Jag har hittat något jag gillar


Asså detta med själslig växtvärk landade riktigt bra hos er och det fick även mig att fundera på hur jag känner. Jag tycker om att umgås med folk, men tycker det är omständigt att lämna hemmet när Pascal är så liten och ge lasset tre barn åt Gustav. Jag ser mycket hellre att en vän kommer över på en kaffe på min balkong när barnen har somnat. Meryem och Sabine frågade om jag skulle med på promenad, men jag kontrade med om det ville ha ett litet promenadstopp hos mig. Och tänk att de ville dom

Man behöver tydligen inte ”ta ett glas rosé” med tjejerna på en käck uteservering längre. Man kan få en kopp te på min balkong. Tusan vad ljuvligt det var och prata föräldralivet, hur vi träffade våra respektive och även lite snack om våra ex och varför det inte fungerade. Vad exen gör idag (Secret stalker confession).

Jag har insett att vissa kompisar träffar jag gärna med hela familjerna medan andra har jag hellre för mig själv för att bara få vara mamma. Det är så skönt!

Vore det inte kul att göra en liten själslig växtvärks lista? Bara för att se och acceptera det man inte längre tycker om och sen klura på vad man plötsligt gillar.

Min själsliga växtvärk

Jag tycker inte längre om tjejmiddagar.

Istället träffar jag gärna kanske högst två kompisar i taget så man får chans att prata på riktigt. Såvida det inte är fest då får alla vara där.

Jag tycker inte om alkohol och vill heller inte sätta mina barn i situationer där det finns berusade vuxna. Jag bjuder heller inte på alkohol hemma för jag vill inte skapa en miljö med lulliga vuxna.

Jag bjuder på te på balkongen.

Jag inser att klämma in sociala träffar när jag jobbar tar tid från mina barn då jag måste jobba på kvällen. Jag är inte längre den spontana kan-vi-träffas-personen längre. I alla fall inte när jag har mycket att göra

Jag är inte längre en nattuggla jag är en morgonmänniska som älskar att meditera, träna och dricka kaffe långsamt innan familjen har vaknat.

Jag älskar dock fortfarande inredning och ha ett hem där jag stormtrivs. Men jag har fått en känslomässig relation till växterna jag lyckats få att överleva. Jag förstår NU hur viktigt det var för mamma att jag vattnade hennes växter när hon var borta en helg och jag var tonåring. MY GAD, alla växter jag råkade döda. Förlåt!!! Låt inte karma ta mig när mina barn blir tonåringar

En tomatplanta som Gustav ska få adoptera.

Hur har din själsliga växtvärk sett ut? Finns det saker du gillade men inte gillar längre? Har du nya upptäckter i det du tycker om i dessa tider? Berätta, älskar att läsa om andras växtvärk!

Bloggvännerna har ordet

9 svar till “Jag har hittat något jag gillar”


  1. Jejeje skriver:

    Jag tycker inte längre om att gå ut och klubba, jag träffas hellre på en mysig bar eller hemma hos en kompis och dricker vin och snackar.

    Jag tycker inte längre om mode och att shoppa, klär mig bekvämt i T-shirt och jeans eller klänning då och då, och sparar hellre shoppingpengarna till resor.

    Jag har inte på mig högklackade skor längre, livet är för kort för att ha obekväma skor och få ont när man går/står, jag köpte ett par sandaler med typ 3cm kilklack, de är fina och får räcka som finskor.

    Jag följer typ inga kändisar på sociala medier längre och har inte längre koll på allt som händer i familjen Kardashians liv, tycker bara synd om dem att de är så utseendefixerade.

  2. M skriver:

    Jag går gärna på förfest. Men när alla andra går vidare till nattklubb så går jag hem. Så skönt att göra det valet utan att bry sig om att man är ”tråkig”.

  3. Tina skriver:

    Jag trivs inte i stora sociala sammanhang utan vill hellre tillnring tid med få mwn nära.

    Jag har hellre djupa konversationer än kallpressad. Kan verkligen inte kallprata, fattar liksom inte grejen 🤣

    Jag är inte så förtjust i alkohol

    Jag vill gärna komma hem innan 23 för att vakna pigg morgonen därefter

  4. Martina skriver:

    Jag sminkar mig inte längre, bara för att gå till Ica
    Jag är trygg och bekväm i att vara en introvert och högkänslig person. Försöker inte längre anpassa mig (eller ursäkta mig) efter extroverta vilkor.
    Jag funkar som jag gör och det får vara nog så 🙂

    • Ida skriver:

      Vilken fin insikt. Kan verkligen relatera. Tänkte skriva något liknande men så hade du gjort det. Har hela mitt liv försökt att gå emot min högkänslighet, men så sent som i år tagit beslutet att i stället acceptera den jag är. Och till och med vara stolt över det.

  5. Linnea skriver:

    Slutat klä mig obekvämt. Slutat sminka mig dagligen, bara när jag har lust. Slutat banta. Slutat dricka om jag inte är sugen och dricker aldrig när barnen är med. Slutat stressa med att vara social, umgås när och om jag har lust. Slutat känna mig otillräcklig.

    Och har den stora förmånen att ha kunnat börja jobba hemma. Inga fler bilköer, oändliga möten, fikapauser och artighetssnack. Jobbar när jag känner för det och är närvarande för barnen när dom känner för det. Spar oerhört mycket tid och ger så mycket livskvalitet.

  6. Alva skriver:

    Jag älskar växter hela fönstren är fulla av dem. Har en aloe veta bland annat som snart är för stor och vara i fönstret förutom det är. Det bonsai träd och orkidéer och palmer

  7. Karin skriver:

    Varken min man eller jag dricker alkohol så hemma hos oss får gäster ta med egen alkohol om de verkligen måste ha det. Vi har vatten, mjölk och Fun Light😊
    Min man är uppväxt med en förälder med alkoholproblem och därför dricker inte han. Och jag har inte druckit sedan jag blev gravid med första barnet (åtta år sedan nu!) Jag saknar det inte alls. Jag tycker att det är skönt att våra barn aldrig sett oss lulliga.

Lämna en kommentar