Det gör ont, fruktansvärt ont


Visst ska man välja sina frågor. Men ibland har man inte ett val, man måste. Det har tagit mig två dagar för det gör så fruktansvärt ont.

Slaveriet pågår fortfarande. Svarta människor, för att de är svarta. Men mamma är svart, min Brasilianska familj – stolta svarta. Vi är afrobrasilianare. Min familj heter Jones i efternamn för det var så slavägaren till våra förfäder hette. Mamma heter Dilza Jones.

Våra riktiga namn förlorade sitt värde när vi såldes som slavar från Afrika till Brasilien. De flesta anlände till Bahia. Ja, jag har inte nämnt det förut men min familj, vi är slavättlingar. Stolta över att Brasilien var ett av de länder som avskaffade slaveriet först. Men rasismen i Brasilien är fortfarande utbredd, men slaveriet existerar inte, där.

Att nordafrikaner är rasistiska mot svarta afrikaner är inget nytt. Att man utnyttjar eritreaner Dubai, tar deras pass och gör dem till slavar är inget nytt. Rasism importeras från delvis dessa länder och det är så tydligt för oss som är mörka. Då är ändå jag väldigt ljus. Fråga vilken svart du vill i Sverige och vi kan berätta vilka nationaliteter som är mest rasistiska mot oss. Låter det galet? Det är för att det är galet. Och svenskar är inget undantag, men där upplever jag att du i alla fall har en chans som svart när du pratar svenska. Men för andra nationaliteter är du smuts oavsett. Det är för inbyggt kulturellt för dem. Deras föräldrar skulle aldrig tillåta deras söner eller döttrar träffa en svart.

Det skulle vara så skönt om folk kunde erkänna den rasismen från den egna kulturen. Myten om att invandrare inte kan vara rasister? Jo, mot svarta speciellt.

Alla vi mörkhyade vet hierarkierna i invandrargrupperna i Sverige. Det är hemskt. Som mörkhyad är du längst ned.

Jag har sällan blivit kallad n-ordet av svenskar oftast har det varit av andra invandrare. Bara för att ta några av många exempel så var första gången jag blev kallad n-ordet var det en kurd, andra gången en iranier och listan fortsätter. Klart rasism existerar bland invandrargrupper, men såklart är inte alla iranier eller kurder rasister. Jag bara nämner att det förekommer och ger några exempel på det.

Det är ofta jag möter rasism i vardag av män från specifika kulturer. Jag ser hur de ser på mitt afro med förakt. Ska de hjälpa mig? De skulle hellre dö än att jag kom nära deras familjer. Svårt att tro? Varje dag möter jag och andra afrosvenskar detta. Ja, det är skillnad på om jag har afro en dag eller plattat hår.

Och rasismen i Libyen. Slaveriet är ett resultat av den. Jag blir ledsen. Jätteledsen. Och arg. Jag vet inte vad vi kan göra men jag vet att vi kan protestera. På lördag äger protesten rum i Stockholm. Kom dit, svart som vit och visa ditt stöd. Det ska jag!

Bloggvännerna har ordet

12 svar till “Det gör ont, fruktansvärt ont”


  1. Ulrika skriver:

    Sjukt stark text. Tack ❤ Jag sitter här på min vita rumpa och vet att jag aldrig kan förstå hur det är att bli behandlad illa pga min hudfärg, för jag är ju alltid, oavsett vad, top of the Foodchain pga brist av pigment. Men det här med att människan alltid sparkar neråt… Vad är det för sinnesslött mänskligt beteende egentligen?

  2. Semlan skriver:

    Så sant! Jag hade nog tur som aldrig blev mobbad värst, andra har nog haft tio resor värre. Men de killar som gjorde sig löjliga över mig, och tom vad yngre i den gymnasieskola jag gick på, vad just invandrarkillar.Derast högsta dröm är och vad en blond tjej (hur många invandrarkillar ser du med en svart tjej om dem själva är säg…från Libanon?)så någon som inte vad inom den kategorin vad helt ok att reta/mobba. Tyvärr tror jag att de tar med sig en syn som är fruktasnvärt förlegad och tror att det är ok att hoppa på någon som i deras ögon är ”svag”. Finns säkert de invandrarkillar som aldrig skulle behandla någon illa, men de finns dem som glr. Och dem märks. För att bli accepterad av andra killar i deras kultur och/eller andra svenska killar så är en vit, blond tjej den högsta ”vinsten”.

  3. Syster skriver:

    Elaine -TACK för denna text!!

    Mina vita men framförallt vänner från Mellanöstern saknar empati för den rasism som är min vardag. Och värst drabbas jag faktiskt av andra invandrare, iranier och andra asiater.

    Du har stor trovärdighet och kan nå fram så jag tackar dig från djupet av mitt hjärta. Vi ses imorn! ❤️

  4. Fröken+K skriver:

    Fruktansvärt att det är så här. Tack för den ögonöppnaren. Hade inte en aning.

  5. Lindfa skriver:

    Hej,
    Det du skriver om är en bild ur verkligheten för många barn och vuxna!

    Jag har aldrig upplevt rasism trots att jag har invandrarbakgrund , dock fick mina barn som är födda i Sverige, pappan är mörkhyad uppleva detta, 2017, helt galet! Jag blir så ledsen att många utav vissa invandrare lär sina barn att vissa människor är mindre värda pga hudfärg eller religion. Ofast är det tyvärr som dy skriver, människor från Mellanöstern eller Östeuropa som har dessa värderingar, men självklart inte alla. Det kanske trots allt finns framtidstro för mänskligheten!

  6. Ulla skriver:

    Det är väldigt viktigt att du tar upp frågan om rasism inom de grupper som vi normalt ser som ”offer” för rasism.
    Men det här är nåt som går många hundra år tillbaka i tiden och det är svårt att förändra attityder som ärvts i generationer. Det är få som vet att slaveriet avskaffades i Saudiarabien först 1962 och i Mauretanien 1981, men det fortgår ännu där. Man tror att mellan 10 och 20 % är slavar.

  7. Z skriver:

    Fantastiskt bra skrivet!! Tack för att du lyfter detta!!!

  8. Karin skriver:

    Jag är vit och har därför aldrig upplevt detta hemska.. Har dock en berättelse jag vill dela, som jag tänker på ibland och som väcktes nu igen av ditt inlägg. Hoppas inte att du tar illa upp (lite off topic kanske)

    Jag var i Kenya och gjorde en magisterstudie, i en liten by där jag bodde hos en Kenyansk kvinna. Den kvinnan hade städhälp av en annan kvinna. Jag slängde mig på gräset på husets baksida för att lapa lite sol, varpå kvinnan som städade kom ut helt choklad och sa ungefär ”ooh kära barn vad gör du? Det är gassande sol?”

    Jag svarade att jag försökte bli lite brun. Hon skrattade åt min vinterbleka -typ genomskinliga hud och jag jag berättade att det är poppis att vara ”solbränd” i Sverige, särskilt efter en resa. Kvinnan bufflar runt med städprylarna och svarade skrattandes men ändå seriöst undrande ”Är det? Då borde jag ta mig till Sverige och skaffa ett bra liv”.

    Jag blev så himla berörd av den kommentaren för jag kände i hela mig att det är skillnad.. Att vara vit och ”bli solbrun” är bra men att vara svart och komma till Sverige.. Hu, så orättvist!

    Det hugger i mig när jag tänker på det <3

    • ErikaJ skriver:

      Så sant! Hörde att det är så vanligt att svarta bleker sin hy med olagliga och farliga krämer/preparat för att då mer status. Vilket de också får.

  9. Victoria skriver:

    Mina tårar rinner, kan skriva under på varje ord du skriver. Min son o dotter lika ljusa som M o E, drabbas av rasism o fördomar pga deras mamma är svart. Mitt mål är att de ska bli stolta över sitt ursprung, alltid.

  10. Mumintrollet skriver:

    Bara en liten undring: Är det inte ganska oväsentligt vilka bokstäver som finns i ett ord, det är jag själv som besjälar ordet med en posit/negativ känsla? Jag vill ju naturligtvis inte använda n-ordet eftersom det tycks vara förbjudet, även om det inte i mina öron låter konstigt alls… Däremot är ordet FINNE, dvs. varböld väldigt hemskt i just mina öron. Just sån är ju jag! Kan jag kräva att ordet försvinner! !!

    • Uno skriver:

      Kalla dig vad du vill. Det som känns bra för dig.

      Det som diskuteras här är väl vad man kallar andra. Hur man respekterar varandra. Försök till att öppna en struktur och göra den synlig, för att kunna bearbeta problematiken tillsammans.

      För övrigt är det en fostringsfråga. För mitt liv kan jag inte påminna mig om en enda person i min omgivning som kallar andra personer saker öht. Vuxna vettiga gör bara inte så.

      Jag har ingen anledning att betvivla någon som är utsatt för kränkningar. Vi alla äger problemet. Det är vårt ansvar att i varje situation säga ifrån.
      Låta människor veta allas lika värde och allas rätt att få respekt och visa respekt.

Lämna en kommentar