det på vår trall!

Man kanske inte borde skriva om belöningen innan den kommer.

Det känns nästan som belöningen redan är i knät. Jag drömmer mig bort direkt. Har satt på mig ett par byxshorts och ser hur jag gräver upp lavendelkvistarna och sätter dem i krukor som Victoria har valt ut.

Men först ska det skrivas manus, manus, manus. Jag tror på belöningar i takt med jobb. Jag har ju faktiskt bara tre dagars jobb kvar, sen är det semester. Semesternaglar har jag redan fixat, godis.

Jag läste alla era tankar kring digital paus. Det verkar som att ni blev inspirerade och röstar för att jag ska göra det. Det känns faktiskt himla peppande att göra. Jag vill ju vara närvarande och känna nuet med mina barn. Om inte annat så får jag göra som en av er skrev: skriva ner potentiella blogginlägg till augusti när jag känner att det kliar lite i bloggnerven. Jag älskar att blogga. Men sociala medier gör mig till en scrollzombie och rätt olycklig helt ärligt. Tack snälla för att ni stöttar en digital paus. Det ser ut som att jag tar en sån mot slutet av veckan.

Men innan dess får ni leva med tankar och trädgård, barnuppfostran och soulsearching! Jag är såååå glad att vara tillbaka! Men nu måste jag skriva poddmanus. Det ska handla om konsten att hålla tal.

Kort fråga först –

Kör ni belöningssystem åt er själva?

Hur och när isf?

LEDIG – Dumpad och raggad på på samma gång


Göteborgsposten ringde upp och gjorde slut med mig efter sex härliga år som en av deras söndagskrönikörer. Det kändes lite sorgligt för jag har gillat att få ha en liten del av Göteborg. Samtidigt har det varit rätt stressigt att leverera det som tidningarna skriver om och samtidigt sammanföra det med det som ligger på hjärtat för tillfället. Men det har gått rätt bra efter sex år. Här är några av mina krönikor genom åren:

Några av mina personliga favoriter

”Att skilja mellan sak och kamp

”Lita inte på politiker som vill ta selfies”

”Din bästa vän kan vara din värsta!”

”Sverigedemokraternas retorik behöver inte fungera för ditt parti.”

”Barn ska känna lukten av pepparkakor, inte sprit.”

”Hur ska barn värja sig mot elden, utan övning?

Man kan säga att jag skriver vad jag tycker, alltid har utsatta barn och kvinnor i åtanke. Men också äldre och ensamma personer. Jag kanske borde känna mig dumpad och ensam nu när Göteborgsposten gör slut på vårt fina förhållande. Men jag känner mig lite som Carola när hennes förhållande tog slut med Runar.

Hon hade en t-shirt som blinkade ledig!

Så jäkla roligt och helt min känsla nu! Finns det en grym tidning där ute som vill ha en vass penna som vågar säga vad hon tycker utifrån ett retoriskt, kvinno-, barn- och människorättsperspektiv så är jag. En retoriker uppväxt i Sveriges största klassklyfta – Bredäng – nu boende som en minoritet i villaidyllen Älvsjö. Jag har en svensk pappa och brasiliansk mamma, gjort en klassresa och också överlevt sexuella övergrepp som barn. Jag är inte konflikträdd men heller inte konfliktbenägen. Jag får inga kickar i att bråka, däremot att säga det jag tycker.

LEDIG

Ni kanske dessutom UTÖVER MIN KUNSKAP behöver en färgklick i redaktionen nu när black lives matter går som en våg så inser många redaktioner att de inte har svarta medarbetare utan ett enstaka alibi. Jag är ALL IN och – ledig.

Så älskade läsare om ni tycker en redaktion ska sätta in första stöten så skicka gärna detta inlägg till dem, för det är på sätt och vis mitt CV som krönikör. Jag kan även göra spalter för magasin vet ni. Här är min tid hos Damernas värld.

Kliv ur jämförelseträsket

Dessa ruttna parmiddagar

Next!

Så vi hörs hoppas jag, blink!

Jag kommer att sakna er


Hur märkligt är inte det att när jag varit borta från bloggen i två år så känns plötsligt en månad helt galet långt och jag känner att jag kommer att saknar er. Jag måste fan tidsinställa ett gäng inlägg från lördag och framåt då jag tar min Nokia 3310 i bruk. Det är så mycket jag vill säga er och så mycket som jag vill höra men får vänta gott tills augusti. Jag ska lämna telefonen hos mamma. Är man knäpp som saknar sina bloggvänner?

Nej jag tycker inte att jag är det. Men skulle ni se mig lufsa omkring i min semester här i Stockholm som vi kommer att hålla oss, så säg gärna hej! Risken är att jag blir gladast i stan och pratar om saker jag ville blogga om och sen inväntar er kommentar IRL. Haha, nej så tossiga ska vi inte vara.

Men vet ni. I denna osäkra höst som kommer så känns det riktigt bra att ha denna lägereld ihop. Denna gång ska jag lära mig att blogga på ett sätt som varar länge länge. Men det är inte semester än. Jag ska blogga som om det vore 2011 ända tills på fredag – i alla fall i realtid. Sen får ni nog några tidsinställda efter det.

Puss och godnatt!

En nokia eller inte under semestern


Godmorgon folket! Jag klurar rätt mycket över hur jag ska göra över semestern! Jag har precis signat kontrakt med en plattform jag verkligen känner är rätt för mig men det börjar inte förrän i augusti! Jag är helt kär i chefsredaktören utan att känna henne än. Vi pratar samma språk, vem skriver så här? Jo denna underbara människa!

Och så jag såklart, haha!

Hennes reaktion och mitt svar när vi var signed selead delivered Im yours fifan😍 hösten kommer bli grym!

Jag brukar ju hänga med min Nokia 3210 och familjen såklart över semestern. Meditation, träning och god bra mat har gjort mig så laddad för hösten. Jag känner mig skyldig att hålla denna plattform levande.

Samtidigt är inte något vilande dött. Det blir bara mer levande sen. Jag tycker det är klurigt! Jag skulle vilja ha den där digitala pausen när jag ändå kan och komma tillbaka i augusti. Det här är förresten min vilobänk efter löpturen i Älvsjöskogen. Samma skog där Trollkarlen Tyst landar den 9/9😍. Älskar att lägga mig här och spana himmel varvat med telefonen!

Utsikten.

Vad tycker ni jag ska göra? Planerar ni en digital paus över semestern? Jag tror det är jättebra för hösten rent professionellt. Att ha en massa energi och förmåga att skapa kreativa tankar både i en tid då vi behöver vara kreativa för att ha jobb men också skapa förutsättningar för kreativitet genom att låta hjärnan vila från digitala intryck.

Jag tänker att nästa gång jag blinkar så är barnen vuxna. Och behöver jag en paus från dem behöver jag ju inte scrolla loss utan göra saker man gjorde förr i tiden, tog en promenad, träffade en vän osv. Klurigt.

En dum telefon har gett mig många smarta semestrar! Vad tycker ni?