Fem gånger mer kärlek


Men jädrar vad mycket det är att ta in. Inte undra på att det tagit mig fem år att orka läsa denna fullt ut. 

img_0445

En mening som jag föll för och som vi nu tillämpar till max och dessutom märker riktigt bra resultat på är denna. Och poängen på sidan efter är klockren.

FullSizeRender-3

FullSizeRender-4

Så bra! De dagar som jag sitter med Evelyn i kanske 20 minuter och tycker att det borde vara två timmar så ska jag verkligen påminna mig om att 15 minuter får positiva effekter. Och det med mobilen parkerad, viktigt att ha det så.

  • Familjer som umgås har mindre problem. Om föräldrar och barn har gemensamma aktiviteter så minskar risken för konflikt med 30%.

Vi har börjat laga mat ihop med barnen, även andra sysslor och försöker göra det kul istället för att sätta dem framför skärmar medan vi gör sysslorna.

  • De barn som hade bra kamratrelationer hade föräldrar som hade lekt mycket med dem. Föräldrarna hade lärt dem att turas om och dela med sig. 
  • Det är kul om föräldrarna leder leken men också roligt att få prova vingarna lite. Då lär sig barnen att ta egna initiativ och leka på egen hand
  • Viktigt att vara lyhörd i leken och spegla barnets känslor. Det utvecklar barnets språk och tänkande.
  • Vill barnet alltid bestämma så hjälp hen att låta andra bestämma ibland
  • Konfliktförebyggande. Att prata om konflikter i förväg. Berätta hur du kommer agera och varför. Visa omtanke.
  • Använd verb (du LYFTE väskan) istället för adjektiv (Du är STARK).
  • Barn som uppmuntras med adjektiv tar misslyckanden personligt.
  • Barn får bättre självkänsla om föräldrar uppmärksammar själva arbetet istället för resultatet. ”Hur tänker du nu, vad lärde du dig av det, vad är nästa steg?”Att utvecklas och lära sig är meningsfullt i sig. barn med bra självkänsla kommer förstå det, de kommer värdera sig själva och sina prestationer mindre.
  • Beskriv vad barnet GÖR inte vad barnet ÄR.
  • Variera uppmuntran, säg inte samma sak flera gånger. Läs också vad för sorts uppmuntran ditt barn tycker om.
  • Uppmuntra direkt då det bra har hänt. Väntar du får det inte samma effekt. Skillnaden är som någon skrattar direkt efter ditt skämt eller tio sekunder senare.
  • Att fråga och lyssna utvecklar barns intelligens.
  • För mycket uppmärksamhet ökar upplevelsen av smärta när barnet ramlar och dylikt.
  • Använd förberedelser – När barn ska börja eller sluta med en aktivitet, som att gå och lägga sig, ökar risken för konflikter. Förbered barnet på att det kommer att hända.
  • Ställ inte frågor som är påståenden. ”Vi skulle städa, eller hur.” säg istället ett rakt positivt påstående ”Kom igen, nu städar vi!”.
  • Säg vad barnet ska GÖRA, inte vad barnet ska SLUTA med.
  • Barnen ska kunna förutse hur föräldrar kommer reagera. Allt annat skapar osäkerhet som plötsliga oproportionerliga utbrott. Det är viktigt att barn kan lita på att deras föräldrar inte tappar besinningen och blir oberäkneliga. Lämna platsen och hitta ett sätt att lugna ner dig på. Syftet är inte att barnet ska skämmas. Fokusera på vad barnet gjorde och inte hur barnet är.
  • Undvik ord som ”nej”, ”Inte”, ”sluta”, ”låt bli”. (herregud, hur ska det gå till?!) Använd istället en positiv uppmaning.
  • Gör ett veckoschema som barn kan se. Måndag till söndag.
  • Rutiner är bra för barns sociala utveckling. Om barn vet vad som kan hända så blir det lättare för dem att vara tålmodiga.
  • Förbered och lägg fram kläder barnet ska ha kvällen innan, ta med böcker/leksaker på destinationer, använd äggklocka för att ge barn tidsuppfattning.
  • För mycket regler är inte bra för barnen, de blir sämre på att anpassa sig till förändringar vid en sån uppväxt.
  • ”Jag tänkte sluta tjata eftersyn både du och jag tycker det är tråkigt”. ”Okej”. Du ska några uppdrag istället.”
  • Barnet ska lära sig be om ursäkt på eget initiativ.
  • Time out är inte att bestraffa, det är ett sätt att ta bort barnet från en situation som trappar upp en konflikt.
  • Forskning visar att bråkiga barn har en oförutsägbar omgivning. Ena sekunden får de uppmärksamhet, nästa blir de ignorerade utan anledning.
  • Planera morgonen redan kvällen innan, sätt väckarklockan en kvart innan. Ge barnen uppdrag. Skapa en lugn miljö.
  • Barn kommer fortsätta ljuga trots att de blir bestraffade för det. Däremot kommer de sluta ljuga när de får uppskattning för att de är ärliga och talar sanning. 
  • Kräv inte förklaringar när barnet beter sig illa. Använd heller inte långa förklaringar i samband med konflikter.
  • Berätta om konsekvenser i förväg.
  • Barn härmar sina föräldrar och skäller tillbaka.
  • Skäll kan leda till sårade känslor och sämre relationer. Det ökar risken för fler konflikter.

  • Beskriv istället för att fråga – ”Tåget gick sönder” ist för ”Gick tåget sönder?” ”Vad gör bläckfiskkungen” tolka ist ”Är bläckfiskkungen ledsen?”
  • Utveckla barn empati, berätta andra barnets perspektiv. ”När du tar Agnes saker så blir hon ledsen och när Agnes slår dig blir du ledsen. Hur kan vi göra istället?”
  • Strunta i vem som började bråka. 
  • Avled barnets uppmärksamhet när utbrottet är på väg.
  • Gå igenom barnens böcker och se vem som spelar huvudrollen, det formar barnens världsbild.
  • När du ger med dig så måste det vara begripligt för barnet. Förklara kort varför barnet får som det vill. Det kan vara farligt att ge med sig när konflikten trappats upp för då tror barnet att det är så hen får sin vilja igenom.
  • I lek är poängen att föräldern och barnet ska ha roligt tillsammans, inte att föräldern ska bedöma hur duktigt barnet är. Barn vill bli sedda och vara med sina föräldrar, inte bli bedömda.
  • Dela in uppgifter i mindre steg. Barn som får stegvisa uppgifter klarar sig bättre i förskolan.
  • Barn med högläsande föräldrar blir bättre på att läsa själva sen. Man kan involvera barnet i berättelsen så de berättar tillsammans och dra kopplingar till barnets liv. Ta ibland en paus från läsningen och låt barnet berätta.
  • Ett barn som lider brist på positiv uppmärksamhet kommer snart söka negativ uppmärksamhet.
  • Fördela uppmärksamhet på rätt sätt. Ge barn mer uppmuntran när de gör bra saker och mindre när de gör dåliga.
  • Man vill bli älskad, i brist på beundran, i brist på fruktan, i brist på avskydd och föraktad. Man vill inviga människor något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till varje pris. <3
  • Förminska barnets rädslor – Det där är inget att vara rädd för. Istället för att förstärka den – Oj det där är jag också rädd för. 
  • Mod – Jag törs inte, men jag gör det ändå.
  • När man uppmuntrar ett barn at närma sig en rädsla är det viktigt att fokusera på vad barnet gör, inte hur det känner sig. ”Vad bra att du tog det steget” istället för ”nu var du modig”. Det är viktigt att visa att det är ok att vara rädd men att man ibland behöver göra saker ändå.
  • Social träning i att lära barnen att hantera kompisar. Lite rollspel för att få dem att lära sig säga nej. Man låtsats vara kompisarna och låtsas vara ledsen när barnet säger nej men barnet lär sig att stå emot ändå och fortsätta säga nej.
  • Kvinnor mår sämre innan en skilsmässa, männen mår sämre efter. Pappor har sämre kontakt med vuxna barn efter skilsmässor. Fyra av tio skilsmässobarn säger att de sällan eller aldrig träffar sina pappor. 
  • En flicka som fått rollen att vara blyg och tillbakadragen kanske inte märker effekterna förrän hon halkar efter i arbetslivet.
  • Det är bättre att föregå med gott exempel när det gäller jämställdhet och dylikt istället för att bara prata om det.
  • 8000 lärares syn på Färdigheter som barn behöver behärska i skolan: Lyssna på andra, strunta i elever som stör undervisningen, Be om hjälp, turas om, komma överens med andra, kunna hålla sig lugn och hantera starka känslor, göra snälla saker mot andra. 
  • En bra sovmiljö är 17-19 grader, svalt och tyst.
  • Två skäl till att barn saknar vänner är: Barnet är blygt och har svårt att både ta kontakt och prata med andra barn. Eller att barnet behöver lära sig sociala färdigheter. En tredje är mobbing.
  • Anledningen till att barn är blyga är ofta tydliga minnen av att barn eller vuxna har skrattat åt dem.
  • Det är lättare att få vänner om man kan turas om, delar med sig, lyssnar på andra och visar uppskattning.
Bloggvännerna har ordet

21 svar till “Fem gånger mer kärlek”


  1. Helena skriver:

    Fast att skriva ”Anledningen till att barn är blyga är OFTA tydliga minnen av att barn eller vuxna har skrattat åt dem.” vet jag inte om det är forskning jag verkligen tror på. Ibland såklart, men blyghet är ju oftast ett personlighetsdrag som helt enkelt finns hos barnet och som man kan arbeta på för att livet ska bli enklare för barnet. Vi har en blygis och det ligger i hennes natur, inte pga att någon skrattat…hon är helt enkelt försiktig av naturen. Sen får vi se om det blir så i framtiden. Vi stöttar henne oavsett såklart!

    • Ida skriver:

      Jag håller med, tror också att det är ett personlighetsdrag. Vår kille är också blyg och lite avvaktande, han har en lång uppvärmningssträcka tex när man träffar andra barn som han inte känner så väl. Hemma med oss är han en riktig liten spexare och han får mig att skratta flera ggr om dagen. Men jag kan inte tro att det är pga skrattandet som han är blyg. Jag hoppas iaf inte det.

      • S. skriver:

        Håller med! Blyghet är dessutom ofta ärftligt. Jag är så trött på att det är ett personlighetsdrag som till varje pris ska jobbas bort. Fine, barnet kan behöva hjälp att hantera vissa situationer för att inte få det för jobbigt genom livet, men annars känner jag att

        • S. skriver:

          (Råkade posta för tidigt haha) känner jag att jag vill starta en blyghets-revolution! Världen vore en finare plats om fler tilläts vara blyga och inte behövde tvingas in i att vara någon annan än sig själv ❤

          • Ida skriver:

            Jag tycker inte heller att blyghet är ngn dålig egenskap som promt skall jobbas bort. Jag tycker också att man ska få vara sig själv!

          • Helena skriver:

            Vill bara tillägga att jag helt håller med om att det är okej att vara blyg! När någon säger nåt om vår tjejs blyghet brukar jag säga att ”jo men alla kan ju inte vara utåtriktade, någon måste ju vara blyg också och det är ok”. Dock vill jag såklart hjälpa henne att våga klara av situationer hon kanske inte trodde hon kunde klara. 🙂 Vill inte förändra henne för en sekund!

    • Elaine Eksvärd skriver:

      Så bra poäng??❤️

    • Liss skriver:

      Enig. Blyghet er ofte et personlighetstrekk, ofte er det samfunnet som lager det til et problem. Dersom barnet selv synes det er greit å være ”litt i bakgrunnen”, stille og observere i noen situasjoner skal ikke foreldrene ”pushe” dem fremst i køen. Jeg tror det er da vi skaper barn med angst. Introvert og det å være stille i noen sammenhenger kan være en god egenskap. Dersom foreldrene bemerker det og gir komplimenter for det vil det skape mindre angst his barnet.

  2. Emilie skriver:

    Jag har aldrig förstått varför man tror att det ska ge något att säga ”det där behöver du inte vara rädd för” till någon som är rädd för det. Hör ni inte hur knäppt och obegripligt det är att säga så?

    Självklart ska man berätta för barnet att hey, jag märker att du är rädd för detta. Det är helt okej, men vet du? Det är ofarligt eftersom *anledning*.

    Min tumregel är att aldrig tro att jag kan säga åt andra vad de (bör) känna. Känslor fungerar inte så. Detta tillsammans med att behandla barn med samma respekt som vuxna löser det mesta.

    • Eme skriver:

      Jag håller med! Rädsla är ju precis som alla andra känslor en känsla som behöver tas på allvar. Jag önskar att jag hade fått hjälp av mina föräldrar att uttrycka och visa min rädsla när jag var liten men de klarade inte av att jag var rädd, så jag stängde in den känslan för att skydda mina föräldrar…

    • Lina skriver:

      Precis så tänker jag också. Jag tror jag tog fasta på något klokt i boken ”ge ditt barn 1000 möjligheter i stället för två”. Att visa att jag ser att det finns något mitt barn är rädd för men att försöka förklara varför hen inte behöver känns sig rädd för det.

  3. Karin skriver:

    Elaine, du frågade tidigare om tips på böcker, här kommer mitt tips:

    http://www.adlibris.com/se/bok/de-otroliga-aren-en-handledning-i-problemlosning-for-foraldrar-till-barn-9789189638044

    Se vad Socialstyrelsen skriver:

    http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/deotroligaaren

    Min kusin som är barnpsykolog i Danmark vittnar om otroliga framgångar när föräldrar ger barnen positiv feedback för ett önskat beteende istället för att korrigera ett oönskat beteende. Finns även en lärarhandledning till men det kanske är overkill för oss föräldrar 😉

    Grattis till lillplutten förresten. Heter han månne Gabrielo, Federico, Fidel eller Manne? Eller min absoluta favorit Justus <3

  4. Ida skriver:

    Är mitt i den nu och tycker den är extremt användbar. Under sommaren har jag jobbat heltid (pluggar heltid annars och är då mycket friare) och tvååringen har haft mycket utbrott. Nu har jag haft henne hemma sen jag blev ledig och jäklar vilken skillnad det är! Hon blir nästan aldrig så arg längre. Helt otroligt vad kärlek och umgänge kan göra ❤️

  5. J | Noees, Amandus och Elviras studietokiga mamma skriver:

    Stör mig på punkten om att det kvittar vem som startar ett bråk. Jag vet inte hur många ggr jag fick sk*t under uppväxten för att fräsa ifrån när lillsyrran var på mig. Resultatet av min reaktion? Bestraffning av oss båda. Har alltid avskytt mina föräldrar för det. Jag kan förstå käbblet om bråk som uppstår men det är bättre att vara lyhörd och låta barnen prata om upplevelsen var för sig. Inte fokusera på vems fel det var utan vad det var som hände och hur man kände sig när det hände. Bra mkt bättre än dubbelbestraffningen jag upplevde under uppväxten känner jag. Har man inte tid för samtalet avbryter man allt och bestämmer att tala om det senare vid lämpligt tillfälle ist för att dela ut bestraffningar. Det hade jag tyckt varit rimligt iaf.

    • Sara skriver:

      Ja! Exakt! Fan asviktigt att inte jobba efter devisen ”det är alltid två som träter”. Kände mig så himla ofta orättvist beskylld som liten. Det spelar VISST roll, även om inte allt fokus ska läggas på att reda ut den punkten såklart.
      Mvh uppenbarligenfortfarandebitter

  6. Christina skriver:

    Tack för inlägget Elaine och att du tog dig tid att summera. Sov gott!!!!

  7. Camilla skriver:

    Vilka bra tips!! inte hängt med i hela diskussionen gällande böckerna. Kan du sammanfatta vilka böcker du har läst? Verkar superbra!
    /Camilla

  8. Gentlemanen skriver:

    Att du tog dig tid för att summera. säger så mycket om hur du är trogen mot oss dina läsare. Du är den riktiga blogg drottningen Elain. http://gentlemanen.blogg.se/

  9. Em skriver:

    När jag slutade säga till mitt barn att han är blygt, så började han växa. Idag några år senare är han väldigt oblyg och framåt och räcker upp handen, beställer själv på restaurang, går och handlar själv och bjuder in vänner. Jag lade inte mitt ”ok” på honom dvs. Jag var blyg själv och trodde han var likadan.

  10. Jenny skriver:

    Tack snälla du för sammanfattningen ?

  11. Bibbi skriver:

    Vaddå ”bråkiga” barn har en oförutsägbar omgivning…ena sek uppmärksamhet, nästa ignoreras hen utan anledning. Fattar inte riktigt, någon annan som kan förklara?
    Har en dotter som är otroligt uppmärksamhets krävande. Jobbig ålder nu med (2,5 år) ger henne väldigt mycket tid o kärlek men hon ”bråkar” ändå. Eftersom jag tror att blyghet är mer ett persolighetsdrag tror jag att ”bråkighet” hett temprament också är det. Inte alltid såklart!!

Lämna en kommentar