Alex strategiska frågeställning


Alex Schulman är ju något mer nyanserad än sin lillebror Callekalaskul. Men i frågeställningen visar han tydligt vem som ska ha skulden.

”Hur kan detta komma sig, att något så grovt och provocerande har fått en sån enorm spridning?” Det undrar Alex.

Hur kan detta komma sig, att något så grovt och sårande har skrivits? Det undrar jag.

Och svaret föll platt i våra knän. ”För att vara kul”. Ok. Men det fungerade inte, det sårar. Var god sluta.

Bloggvännerna har ordet

17 svar till “Alex strategiska frågeställning”


  1. Sofia skriver:

    Håller med, det här är helt fruktansvärt. Om det inte är olagligt så borde det fan bli det. Om folk inte själva kan klara av att bedöma vad som är rätt och fel måste lagen göra det. Sluta aldrig att kämpa Elaine. Det du gör är så viktigt och gör skillnad!

  2. Hmm skriver:

    Blev duktigt arg på LD idag. ?

    • Elaine Eksvärd skriver:

      Varför det?

      • Hmm skriver:

        Ang hennes inlägg i Anton-debatten.

        Hur hon väljer att försvara något som inte borde gå under betäckningen konst utan uppvigling till brott. Hur när hon i övrigt har en retorik som går ut på munkavel om vad som får eller inte får sägas samt om ”låten” hade skrivits som en krönika hade hon ansetts att den skulle ”censureras” bort men helt plötsligt när någon gör det enklet för sig och kallar något för konst eller satir så har hon förståelse istället för att inse att man inte kan gömma sig bakom självvald etikett utan att tonen och hur mottagaren tar syftet med det som skickad ut alltid borde få ha företräde över vad avsändaren påstår.

        • Maria skriver:

          Vad intressant! Jag tyckte KD var en av de få som uttryckt sig nyanserat i frågan och just säger att det är svårt att förhålla sig till sina känslor och var gränser går.

          • Hmm skriver:

            För mig är detta inte en fråga om känslor utan att något som annars skulle varit olagligt blir lagligt för att någon sätter en etikett på det.

            Vad med följande scenario? Jag sparkar någon hårt på dens skenben. Jag kallar det för slapp stick humor. Ska det bli lagligt då? Inte längre räknas som misshandel?

            Och ja och åter ja ord kan skada lika mycket samt vara ett brott på samma sätt som en fysisk handling. Om inte ibland värre t o m.

  3. Lisa skriver:

    Alex har tydligen själv böjelser. Uttryckta i en tidig podd. Ingen aning om han skämtade.

  4. Sofia skriver:

    Varför har Spotify låten!!??
    Bojkotta spotify!

  5. Imse skriver:

    Helt sjukt att det finns personer som helt öppet tar striden FÖR en låt om pedofili och försöker få det att handla om yttrandefrihet och människors rätt att välja vad de skrattar åt (ursäkta men VA??). Men å andra sidan så är det väl var tredje i varje klass? Klart det finns människor som har de här åsikterna då.

    • Krister Rosengren skriver:

      Läs lagen så får du se.

      • Imse skriver:

        Jag behöver inte läsa lagen för att tycka att det är helt sjukt att ta strid FÖR en låt om pedofili. Vill man värna om yttrandefriheten finns det många debatter man kan ta, men man väljer denna. Fräscht, finns nog många dolda agendor.

        • Krister Rosengren skriver:

          Det tycker jag med i sak.
          Men lagen styr och till det
          kommer en förändring så
          gäller nuläget. Lagar tar
          tid att ändra och det kanske
          inte går eller inte löser problemet.

  6. Cathrine skriver:

    Hej,

    Läste just Åsa Linderborgs krönika i Aftonbladet och jag blev alldeles matt… Jag brukar inte ha tid eller lust att kommentera artiklar eller skriva till deras författare, men nu fick jag nog, jag skrev så här till Åsa:

    ”Ett par kommentarer till din artikel. Att folk tar illa upp av den här låten handlar inte om god smak eller ej, det handlar om olagliga handlingar utövade på små barn. Inte heller skulle jag påstå att Elaine Eksvärd med flera har ”moralpanik” som du kallar det – snarare är Elaine Eksvärd en överlevare av sexuella övergrepp av – hör och häpna – en pedofil. Kanske ska vi ta och lyssna till de offer som blivit utsatta för just pedofiler, om hur de tänker och känner när de får höra sådana här låtar spelas på publika streamingtjänster, istället för att diktera vad som borde vara tillåtet och inte? Om låten hade handlat om att misshandla kvinnor, hade vi inte velat att just kvinnor som varit offer för misshandel hade blivit lyssnade på då, eller skulle vi också be dem sluta med sin ”moralpanik”? Allt är ju ändå bara humor? Haha liksom.

    Yttrandefriheten i all ära… men man kan ju fråga sig vems rättigheter du valt att försvara.”

    Hälsningar,
    Cathrine

    • Sarah skriver:

      Blev även jag djupt provocerad av Åsa Linderborgs text, fick sätta mig och djupandas ett tag. Reagerade särskilt på hur hon tar upp och gör en poäng av Elaine i egenskap av retorikexpert men helt utelämnar hennes i sammanhanget extremt relevanta bakgrund och arbete med Treskablinoll. Tycker att det är riktigt fult av henne och det gör mig så jäkla trött.

  7. Ullis skriver:

    Här är mina tankar kring Mr Cool debatten.

    Konst får göras men konst får kritiseras. Det finns t ex många South Park-avsnitt som jag inte finner roliga eller överhuvudtaget kan se och de finns de avsnitt som jag anser är mitt i prick i sin samhällskritik. South Park är provocerande, de slår åt alla möjliga håll, mycket av innehållet kan säkert uppfattas som kränkande men satir måste få finnas. Ett annat kritiserat konstverk är när Anna Odell spelade psykotisk och självmordsbenägen. Konst får göras och konst får kritiseras.

    Om grå på Mr Cools förklaring om hans låt, det är konst, det är humor så saknar jag en djupare analys och förklaring kring varför han har skrivit låten. Men tanke på innehållet i låten förväntar jag mig mer än ”det är humor, vi försökte bara vara roliga”. Är det en kritik mot den musik som, utan att utge sig vara humor alls, sprider våldsamma budskap men vi reagerar inte på den för att den inte är skriven på svenska? Är det för att visa att vi skulle vi reagera starkare mot t ex The Prodigy om Smack my bitch up hade svensk text? Skulle vi då be Spotify att ta bort låten? Nu kanske inte min påhittade förklaring och egenanalys var Mr Cools syfte med låten men jag förväntar mig ett mer djuplodat svar, ett ansvarstagande för hans egen skapelse än ”det är humor, vi försökte bara vara roliga” från honom.

    Sen är jag lite inne på hmms spår. När blir en text ett brott? Skulle texten utgiven i novellform vara föremål för att tolkas som, med risk för att inte hitta bättre ord (rätta mig gärna), barnpronografibrott? Och varför då inte som en låttext? Var sätts gränsen? Är det någon som vet?

    Slutligen förväntar jag mig mer av båda debatterande sidor när det kommer till debattanföranden. Både sidor verkar inte kunna låta bli att komma med personangrepp, explicita eller implicita, sticka till lite med kniven för att sen kritisera den andra sidan för att dreva. Jag vet inte om det är de snabba replikerna i sociala medier som gör människan mer aggressiv, mindre benägen att lyssna för att försöka förstå och därefter göra oss förstådd? Det är sorgligt när det går så långt att många som ger sig in i debatten blir hotade, oavsett ståndpunkt.

  8. Heja skriver:

    VAR SMART :

    Yttrandefriheten är bra = då ser vi vad människor bär på inom sig.

    Troll dör i solsken. De är bra att de har sin yttrandefrihet så de kan komma ut och knäckas. 😉

    Vänd yttrandefrihet till att det är bra att se vilken skit de måste städa på.

Lämna en kommentar