Så längesen Pascal


Jag vet inte om facebooks minnesfunktion är bra eller dålig. Jag tycker att livet går så fruktansvärt snabbt och får lätt dödsångest. Det känns som Pascal alltid har varit med oss samtidigt som han föddes för snart fyra månader sedan.

Han var en överraskning, han var välkommen och han är så älskad. Tänk Gustav som behövde 10 veckor för att smälta nyheten om att vi skulle bli trebarnsföräldrar. Ni vet att han har inte stängt dörren för fyra.

Jag vill ha fyra men önskar att jag slapp gå igenom en till graviditet. Snacka om att kroppen är krigshärjad. Jag tycker det känns att man haft tre graviditeter, det är skillnad mot två i min kropp. Stor skillnad.

Bloggvännerna har ordet

3 svar till “Så längesen Pascal”


  1. Johanna skriver:

    Jag tycler också det är stor skillnad på att ha tre graviditeter i kroppen. En graviditet var ju en piece of cake. Jag kände mig fit for fight direkt. Två var väl okej, men nu efter tre känns det som all styrka m.m. är totalt som bortblåst. Mina graviditeter är dessutom täta. 16 månader mellan barn 1 och 2 och sen 16 månader igen till trean.

  2. I skriver:

    Samma här, skulle aldrig klara en fjärde graviditet. Känns som den tredje förstörde nåt i kroppen. Nånting måste vara snett eller sönder där inne. ?Men jag är så nöjd med tre barn och skulle inte vilja ha fler! ?

  3. Johanna skriver:

    Tänk vad vi kvinnor går igenom för att få våra små! ❤ Vad upplever du för skillnader i kroppen efter denna graviditet och förlossning jämfört med de två andra? Har själv fött ett barn och vill gärna ha fler men tänker en del på vilka konsekvenser det kommer få för kroppen.

Lämna en kommentar