Jag vill att hon ska få vara med


Minns ni när jag bloggade för och hur jag helt var emot att visa barnen för deras integritet. Jag är fortfarande emot det principmässigt samtidigt som jag vill att Evelyn ska ha en plats i synligheten då många barn med funktionsvariation döljs och de kan ses som en olycka för de som får barn som Evelyn. Därför ruckar jag ibland på integritetstänket och låter henne glimra fram. Jag vet inte om det är helt rätt eller helt fel, det kanske är lite däremellan? Vad tycker ni?

Jag brukar själv ödmjukt be vänner att överväga att inte fota sina barn när de gråter eller är ledsna. Jag tänker att tänk om jag skulle komma till Gustav och vara ledsen så tar han plötsligt upp mobilen och fotar mig i tårarna och lägger upp i sina sociala kanaler med orden ”Jag tröstar min fru hon är orolig för världen”. Jag kan inte tänka mig nåt mer bisarrt men ändå tar sig många föräldrar friheten att göra så mot sina barn. Jag var en sån förälder för kanske 6 år sedan. Jag tror det var Lady Dahmer som gav mig feedback och fick mig att tänka till. Jag är glad att jag har utvecklats sedan dess och ödmjukt förstående mot de som gör så samtidigt som jag tycker att den liksom jag förtjänar mjuk välmenande feedback.

Kanske ser jag tillbaka på den här tiden om några år och tänker att det var helt åt helvete att dela bilder på Evelyn ibland. Eller så tänker jag att vad bra folk fick glimtar av denna solstråle i Coronatider.

Elaine, njuter av helg och hopskruvade utemöbler på terassen❤️

Bloggvännerna har ordet

19 svar till “Jag vill att hon ska få vara med”


  1. Jenny skriver:

    Jag blir alltid så glad när Evy dyker upp i dina sociala medier. Vilket lyckopiller 😍

  2. Elaine Eksvärd skriver:

    Tack snälla ja hon är en riktig kärleksklump.

    • real Hmm skriver:

      Kan omöjligt varit LD med tanke på vad hon själv lägger ut om sina barn. Jag tror faktiskt det var Isabella som fick dig att tänka i andra banor.

      Det är så svårt det där. Du kommer aldrig veta hur de känner när de blir stora, men om du visar upp glada bilder på henne och tänker noga på hennes privatliv så har du nog en ganska stor chans att du hållt dig på rätt sida gränsen för vad hon kommer uppskatta som vuxen. Tror jag. 😊

      https://foodforfika.wordpress.com/

      • Elaine Eksvärd skriver:

        Det har du rätt i Hmmm, det var nog Isabella. Fast det där med ta foto på barnen när dom gråter var nog nån av er faktiskt! Tack för feedback på bloggen btw hade glömt att det var så jag skrev, kul med liv och samtal härinne nu😍

        • real Hmm skriver:

          Det var kul att se att det fungerade direkt. 😊🌷

          Jag har saknat din blogg och hade du inte slutar hade jag nog aldrig börjat utan nöjt mig med att hänga här.

          Men det är rätt kul att ha ett eget ställe också och flera som jag annars hade saknat från tiden då bloggbevakning fortfarande hade tillfällen av vettiga kommentatorer har kunnat hänga med in till mig. 💞

          https://foodforfika.wordpress.com/

    • Alva skriver:

      Min dotter har autism. Ingen i min släkt har det…. när hon fick diagnosen skämdes jag: både över mig själv att jag skämdes för det faktum att hon fick en diagnos och över att hon fick diagnosen. Motsägelsefullt? Ja… Varför skämdes jag för hennes diagnos? Hon är mitt barn och jag älskar henne över allt annat men hatar hennes diagnos. Varför är det så? 🙁 ingen av oss utan diagnos är perfekt. Och jag vill inte leva utan henne oavsett diagnos eller ej.

    • Nina skriver:

      Så glad att du visar din guldklimp, hon gjorde precis min dag lite bättre med sitt solskensleende ❤ Håller med dig om att ledsna barn inte ska få en kamera i ansiktet men annars kan väl barn få synas och sprida glädje och kärlek i svåra tider ❤

  3. Anna skriver:

    SÅ glad att du visar upp Evelyn! Har också en dotter med funktionsvariation, hon är knappt 1 år. Jag vill att det ska finnas en plats för henne på samma sätt som för andra barn och vill se andra familjer med funkisbarn som inte behöver vara i ”passande forum”.

  4. Irina skriver:

    Jag är så glad att du börjat blogga igen ❤

  5. Elin skriver:

    Tycker @underbaraclara har fört fina resonemang kring sina barn på bloggen. Hur hon hade älskat om hennes bortgångna mamma hade gjort blogganteckningar från deras vardag när de var små och hon hade kunnat läsa dem idag… vilken skatt

  6. Mia skriver:

    Jag är väldigt glad att du visat upp Evelyn! Det är tack vare det som vår dotter till slut fick diagnos efter två års letande. En vän hörde av sig och tyckte våra barn liknade varandra. Jag bönade om ett gentest hos läkaren och vi fick äntligen en diagnos (turner syndrom). Så stort tack för din öppenhet!

    Brottas också med samma tankar. Vill att Julia med sina funktionsnedsättningar ska få ta plats och synas. Tänker att barnen säkert kommer ifrågasätta mig i tonåren, men förstå när de blir äldre och se all kärlek och stolthet som ligger bakom inläggen.

  7. Linda skriver:

    Här är en till som är så glad att du börjat blogga, (kommenterar vääldigt sällan)..för inte så längsen satt jag och läste igenom dina gamla inlägg💛 så du har varit saknad! Under tiden har jag även kikat på din insta men det har inte känts lika kul?? När du bloggar känns du mer nära🙂

    • Elaine Eksvärd skriver:

      Asså det är mer nära Linda! Här vågar jag vara personlig på ett annat sätt, som förr! Så kul att du hittade tillbaka! Er närvaro motiverar mig såklart! 😍

  8. Annika skriver:

    Spontant så tycker jag att det är ok att visa sina barn i sociala medier. Men det finns såklart grader i det: du har troligtvis några fler följare än mina 55 😉 Jag lägger inte upp bilder som jag själv tycker är pinsamma eller utlämnande. Däremot tror jag det är superviktigt att barn med funktionsvariationer får mer plats! Såklart inte ditt jobb att se till att det blir så bara för att du råkar ha ett barn med Wilms syndrom, men om du och barnet vill – GO!

    • Ing-Marie skriver:

      Jag tänker med barn på sociala medier är att tänka på framtiden, en gång när barnet är 25 och kollar tillbaka på gamla bilder. Som i ett fotoalbum, ger bilden barnet glada minnen eller ilska. Att se bilden ska vara att minnas glada minnen och roliga händelser. Respekt är A och O och självklart ska man inte lägga ut bilder på någon i kränkande situationer.

  9. Alva skriver:

    Söta Evelyn med sitt härliga hår ❤️🥰 Ser ut som en riktig liten glädjespridare ❤️

  10. Fru Friberg skriver:

    Barns bästa och välmående har alltid varit superviktigt för mig. Jag har nog en majoritet vänner som INTE postar bilder på sina barn. Jag lyssnade på dem noga, vred och vände på det men landade i att jag vill att mitt barn ska få synas. Och min stolthet över barnet. Jag älskar att du lyfter att det inte behöver vara svartvitt. Tanken att lägga ut en gråtande bild som du säger finns inte hos mig. Jag tänker på innan internet. Stolta föräldrar lade upp grattisannonser med bild i tidningen, drog fram fotoalbumet i tid och otid med bilder från viktiga ögonblick. Det är samma jag visar upp och många får en relation till honom och bryr sig om honom. För ATT han syns. Och han kommer se tydligt att mamma är stolt över honom. Inga bilder som skrattar ÅT honom eller visar nåt privat. Facit får bli när han är större. Ett försök till en gyllene medelväg.

  11. Anna skriver:

    Tycker det är bra att du är sparsam med bilder och du väljer fina ögonblick att visa när du väl visar.
    Kenza och Paula har något att lära sig ifrån dig. Nour El Refai sköter detta med glans bild på barnet men inget ansikte och inga utelämnande eller ”pinsamma” bilder. Även Isabella gör de deltagande i bloggen men på barnets villkor.
    Kommer själv att inte lägga ut mitt barn när hon/han föds då jag vet att detta är otroligt känsligt. Precis som LD hon tog bort flera inlägg om sina barn och visar endast goda bilder.
    Vi äger inte våra barn. Trist om ungen hamnar på en skojsida på internet.

Lämna en kommentar