”Sex är inte viktigt”


Imorse vaknade Gustav och jag upp tidigare. Matheo var hos sin mormor och Evelyn sov. En hel frukostdejt hemma bara han och jag. Då började vi diskutera det faktum att det finns kärlekspar som inte har sex, alls. Alla har ju olika behov och så men för oss är sex definitionen på att vi är mer än vänner eller kollegor. Sen allt det intima däremellan, pussar, kramar osv är också en viktig ingrediens. Men en relation utan sex med den man lever med hade aldrig fungerat för oss. Jag åtrår min man lika mycket som jag gjorde första veckorna vi var ihop, men sen finns det inte lika många luckor att åka till pippaloss som då. Såklart.

Allt behöver ju inte vara på vårt sätt och det är väl toppen om två asexuella personer är tillsammans. Kärlek för dem kan ta sig i uttryck på en massa andra sätt. Det som skrämmer mig bara är de som bara slutar ha sex och börjar avfärda det som oviktigt när det egentligen är så att attraktionen, kärleken och viljan har dött. Men istället för att säga det så accepterar man en relation utan sex och intimitet. Eller så behåller de intimiteten och skippar sexet. Sex utan intimitet är ju också skrämmande tycker jag. Det var väldigt intressant att diskutera det här med Gustav.

Jag: Vad skulle du säga om jag plötsligt inte ville ha sex.

Gustav får stora ögon: Jag skulle fråga hur vi ska lösa den frågan i fortsättningen..

Tystnad.

Gustav: Vad hade du gjort?

Jag: Eftersom sex är något som är viktigt för mig och jag älskar dig så hade jag blivit förtvivlad. Men jag hade väl bett att få ha sex med någon annan och låtit dig ha det om jag hade sexvägrat men ändå velat leva med dig.

Gustav: Jag med… men vilken hemsk tanken ändå. Då är det väl bättre, i vårt fall, att separera.

Jag: Ja, de hade det varit. Man vill ju inte göra en Underwood. 

Men om det hade varit lösningen så hade nåt av mina frikort varit villkoret?.

Det finns relationer som kan gå år utan sex och är fine med det. Jag dömer det såklart inte, det är bara ljusår från vad en annan klarat av. Mina fördomar säger att en av dem troligen sköter det på annat sätt med någon annan. Men det är säkert fördomsfullt av mig att tänka så.

Det längsta vi gått utan resor till pipploss är efter läkningen efter förlossningen. Frustrerande tid, men nödvändig ändå. Hur har ni det i era relationer. Vågar ni vara så privata? Jag är så nyfiken på hur ofta folk reser till pippaloss i veckan/månaden/per år. Särskilt under småbarnslivet. Ni har ju chansen att vara anonyma. En annan vågar ju inte skriva för då blir det väl nån artikel om vårt sexliv och det vill jag inte. Men jag kan i alla fall berätta att det förekommer.

Jag är även nyfiken på hur parrelationer (vilken som helst) löser det om en sextröttnar men den andra klättrar på väggarna av upphetsning.  

Till er som tar illa upp av detta inlägg, öva upp er självkänsla nu. Jag berättar våra behov och hur vi ser på saker som hade varit annorlunda UTAN att döma eller utesluta alternativen. Vi är olika och det är väl toppen.

Bloggvännerna har ordet

98 svar till “”Sex är inte viktigt””


  1. Mamma till två tjejer 5 och 3 år! skriver:

    Vi reser till pipploss så ofta vi bara kan och vill! Dock vill vi mycket mer än vad vi kan få till. För oss är sex SÅ viktigt. Jag skulle inte klara mig utan det! Mer resor till pipploss!!

  2. Mama skriver:

    Intressant! Jag är nog också åt det hållet att för MIG definierar sexet (och allt därtill) en kärleksrelation till skillnad från vänsksap. Jag och min karl är särbos, båda med varsitt barn sen tidigare förhållanden men åker till pippaloss ca 1-3 ggr per vecka. Ibland går det ”såklart ” längre tid mellan och ibland oftare, men om man snittar de! Kul frågeställning att ge sina läsare, vi kan ju som sagt ändå vara anonyma ?

  3. Anni skriver:

    Jag tycker mycket beror på omständigheter oxå, jag har en karl som är sjömän och då blir det inte ligga när han är borta så man lär sig o leva med det, sen har vi inte haft det gott ställt jämt och pengar och jobb o boende grejer gör ju oxå att suget på annat kul minskar, det har inte med åtrå, attraktion och lust att göra, dina fördomar stämmer nog ibland att om man inte ligger ofta längre så för man det på annat håll men som i vårt fall när man låg sömnlös över arbetslöshet och pengar och när vänner kom med denna frågan så Nej, vi låg kanske inte på ett halvår för ångesten över det andra i livet tog över osv. Vi ligger inte jötteofta nu men det är en sån period, jag är själv med två små barn då mannen jobbar på sjön, jag jobbar som en gris för att jag vill ha mina egna pengar, ingen semester på 2 år och sen hem o ta hand om hus och barn helt själv, så tröttheten tar över liksom

  4. M skriver:

    2-4 ggr per månad.
    Hade ångest ett tag för läste bara överallt om folk som hade sex 1-2ggr/vecka och kände att det var vi också tvungna att ha. Men ingen av oss är mer sugna än så. Kan leva länge på det sexet vi har. Och båda är nöjda med hur det är.

    • L skriver:

      Hej M!
      Ville bara säga att jag och Sambon är likadana. Iaf jag. För ca 2 år sedan så tänkte jag helatiden men alla andra har ju sex 1-3 gånger i veckan då måste vi det med..

      (Min sambo är också yngre än mig och jag har ett ex förhållande som tog slut för det övergick till vänskap i bakhuvudet.)

      Idag försöker jag inte tänka när eller hur ofta utan bara ta lusten som den kommer. 1-3 gånger i månaden blir det nog iaf ändå men mindre huvud stress.

      /L

  5. Fia skriver:

    Jag är nog lite som du. Sex är viktigt för mig. Om man har en jobbig period med annat har jag förståelse för att lusten försvinner tillfälligt. Har hänt mig också, trodde jag aldrig. Men när man kommer ur svackan och fortfarande inte vill ligga så skulle jag undra.

    För mig är lusten ett tecken på sundhet, för mig själv alltså. Jag dömer inte andra som inte vill ligga eller har mindre lust att ligga än jag. Men jag vet att jag mår bra när min lust är på topp.

    Jag kan säga att jag blir ledsen om jag inte får ligga oftare än minst varannan dag. ?

    Mitt barn är tonåring och bor inte hemma hos mig längre men jag hade samma önskan när hen var liten och bodde hemma. Då löste vi det på nätterna när barnet sov.

  6. E skriver:

    Ibland varannan dag, ibland varannan vecka. Men i snitt skulle jag säga 2 gånger i veckan, förutom under lingonveckan såklart. Har två små barn under 3 år så tiden är knapp men lusten desto större. Ju större barnen blir, desto större blir lusten. När tiden liksom hittar tillbaka på nått sätt.
    Kämpa på alla mamas där ute ❤

  7. Esterii skriver:

    Sjukdom har tagit all lust för mig. Det var väl inte perfekt av mig innan heller av annan sjukdom . Frustrerande med bara försöka få ihop det ändå. Pippaloss får vara en varm dröm..

  8. Kix skriver:

    Sex är viktigt för både mej och min man. Har alltid varit det oxå. Ofta känner jag mej konstig i samtal med vänner som, de flesta, är ganska ointresserade av sex. För mej och min man är typ två ggr i veckan ”lagom” 🙂 Ibland mer, ibland mindre. När jag och mina vänner pratar sex, säger dom alltid att jag inte räknas. ”Asså, Kicki du är inte en genomsnittlig kvinna! Så där ofta vill nästan inga tjejer ha sex!” Fast två ggr i veckan… Är det verkligen ofta?

    I vissa perioder vill jag hela tiden. Vissa perioder (dagarna innan mens) är jag inte lika intresserad. Min man har dock inga perioder men han tycker också att vi har ”lagom” (tråkordet, asså!) mycket sex.

    Vi har tre barn. 10 år, 7 år och en liten sladdis på snart 2 år. Under alla mina graviditeter har jag varit gaaaalen i sex!!! Då var det snarare sex sex ggr i veckan. Jag minns en gång när min man ba; ”Nä, jag kan inte. Jag är öm!”

    Jag brukar oxå fundera på hur andra har det. På riktigt alltså, inte som man kanske bara säger.

    Allt gott till dej och familjen!
    Kix

    • Anna skriver:

      Jag tycker nästan att kvinnor som inte vill ha sex är konstiga. Varför ska vår sexdrift vara så annorlunda?
      Jag älskar att älska med min man , det finns inget bättre och känner mig aldrig så attraktiv och älskad som då. Känslan att se hur Jag får honom att må.. Det är underbart

      • Therese skriver:

        Blir ledsen av att du (nästan) tycker att jag är konstig. Har kämpat länge med känslan av att det är något fel på mig som typ aldrig tänker på sex, fantiserar om det, är sugen. Har nu, vid 30, äntligen accepterat det, och sex har blivit mindre kravfyllt med det. Har fantastiskt sex med min partner, som är på samma nivå som mig i lust.
        Men snälla, säg inte att andra är konstiga för att de inte har lika mycket sexlust.
        Tyckte det var skönt att läsa igenom kommentarerna och se att det finns både kvinnor och män som är otroligt olika!

  9. Annika skriver:

    Vi har varit ihop 9 år, har två barn på 6 och 3 år. Vi ligger ca 2-4 ggr i veckan. sex är viktigt, men för oss är det så mkt viktigare med pussar, kramar och mys. men sexet uteblir inte pga det. Vi har aldrig haft några avbrott från sex egentligen. Men har haft andra problem i relationen som vi tack & lov jobbat oss igenom 🙂

    • Anna skriver:

      Vi har levt ihop i 20 år och i många år kände jag att jag alltid ville mer. Då hade vi sex kanske 3-4 gånger i veckan och i mitt huvud skulle ett bra förhållande ha sex varje dag. Har förstått att det inte är så och att vi har en sund relation och ganska mycket sex ändå. Vi har just nu Molson.2-3 gånger i veckan ibland 1 gång i veckan men mycket närhet ändå. Somnar nog alltid mot hans brös, vi har bytt till en 140 säng för att ligga närmre mm. Vi har haft jobbiga problem vi med dom under perioder har tagit mycket energi och ibland fortfarande tar energi och ork men attraktionen finns och mycket kärlek också så vi fortsätter att jobba på oss. Vi har tre barn mellan 10-18 år

  10. Sus skriver:

    Håller helt med er, kort och gott. ✌

  11. Tina skriver:

    Fick barn för sex månader sedan. Har haft sex 5 gånger sedan dess. Jag har ingen lust alls. Gör det bara för min killes skull när det väl händer..

    • Isabell skriver:

      Åh jag blir så ledsen när jag läser att du har sex för din killes skull. Det är endast 6 månader sedan du fick barn, du ska läka fysiskt och dessutom har du massa bananas hormoner som kan spöka. Din lust kommer garanterat inte tillbaka genom husfridssex. Jag ska ha barn om 5 veckor och jag och min sambo har en väldigt öppen dialog om hur vi gör med sexet efter förlossningen (vi är typ båda beroende av sex). Vi har hittat alternativa lösningar tills jag känner mig redo för vaginal penetration. Jag skulle aldrig ha sex om det inte kändes bekvämt och inte han heller. Det är mycket som förändras både fysiskt och psykiskt, det tar tid att bli bekväm med sig själv igen, det är något som både du och din kille måste ha överseende med. Lycka till och hoppas din sexlust kommer tillbaka i din takt!

  12. Isabell skriver:

    Vi har sex minst varannan dag, ibland t.o.m varje dag. Vi är nog nästan sjukligt attraherade av varandra så vi har sex så fort vi har chansen. (vi har tre, snart fyra barn) Dessutom är vi båda närhetsjunkies, så intimitet och mys är minst lika viktigt för oss. Så vi kramas, pussas och myser väldigt mycket också. Jag älskar det. Skulle inte kunna ha ett förhållande utan varken sex eller mys.

  13. Ela skriver:

    26 år gammal , har en son på 1 år. Har nästan aldrig lust. Minns inte sist jag hade lust. Jag & min partner har väl sex 2 ggr månad pga trötthet & olust från min sida. Tycker typ inte ens sex är skönt. Gillar mer att pussas, kramas & gosa.

  14. Anonym skriver:

    Er jag flink; typ 2 ggr i månaden. Jag sier ”flink” fordi jag har ingen sexlust alls och kunde fint haft sex en gang pr år. Men har jo innsett at menn må ha sex, så jag gjør så godt jeg kan og klarer å opparbeta nån slags lust typ 2 ggr i månaden. Men tror vi har gått 6-10 mnd utan sex. Sex er kun viktig for meg fordi det er viktig for han. Sad but true. Ps. vi er gift og har 2 små barn.

  15. Caroline skriver:

    Jag fick ofta höra av min ex-man att jag var översexuell när jag ifrågasatte varför vi inte hade sex oftare än en gång i veckan ungefär. Äktenskapet höll inte då passionen inte fanns där. Nu har jag sedan ett år tillbaka en man som är precis lika ”översexuell” som jag. Vi har sex varje dag, ibland flera ggr. Mensveckan är en plåga. ?

  16. Linn skriver:

    Å vi är ju sånna som nästan aldrig ligger, det är liksom inte viktigt för någon av oss. Någon gång i månaden skulle jag tro att det blir i alla fall och det känns himla lagom, det har nog gått två månader ibland också. ?

    Vi pussas och kramas mycket, men är kanske inte så passionerade över lag, har tex aldrig någonsin bråkat under våra 11 år tillsammans, har två barn som är 6 år. missförstå mig rätt det finns ju massa par som aldrig bråkar och sexar varje dag men jag tänker bara att vi är liksom inte eldiga någonsin, vare sig i sänghalmen eller i diskussioner. så skönt att man är olika!

  17. N skriver:

    Jag är så kär i min man. Även fast barnen blivit vuxna så hade vi ett underbart sexliv. Tyvärr kommer cancern in i vårt liv. Och gjorde det omöjligt att genomföra ett samlag. Och knepigt med sex över huvud taget. Men vi älskar verkligen varandra lika mycket nu som då. Jag är så lycklig över att min älskling lever. Mindre sex men fortfarande en massa kärlek.

  18. Helena skriver:

    Så bra fråga att ta upp! Vi pratar öppet med vänner som är på gång att skaffa barn eller just fått om hur både min man o jag är överens om att det inte var förrän yngsta dottern var tre som vi verkligen fick sexlivet att bli regelbundet igen. Inte så att vi gick utan helt men definitivt mindre än önskvärt fram tills dess. Alla är olika såklart men för oss handlade det om att vi både visste att attraktionen fanns där även under den tiden, var bara att orken var på noll och det var ok. Hade attraktionen inte funnits hade det varit en annan sak. Men vi var trygga med vart vi hade varann. Håller med ngn som skrev ovan att ju äldre barnen blir ju mer sex har vi…just nu kanske en gång i veckan. Helt ok. Allt har sin tid.

    • Jennie skriver:

      Vi har varit tillsammans i fem år och har en treåring och jag har en sjuåring sedan tidigare förhållande. Vi var väldigt passionerade i början av vårt förhållande, men efter något halvår började min lust komma i cykler. Vid ÄL hade jag lust men i övrigt inte så mycket. Efter att treåringen föddes har vi sex så sporadiskt att det inte går att säga hur ofta det blir. Kanske någon gång i halvåret eller någon gång om året. Ingen av oss har någon vidare lust pga intensiv vardag med mycket jobb och intensiv treåring. Vi har pratat om det och det är ok för båda eftersom vi vet att passionen finns där under iaf. Min lust är fortfarande cyklisk och jag går från ganska mycket lust vid ÄL till minuslust/störa mig på honom en massa vid mens.

  19. My skriver:

    Kul och intressant ämne. Här hemma varierar de väldigt i perioder. Då vi har ett styck vilt barn som är vild, aktiv jobbig med sömnen blir vårt sexliv drabbat i perioder – man är helt enkelt för trött och sex finns inte o skallen och för slut för att åka till pippaloss mer sällan än innan. Vissa veckor blir det oftare än andra. Missförstå mig rätt. Sex är viktigt för oss också. Men vi pratar om det och är medvetna om det. Det är ok att ha det så här under perioder i livet. Så vårt sexliv är inte som innan vi fick barn ?
    (But i wish ?) ..

  20. Anna - mamma till en skriver:

    Känner så igen mig i det du säger! För mig har närheten även blivit ännu viktigare sen vi fick barn. En stund, någon gång i veckan (1-3) som vi bara kan få vara oss, som par. Och det är verkligen så som du säger, det och allt därtill som skiljer vänskap från kärlek.

  21. Anonym skriver:

    Vilken intressant frågeställning, kunde inte låta bli och fråga min sambo om hans tankar! Vi har varit tillsammans i två år och varit med om en del tillsammans, han är frånskild och har ett barn sedan äktenskapet. För oss är sex viktigt, även ligga nära i soffan eller somna nära varandra (gärna i skeden ;). Vi ligger i snitt 2-4 gånger i veckan, men det varierar beroende på vad som händer runt om kring. Jag hade aldrig klarat en relation utan intimitet, inte min sambo heller. Vi hade troligtvis inte kunnat leva tillsammans utan närhet och sexet, kan bero på att båda behöver mycket fysisk närhet. Sedan hur set kommer se ut om 15 år kan jag inte svara på, det får tiden utvisa.
    Tack för mycket intressanta frågeställningar!

  22. Josse skriver:

    Alltså kan verkligen inte säga att vi ligger ”si och så många dagar i veckan”. Ibland ligger vi 4 gånger om dagen och ibland ligger vi inte på 2-3 veckor. Min sexlust är verkligen inte konstant så ibland glömmer jag bort att jag ens tycker om sex. Men vi har mycket närhet. Jag ligger alltid på hans bröst i typ en halvtimme innan vi ska sova.

  23. Anonym skriver:

    Vi har gått ca två år utan sex, just nu händer det någon gång i månaden.
    Jag har en sjukdom som gör att de nästan inte går samt dåliga erfarenheter sedan jag var ung.
    Har försökt få hjälp av diverse gynmottagningsr osv. men ingen har någon hjälp att ge dessvärre då det är ovanligt. När vi har sex är de gör min mans skull. Han väntar tålmodigt men blir frustrerad ibland såklart. Han tycker de är bland de viktigaste stenarna i en relation men har inte haft något alternativ. Vi har vart ett par i snart tio år, det gör mig så ledsen när jag tänker på vad han fått ”offra”.
    Min högsta önskan är att prata högt om det, då det är ett fruktansvärt problem som det inte finns mycket information om, men vågar inte.
    Jag är glad för allas skull där man längtar till ”pippaloss”.
    🙂

    • Hmm skriver:

      ”men ingen har någon hjälp att ge dessvärre då det är ovanligt….”

      Nu säger du inte vad det är men jag kan nästan lova dig att det inte är ovanligt utan bara att det inte finns någon forskning. Finns oerhört lite forskning generellt på din kvinnliga lusten och könsorganet i stort, så öven om din grudsjukdom är ovanlig så är garanterat inte problemet som uppstår av den det.

      Samma när det kommer till inkontinens från bägge öppningarna, fistuliter etc.

      Fan, arg jag blir när vården fått dig att tro att det är du som är problemet och inte dem. 👿 <3

  24. Anonym skriver:

    I min nuvarande relation (sedan 1 år tillbaka) så upplever jag sexet så enkelt i jämförelse med tidigare relationer. Vi har sex i princip varje natt vi sover ihop, 5-7 ggr/v. Snabbisar när vi är trötta. Även vid lingonveckan, vilket är nytt för mig. Jag har 2 barn sedan innan på heltid.

  25. Erika82 skriver:

    Jag har ingen partner så jag skriver ner mina frikort istället som är ständiga genom alla relationer jag har:

    – Micke Persbrandt
    – Daniel Craig
    – Denzel Washington

  26. Anonym skriver:

    Jag har ett större behov av sex än min sambo, och det är ibland jobbigt för oss båda. Men efter 8år tillsammans så har vi accepterat att vi är olika och det är okej. Vi ligger nog i snitt 2-6ggr/månad beroende på livet, utöver det tar jag själv hand om mina behov när det behövs ?En älskad 1,5-åring har vi också så en tar de tillfällen som ges.

  27. Tina skriver:

    Viktigt. Svårt under småbarnsåren för vi va så trötta o sånt. Nu är barnen 6 och 8. Nu börjar det bli svårt för de e vakna längre, sover inte tupplur osv. Tillfällena till pippalossresan har åter igen börjat minska, herregud hur ska det bli när de e tonåringar? När o var ska vi lyckas få till det tänker jag….
    det är lätt att tappa bort sej som par utan sex. Att fastna i att driva företaget familjen o liksom missa varför man e tillsammans.

  28. N. skriver:

    Hej, vi ligger ca varannan dag. Helst var dag om han får välja. Men jag ligger dock passionerat 3/10 av dessa gånger. Vi har varit ett par i tre år och jag känner att sambon min är översexuell och att jag inte kan tillfredsställa honom. Någonsin :/

  29. Anonym skriver:

    För oss händer det inte så ofta, ibland kanske varannan vecka och ibland inte på månader. Vi har varit tillsammans (nu gifta) i strax över fem år och egentligen var det nog bara första veckorna som sexet var intensivt och återkommande. Nu har vi ett barn på tre som kräver samsovning för att över huvud taget sova på nätterna, och orken finns liksom inte där efter jobb och nattning.
    Just för oss så är det ingen sorg just nu, vi har ofta dialoger om det och är lyhörda för om ena parten känner frustration. Skulle inte kalla oss asexuella heller, det är bara inte prio!

    Sen HOPPAS jag att vi kommer hitta tillbaka till varandra, när vi vill och orkar. Kärleken finns där och ingen av oss vill lämna varandra. Skulle säga att vi är nöjda där vi står just nu, men jag kanske inte kommer vara nöjd om det är lika sällan sen. Om jag nu är begriplig över huvud taget… 🙂

  30. Pia skriver:

    Hej intressant ämne, jag fick barn nr 2 för 6 veckor sen och vi har haft sex 2 gånger hittills, precis som du säger Elaine är det segt tills man har läkt efteråt?Denna förlossningen gick väldigt bra så kroppen har återhämtat sig snabbt och lusten till min man finns så vi har börjat ligga även om det ju inte är riktigt dom vanligt i början.
    Vi har haft sex fram til v34 ca båda graviditeterna, jag tillhör de som får en ökad sexlust när jag är gravid.
    Normalt har vi sex ca 1 gång i veckan, ibland blir det längre mellan när det finns sjuka barn etc men generellt sett 1 gång i veckan och jag hade kunnat öka på det men min man är nöjd så i vår 9 åriga relation har jag alltid varit den som vill oftare och ser till att vi tar vara på möjligheterna att ha det när de uppstår. Tycker det är gosandet däremellan som kommer i kläm då det lätt blir att man dimper ned i tv soffan eller fixar i ordning hemmet efter att ha nattar 3 åringen och det blir för lite ligga sked och mysa men nu har vi beställt en ny stor soffa så vi ska kunna återuppta det??min man är jättebra men jag kan tycks det är tråkigt att det oftast är jag som tar intiativet och det vet han om men han brukar å andra sidan alltid vara med på noterna när det bjuds.. för oss hade inte ett förhållande utan sex varit ett alternativ men har flera par i min omgivning där man av olika anledningar ont ligger längre, alla är olika även där.
    Gillar att du är öppen och vill diskutera såna ämnen för upplever att det inte är riktigt accepterat att man som kvinna pratar om att man VILL ha sex med sin partner

  31. S skriver:

    För mig är sex väldigt viktigt och jag är en väldigt sexuell person. ”Tar hand om mig själv” nästan varje dag, sex med maken har jag 5-7 ggr i veckan. Har en 1.5 åring och när hon föddes hade vi sex efter två veckor, frustrerad de luxe alltså! ? vi har mycket bdsm sex och rollspel som krydda ?

  32. Sandra skriver:

    Detta är ett sånt svårt ämne. Vi har kämpat med detta i hela vår relation eftersom min man är asexuell. Vi har varit tillsammans i 12 år och de senaste 5 åren har vi inte haft sex alls. Mycket närhet med gos, kramar och fysisk kontakt men noll sex. Jag brottas ofta med tankar om att separera, men har så svårt att fullt ut motivera skilsmässa med delad vårdnad av barn etc enbart pga inget sex. Allt annat funkar så otroligt bra och vi är bästa vänner, älskar att umgås, skrattar mycket tillsammans osv. Vad gör man?

    • Förstår skriver:

      Hej Sandra,
      Dina ord skulle kunna varit skrivna av mig. Jag lever exakt likadant som du. Vi har haft sex en gång de senaste två åren… Jag skulle gärna ha sex ofta men min man har inte alls det behovet. Vi pratar inte om det utan allt bara rullar på. Jag kan verkligen inte påstå att jag är missnöjd med vårt gemensamma liv utan vi har det fantastiskt bra i relationen, har en underbar son, bor i ett hus vi alla älskar och har många gemensamma intressen. Han är verkligen min bästa vän och vi har fantastiskt roligt tillsammans men just när det kommer till sex så är det nada…
      Pratar du och din man om just det faktum att han är asexuell? Det gör inte vi vilket jag egentligen gärna skulle vilja kunna göra…

      Jag känner precis som du att jag inte kan motivera mig till att söka den sexuella lyckan på annat håll och därmed bryta upp familjen med allt vad det innebär. Hade vår relation varit lite knackig hade jag brutit för länge sedan men när så inte är fallet så är det svårt. Är jag beredd att leva resten av mitt liv med en helt underbar man men där vi inte möts på den sexuella fronten? Svårt!

      Ta hand om dig!
      Kram

      • Sandra skriver:

        Hej!

        Vi har pratat om det då och då. Alltid på mitt initiativ och alltid med mycket tårar från min sida. Är så otroligt svårt att prata om! Min man skäms över hur han är och i början försökte han verkligen för min skull och vi testade mediciner och allt möjligt. Han är en ganska ”macho” man till sättet så att vara asexuell passar liksom inte in i den person han vill vara. Skammen gör att det blir så jäkla svårt att prata.

        Känns fint att läsa om dig och din relation och att ni har det på likartat sätt. Ibland känner jag mig så ensam i detta. Det tär på självförtroendet (även om jag vid det här laget vet att det inte handlar om mig) att ha en man som inte vill ha sex. Jag har börjat fundera på att försöka få tag i en sexolog och föreslå rådgivning, parterapi för maken men vet inte om det är rätt heller. Har ni testat något sånt?

        Kram på dig!

        • M skriver:

          Oj, jag trodde jag var helt ensam om att känna såhär. Jag och min sambo har varit tillsammans fyra år och redan från början hade vi ganska lite sex. Typ högst en gång i veckan.
          Sen blev de mindre och mindre och senaste åren har vi kanske haft sex var tredje-fjärde månad. Om ens så ofta. Min sambo är den som inte har lusten, och många gånger har jag varit ledsen och trott det berott på mig. Men allt annat är så himla bra i förhållandet! Vi älskar varandra, mår bra tillsammans och kramas och pussas varje dag och somnar alltid nära varandra.

          Några gånger har jag trott att det finns ingen annan som lever i ett sånt här förhållande och jag är helt själv om att inte ha sex med min sambo. Men så har jag tänk att ja men vi älskar verkligen varandra – om de funkar för oss så kör vi på detta.

          Men de va kanske inte såhär jag trodde det skulle bli.

          Tack Elaine, för att du tog upp detta ämne.
          Så otroligt skönt att läsa komentarerna och se att man inte är ensam!

  33. Elin skriver:

    Älskar denna frågan!

    För mig är sex och närhet superviktigt. Mina älskade föräldrar (som lever ihop och har en fin relation) har jag aldrig sett pussas under hela min uppväxt och jag vill absolut inte ha det så. Min första riktiga kärlek och jag var extremt nära hela tiden och första 6 månaderna låg vi flera gånger varje dag (vi var studenter och hade mycket tid). Sedan avtog det, det var bara jag som ville hela tiden och för mig var det extremt sårande. Från att ha haft mycket sex och närhet blev det något vi inte ens kunde diskutera. Han tyckte jag var tjatig medan jag vet att han är/var en himla sexuell person. Helt övertygad om att han löste det där på annat håll när lusten för mig försvann, först med sig själv med sedan även med andra… Att bli ”avvisad” tog oerhört hårt på mig och gör fortfarande (eftersom jag kopplar ihop det med en på slutet osund relation där han liksom aldrig gjorde slut).

    Är idag i världens finaste relation, med någon med betydligt mindre fysiskt behov än mig. Men vi pratar om det mycket och har hittat verktyg för att jag ska kunna säga vad jag behöver och få det. Vi har dessutom varsitt ”mer än heltidsjobb” och det blir också skillnad än i studentsvängen. Vi ligger typ 2 (ibland 3) gånger vi veckan. Ungefär lika mycket på bådas intitativ, främst för att jag håller tillbaka då jag mår väldigt dåligt av att få ett nej. Vi pratar mycket om hur vi känner och vår lust, men önskar vi pratade mer om det faktiska sexet.. Det går framåt men jag är mer avslappnad med den biten än min sambo.

    • Anonym skriver:

      Åh det är samma för oss! Jag har sånt närhetsbehov, medan mannen inte har det. Även om det inte alltid är sexuellt, så behöver jag liksom kroppskontakt hela tiden. Det kan han tycka vara jobbigt, men vi har funnit verktyg, t.ex så kan det räcka om han sätter en hand på mitt ben i soffan eller så.
      Sexet är ännu inget problem i vårt förhållande (4,5 år och inga barn ännu)

  34. Alex skriver:

    7 månader efter en jobbig läkning mentalt och energimässigt efter förlossning har det kanske förekommit 10 gånger?! (Och senaste 3 inom sista månaden) Har inte haft varken lust eller ork. Men det tilltar, och klart jag känner mig pressad för jag vet ju att han gärna vill (fast han pressar mig inte såklart) han respekterar att det inte alltid kommer vara så och vi märker ju hur det återkommer långsamt.

    Men såhär tänker jag: är behoven annorlunda då måste man respektera att den ena inte vill… sen får man prata om det, varför? Kan man försöka finnas där sexuellt ändå? Svårt såklart om man har behovet, att behöva vänta, men har man lovat i nöd och lust så får man bita ihop…

    Kan ju vara så att man har lust olika tider på dygnet, då ksn man ju prata om det och stämma överens att man turas om lite tills man känner samma rytme, eller ibland är man stressad pga annat.. partnern kanske kan förföra en med något (tex middag eller städning eller något grandiost) för att väcka flamman lite! För att få bollen att rulla igen 😉

    A och o är för mig kommunikation, annars blir det bitterhet och kanske utlopp utanför relationen. Menjag hade aldrig tolererat ett snedsprång. Hellre att jag står vid sidan av min make och ’tar hand om mig själv’ isf (förutsatt att kärleken är kvar sinsemellan och det ibte är sex strejk pga snedsprång eller dylikt men jag tror man känner på sig sådant om man kommunicerar i ett förhållande! Inget utrymme att grubbla.

  35. Mary skriver:

    Har typ aldrig lust. Första året med pappan till barnen och sedan sällan. Ny man nu men ingen lust längre. När jag var fertil var jag bara kåt under ÄL. Tråkigt…

  36. Anna skriver:

    Vi har varit tillsammans i 16 år och sexet kommer och går. Sista åren har vi haft sex 4-6 ggr/år. Jag har inte längre så stor lust vilket kommer en hel del pga sjukdom och smärtor i underlivet men även pga dålig självkänsla. När vi väl har sex är det ju helt underbart och jag undrar varje gång varför jag inte får lust oftare. Tycker också att det är ännu svårare nu när man har större barn som är vakna lika länge som man själv är och de är mer medvetna om vad man gör. Önskar att jag hade större lust än jag har! Vi pratar om det en hel del vilket är skönt och min man är väldigt förstående och varsam i detta vilket gör att vi har en bra och sund relation på vårt sätt ❤️

  37. Svahnholmen skriver:

    Har varit tillsamman med min man i 20 år.Tyvärr har vi bara sex ca 1 gång i veckan. Båda skulle mog vilja ha mer men med en 13- åring som aldrig lägger sig på kvällarna eller i alla fall lika sent som oss och en extremt närhetstörstande 7-åring som fortfarande ofta kommer till vår säng på natten är det svårt att få till det. Bor trångt också så svårt att slappna av och njuta ordentligt när det väl blir av. Vi brukar dock trösta oss med att lusten fortfarande finns och att vi tänder på varandra.

  38. Linda skriver:

    Skulle sexet försvinna så hade jag ifrågasatt relationen… vi har sex flera gånger i veckan efter 15 år ihop. Tycker fortfande min man är galet sexig och het!
    Klart man får trixa mer med att få till det med flera kids hemma men det har blivit lite av spänningen… typ ”pappa ska hjälpa mamma att hänga tvätt” ??

  39. Maria skriver:

    VArför kräver du bara bara riktat mot småbarnsföräldrar? Jag ich min sambo har inga barn men jobba roliga tider på dygnet. Första året vi var tillsammans fanns mer lust generellt tror jag och ork. Nu känns det tyvärr som sömnen börjar påverka mig extremt och dörför finns inte möjligheten att somna 22 och bli väckt vid 02 oxh ha sex sen försöka somna om och gå upp 6 som jag gör medan han sover till 11-12 på dagarna. Vi har nu fastställt att hellre bättre sex sällan och vi pratar ofta om det och vi är väldigt nära och myser mycket det är just sexet vi ibland gör till en större grej en det egentligen är och det är frustrerande. Tror det är väldigt individuellt men skulle någon av oss inte alls vilja ha sex längre tror jag det skulle bli svårt då jag har en rätt stort sexuell lust och även sambon men vi pratar mycket och löser saker. Sen har vi nu bestämt försöka sluta göra sex till en så stor sak och istället inse att det kanske inte alltid är jag svimmar skönt i 2 timmar hahah. Man blir ju lite bekväm efter något år i en relation ? Hur som skulle jag säga att vi har sex 2-3 ggr per vecka. Semester betydligt fler och när vi båda är lediga samtidigt på helgen kan det bli 2 ggr om dagen. Så länge kärleken och åtrå till varandra finns ser jag inget problem alls!

  40. Mandy skriver:

    Inga barn, varit tillsammans i snart 6.5 år och ligger väl typ 3-4 ggr i veckan i genomsnitt. Jag har NS och har förstått att mitt går hand i hand med var jag är i min cycle. När jag är fertil vill jag ligga typ varje dag, och när jag har röda dagar kanske var tredje eller fjärde.

    Vi är ett par som är extremt på varandra hela tiden. Hånglar, pussas, håller handen, myser osv. Somnar alltid på hans bröst eller att han håller om mig. Den här konstanta intimiteten hjälper till att bygga upp en kåthet samt att känna sig sedd och åtrådd vilket jag tror är viktigt.

  41. Anonym skriver:

    Vi har två barn på 6 och 2 år. Sen barn nummer två har min sexlust gått åt skogen. Är så trött (det är jag som tar samtliga tidiga morgnar (sambon är gärna uppe sent, sover länge på morgonen och lägger sig för att sova på eftermiddagen). Vi får nog till det någon-några gånger i månaden. Sambon har mycket mer lust och tjatar gärna om sex samt tafsar (ofta med barnen i närheten) för att väcka mitt intresse. Inte rätt metod. Hade hellre vilat och fått lust eller fått uppskattande ord/kramar/pussar för att väcka lusten. Vilket jag sagt, men det har inte gått fram… Själv har jag mest lust runt ägglossningen. Innan barnen hade vi sex varje vecka, ibland flera gånger i veckan. Vi hat varit tillsammans i fjorton år.

  42. Happy skriver:

    I mina tidigare relationer har jag varit den som vill mest, men med min nuvarande sambo så är vi samspelta. De första sex månaderna var intensiva, när vi sågs. Sem vi blev sambos, och jag fick tre bonusbarn tar vi de möjligheter som finns. Intvåttstugan med torktumlaren på, vi ”vilar” med barnen framför en film, tidiga morgnar innan barnen vaknat eller sena kvällar när de yngre somnat och den äldre sitter med headset och spelar PS4. Eftersom sambon reser mycket de barnfria veckorna får vi vara kreativa, och det går. 3-4ggr per vecka är ”normalt” för oss och då vi (för barnens skull) inte är så fysiska i vardagen är sex viktig närhet för att jag ska känna mig trygg i relationen.

  43. C skriver:

    Tycker det låter som att alla bara menar penetrerande sex? Eller? Om bara det räknas så kan det ju absolut vara svårt att få upp statistiken. Vi kör duschsex typ en gång i veckan och sängsex varannan vecka ungefär. Men intimitet och sexuella handlingar sker ju oftare (allt utom penetration liksom). Egentligen har jag inte en sexuell läggning som funkar för monogami, men älskar min kille så mkt att jag kompromissar. Men det är klart att min lust går ner något då.

  44. Anonym skriver:

    37 år, fyra barn tillsammans. Varit tillsammans i 15 år. Jag är ganska ointresserad av sex och min man är totalt tvärtom. Detta har under åren gett upphov till många diskussioner. Vi älskar varandra otroligt mycket, pratar otroligt mycket och vill lösa ”problemet” lika mycket. Nuvarande lösning: sex 2 ggr/månad. Oftast kring ÄL då jag är sugen då. Men ibland ”ställer jag upp” när jag inte är sugen från början, kan bli bra ändå. Det är inte helt friktionsfritt att leva i en relation där vi känner så väldigt olika för en sak. Men vi pratar om allt, annars hade det inte gått. Funderar ibland på hur det varit att vara ensamstående och ”fri”, utan detta krav på närhet. Men vill verkligen inte leva utan min man, min livskamrat, min bästa kompis, mitt allt. Jag vill verkligen spendera varje andetag tillsammans, fast utan sex..

  45. Anonym skriver:

    Vi har haft det riktigt tufft med sexlivet. Vi har två barn som är 1,5 och 3 med väldigt tuffa förlossningar. Vi hade sex en(!) gång och blev då gravid med tvåan. Jag mådde då illa o kräktes i 9 månader samt att jag fick havandeskapsförgiftnkng så man var inte direkt så sugen då heller. Sen tog det ett år och nu äntligen har vi sex igen minst 2 gr i veckan men oftast fler. Vi hade sagt att vi skulle hålla ihop tills yngsta var tre år för vi har det så bra i övrigt. Har såklart alltid varit mkt nära pussar o kramar o så. Vi är glada att vi hade den dealen för vi är som
    Nykära o lyckligare än någonsin.

  46. Anonym skriver:

    Blev planerat gravid 3-4 månader efter att min man och jag träffats! Sexet var såklart toppen när vi precis träffats men under graviditeten blev det alltmer sällan! Efter att vår dotter kom till världen trodde jag såklart att vi skulle få fart på sexlivet tidsnog men min man verkar helt ha tappat lusten!

    Vår dotter är idag två och sexet lyser med sin frånvaro. Första året trodde jag att det var mig det var fel på, att min man inte tände på min kropp efter att jag fått barn, jag led otroligt mycket av detta och tycker periodvis att det är jättejobbigt än i dag. Min man vill inte prata om det och blir arg när jag blir ledsen över saken och tar upp det! Han säger att han älskar mig och min kropp men att det bara är så det är just nu…

    För min del är det nog bara att acceptera och hoppas att det blir bättre. Jag saknar närheten och bekräftelsen som sexet ger och det är en stor sorg för mig att läget är som det är. Vi kramas, pussas och sover ihop så ”vardags intimiteten” finns där!

    Vi har i bästa fall sex en gång i månaden! ☘️?

    • Ebba skriver:

      Relaterar totalt! Exakt samma för mig! Jag har sagt till min man att jag inte vill leva i en relation utan sex. Att det inte är hans fel att han känner så men att det är hans ansvar vad han gör åt det. Har läst att man ska fråga sig själv om man vill vilja ha sex. I så fall är det tydligen inte fålugt att ha sex mot sin vilja i dessa situationer. Nu har vi planerat sex en gång i veckan för att undvika alla bråk och besvikelser och har börjat gå i parterapi. Tycker det pratas aldelles för lite om kvinnor som vill ha mer sex än sina män i relationer! Alltid tvärt om.

      • M skriver:

        Känner också igen mig, tycker ofta man hör kvinnor som vi ha mer sex än männen.

      • Anonum skriver:

        Hej Ebba! Skönt att höra att jag inte är ensam? Jag vill ju inte ha sex för själva sexets skull utan för närheten och känslan att höra ihop! Har så många gånger försökt förklara mina känslor för att få min man att förstå men det är så svårt! Ibland när jag har dåliga dagar vill jag bara fly undan och tanken har såklart slagit mig att lämna honom!

        Men vi har det så fint på alla andra plan så det vore nog ren idioti!

        Som du skriver vore kanske terapi ett verktyg till att komma igenom svårigheterna! Verkar vara så känsligt för min man att tala om det och kommunikationen oss emellan är katastrof när det kommer till saken!

        Återigen, så skönt att höra att jag inte är ensam…

        Kramar?☘️

  47. Jenny skriver:

    Tänker att singelperspektivet ofta utelämnas. Jag är singel och 30 år gammal. Inte så lätt att få till det som de flesta tycks tro. Visst kan en ligga med nån random snubbe från nätet men inte så sugen på de. Och sexet brukar ju inte bli jättebra då heller. Jag har inte haft sex sen i januari och saknar det enormt. Kanske framförallt närhet. Nu är jag dessutom gravid (genom insemination) så undrar om jag nånsin kommer få ligga igen ?

  48. Angel skriver:

    Jag har inte haft sex med min sambo på snart ett år och det gör mig så besvärad, det känns fel! Födde andra barnet för 4 månader sedan så allt är läkt men ändå kommer vi inte till. Äsch fan, vi försöker faktiskt inte ens. Även om det känns fel så är det också ganska skönt, jag är så trött hela tiden. Och känner mig så asexuell just nu.. Ett riktigt dilemma!

    • Karin skriver:

      Så blev det för mig/oss också. Jag hade så känliga slemhinnor under graviditeten att det inte gick att pyssla med något utan att det gjorde tokont. Det blev helt enkelt en sexlös graviditet. Därefter följde en tid när jag kände mig trasig (rent fysiskt i snippan) och kladdig av mjölk och svett jämnt. Nu är dottern 3 år och vi hittade tillbaka till sex:et när stunden var kommen. Våga prata om det, är mitt tips. Ville bara skicka lite igenkänning och pepp <3

    • Karin skriver:

      Precis så är det för oss med. Fick andra barnet för 4 månader sedan och vi har haft sex 1 gång sedan dess. Inget sex under graviditeten för det vägrar min man, han tappar all lust när jag är gravid. Sexet vi hade såg jag verkligen fram emot men det kändes jätte konstigt inuti snippan… som att det inte var helt läkt… Lusten har jag kvar men jag är så sjukt trött jämt att jag inte orkar.

  49. Nybliven mamma skriver:

    Jag och min sambo har varit tillsammans i fem år. Innan vi blev gravida hade vi sex ungefär 1-2 ggr i veckan. När jag blev gravid försvann min lust totalt och det går nog att räkna på fingrarna hur många gånger vi fick till det. Sedan fick jag havandeskapsförgiftning i v.30 och våran lilla son kom i v.34 genom akutsnitt. Efter förlossningen var det som att det blev en ”nytändning” för mig. Jag har mer lust än jag haft på flera år. Men med en liten bebis blir det svårt att få till det så det landar ungefär på 1-2 ggr veckan och då riktiga snabbisar. Det blir nog lättare längre fram 🙂

  50. A skriver:

    Vi hade faktiskt en period av högst medvetet celibat nyligen. Jag har alltid haft ett knepigt förhållningssätt till sex som jag inte trivts med, och har haft svårt att hitta min egen lust utan snarare förhållit mig till min partners lust. Och trots detta ändå lyckats vara en ganska sexuell person, fast på helt fel sätt och helt fel grunder. Min man hade i sin tur svårt att förhålla sig till mig när jag inte visste vad jag egentligen ville och tyckte om. Så vi tog sex veckors celibat där vi bl.a. läste boken ”Ingen skami kroppen” samt ”Sex detox”. Och det har fått upp mig på banan igen!

  51. Malin skriver:

    Lever i en parrelation utan barn och vi åker 4-5 gånger i veckan. Vi har en väldigt stark attraktion till varann vilket är underbart!

  52. Anonyma L skriver:

    Jag är nöjd med vårt sexliv och min sambo säger inget som skulle visa på missnöje hos honom heller. Nu under semestern har vi haft sex varje dag men när jobbet drar igång igen går vi väl åter till 3-4ggr/veckan. Det här kommentarsfältet var bra diskussionsunderlag för mig och sambon. Vi diskuterade hur andra har det, kan vi tänka oss det, hur vill vi inte ha det och hur undviker vi att hamna där osv. Så tack till alla som delat med sig! 🙂

  53. Karin skriver:

    Jag och min man sover bara ihop ca 16-20 nätter varje månad så vi har sex i princip alla de kvällarna. Kanske tar en snabbis på jobbet också (vi jobbar ihop). Vi har 5 barn tillsammans i åldrarna 7 och uppåt. Eftersom de äldre barnen gärna går och lägger sig senare än oss är morgonsex ett hett tips – kanske något svårare när en har mindre barn dock. Snabbisar är också grymt underskattade tycker jag. Jag hörde faktiskt det bästa sextipset någonsin av Dr Phil av alla människor. Hans råd, snott rakt av från Nike: Just do it!

  54. Charlotte skriver:

    Är kvinna på 40 år och har inte haft sex på 15 år då mitt senaste förhållande tog slut, saknar det inte alls, har aldrig gillat sex och har accepterat det, inget konstigt för mig alls. Lite ledsamt ibland att leva ensam, kanske hittar jag någon annan som har samma behov någon gång, hoppas det då jag saknar en partner att dela livet med, men är medveten om att det kan bli svårt. Tror att det blir lättare att hitta någon när jag blir äldre, med åldern tror jag att sex minskar i betydelse i parrelationer. Vi får se! <3

  55. M skriver:

    Sex är väldigt viktig i vår relation med för att vi mår bra av det. Däremot är jag nog lite mer ödmjuk inför att det kan komma perioder då någon av oss inte vill eller kan ha sex och det kommer nog inte innebära att jag anser vår relation som död.

  56. Fru W skriver:

    Efter flera års sex på kommando pga ofrivillig barnlöshet där läkarna gav oss ett schema över när vi skulle ligga osv så försvann lusten och spänningen i sexlivet. Lyckades få två barn via IVF och en jävla massa mediciner till slut så nu är det andra orsaker till varför orken inte riktigt räcker. Det kommer ta tid innan vi hittar tillbaka till lusten ordentligt igen, men vi pratar öppet det och har ingen brådska. Vi vet vad vi var tillsammans och hur fantastiskt bra vi har det i sängen när lusten väl faller på, vilket den gör max två ggr i månaden än så länge.

  57. Jennie K skriver:

    Frågade min man detta och fick ett underbart svar, tycker jag!

    ”Jag låtsas inte som det inte hade varit en svår omställning- när vi har sex är det som att alla känslomässiga batterier fylls på- jag känner mig älskad och sedd- och ser dig. Men om du hade sagt att du inte vill ha sex mer så hade jag försökt hitta andra former av intimitet och fortfarande känt mig som världens lyckost som får dela den intimiteten med dig”

  58. Ullis skriver:

    Jag tycker att Lady Dahmer skrev en bra replik på detta inlägg.

  59. LO skriver:

    För mig är sex totalt oviktigt. Skulle kunna leva totalt utan det. Min man däremot har hög sexlust. Skillnaderna mellan vår lust jar varit svårt att hantera. Det är den ena frågan som vi egentligen har haft gräl om. Idag har vi en kompromiss på 2ggr i veckan på bestämda dagar. Det har hjälpt oss med att inte känna press och behöva fundera på vad den andre tycker och tänker. ”Vill han ha sex nu när han kysser mig, eller vill han bara hångla? Ska jag stoppa detta eller fortsätta med risk att sända fel signaler?”

    Det finns alla typer av människor de som älskar sex och de som är helt ointresserade. Ingen av oss är konstiga. Vi är bara olika 🙂

  60. Ella skriver:

    Det är mkt mer än sex som skiljer min man från mina vänner 🙂 och det glädjer mig

  61. Liv skriver:

    Tycker lusten kommer o går, i perioder är annat liksom viktigare

  62. Tilly skriver:

    Jag tillämpar Lisa Vanderpump-tekniken med min manlige partner. ? Han får sex 1 gång per år när han fyller år. Det har hänt att jag har överraskat honom med ytterligare nån gång typ under semestern men det gäller att hålla män på halster. Lisa V o hennes Ken har varit lyckligt gifta i typ 40 år och han avgudar henne verkligen, precis som min man avgudar mig. Skillnaden mellan att vara hora eller Madonna i en mans ögon antar jag? Det stämmer alltså inte att män lämnar kvinnor som inte ger dom mycket sex. Tvärtom så håller lite sex männens intresse vid liv. Män vill jaga och erövra, alltså inte få bytet upplagt och serverat. Det är därför era män tackar nej till er kvinnor ovan som klagar på att era män inte vill ligga med er så ofta. Ni är alldeles för lättillgängliga.

  63. Em skriver:

    Max en gång i månaden. Känns ofta.

  64. Sophia skriver:

    Jag och min sambo har nog sex 2 gånger i veckan om man skulle slå ut det. Ibland har vi varje dag, ibland en gång i veckan. Men det har inte alltid varit så utan det är nu när våra barn är 5 och 3 som vi har börjat haft bra sex igen.
    Tidigare när jag ammade, var fl-ledig och ”bara” tog hand om barnen var jag så trött, hade ingen lust alls. Men lust föder lust så jag försökte ta tillvara på de tillfällena jag kände lust för att sex bidrar för mig till att jag mår bättre på alla sätt!

    Nu utforskar vi vår sexualitet och fantasier och min sambo har precis berättat att han vill att jag ska ha sex med andra män, vilket jag gärna testar. Så det ska bli otroligt spännande och bidrar till att vårt sexliv blir ännu bättre!

  65. Karo skriver:

    Jag skulle vilja säga att under småbarnsåren var det lätt att gå till det med sex, bolibompasexet var en klassiker då. När man idag lever med två tonåringar som tar
    Mycket plats och är vakna halva natten är det inte lika lätt att gå till det, men å andra sidan behöver man inte fixa barnvakt för att komma iväg på pippaloss resor.

  66. Pegasus skriver:

    Sambon och jag ligger varje, eller varannan dag. Oavsett om det är barnvecka eller inte. Jag älskar sex, kanske lite för mycket. Sambon kan utan problem gå en vecka eller två utan, men det kan inte jag. Har för en vecka sedan genomgått en abort. Får inte ha samlag på två veckor, men det finns ju annat sex än just vaginalt. Men det är ändå lite plågsamt att inte få ligga när man verkligen känner i hela kroppen att man vill. Vi ligger även under mensveckan. Om någon av oss tröttnar vet jag faktiskt inte hur vi löser det. Jag hade pratat med honom och stått ut ett tag. Men en längre tid hade jag nog inte klarat, för då är det nog passionen och kärleken som dött tyvärr. I vårt förhållande, utgår inte från någon annan eller deras relationer.

  67. Pia skriver:

    Jag och min sambo har varit tillsammans i 11 år. (från 17 åringar till nu 28 och en tvååring o bebis i magen)

    I början var det varje gång man sov över hos varandra, varje eller varannan dag ungefär.

    Nu: 2-3 gånger i månaden. Men vi har på nåt sätt lyckats vara ganska synkade med suget. Och pratat öppet om att vi vill, men kanske inte alltid orkar ha sex. Då känns det mer ok. Ingen har tröttnat på den andra, man är bara så trött av allt runtomkring (husrenovering, barn, nytt jobb, banklån mm)

    Innan och efter förlossningen var nog vår längsta ”paus” jag hade hemsk foglossning o kunde knappt röra mig o sen sprack jag massor så va rätt rädd för sex efteråt. Men att prata löste det också 🙂

  68. Anonym skriver:

    Vi är ett par i övre 20-årsåldern utan barn. Vi har ganska lika lust och våra perioder motsvarar varandra. Ibland har vi mindre lust ibland mer. När vi mår bra i övrigt har vi mycket lust och ligger då gärna flera gånger i veckan, ibland flera gånger om dagen. När livet känns tungt, det är mycket i övrigt och kallt och februarigrått så kan det gå en månad mellan liggen. Vi kompenserar med mycket närhet och intimitet i övrigt. Vi gör inte så stor grej av sexlivet, vi ligger när båda har lust helt enkelt, och vet av erfarenhet att efter mindre aktiva perioder brukar kåtperioderna följa.
    Enda tillfället när viljan skiljer sig från frekvensen är när jag har röda veckan. Vi brukar ha lust då också men jag är så öm i fiffi och det är så mycket kladd så det går inte. Då är det BJ-week och det tycker vi båda om. Det blir liksom en sexuell närvaro ändå, fast jag får ha fiffin ifred.
    Ska bli intressant att se hur det förändras om vi får barn i framtiden! Förhoppningsvis fortsätter vi ta det som det kommer.

  69. maja skriver:

    precis vad jag satt och fundera över.. Vi fick barn för ett år sedan typ ! vi har alltid legat under de åren vi varit tillsammans, i perioder mycket och i andra mindre.. men efter vi fick barn har de varit kanske 5 ggr.. och det är min kropp som slagit bakut helt sen den födde barn.. känns som jag jobbar i ständig motvind med at få den pigg och glad igen.. luften har lixom gått ur mig och nu har jag förstått vad det är som gör att de annars så härliga sexet varit på snudd obehagligt.. jag har fått något slags framfall..SHIT.. gjorde en inventering med spegel och fick en chock..jag har lixom ingen slidmynning när jag står upp..där är.. urinrörets mynning om ja nu googlat mig fram rätt.. väntar på tid till bm nu..känner mig helt trasig och ledsen.. ja vill ha sex men de är inte skönt..samvob älskar sex och lider i det tysta..ist bråksr vi gör alla känslor som flödar..vet inte hur vi ska mötas, vill bara känns igen mig själv och oss igen
    tur vi fick en underbar unge som gör allt lättare

  70. J skriver:

    Min sambo och jag har varit tillsammans i två år. Vi tycker båda att sex är väldigt viktigt och att det är beviset för att man lever i en kärleksrelation. Jag har alltid varit väldigt sexuell och kan inte tänka mig att leva utan sex.

    I relationen med mitt ex var det jag som ville oftare. Det var otroligt jobbigt för mig. Jag förknippar sex så starkt med kärlek (när man är i en relation) att jag helt enkelt känner mig mindre älskad när han inte vill.

    När jag träffade min nuvarande var jag så glad över att få vara med någon som hade samma lustnivå. Vi hade sex så ofta vi bara kunde i början när vi träffades.
    Men vårt förhållande har kantats av mycket problem (han höll på att skilja sig när vi träffades och det drog ut för långt på tiden). I perioder när han känt sig stressad har han sagt nej till mig mycket, och det kändes lika nedrigt som i min förra relation. Jag slutade känna efter och försöka. Mitt förtroende och tillit till honom skadades rejält när lögner och annat uppdagades och då försvann min lust totalt. En känsla jag aldrig haft förut, jag har varit sugen även om man bråkat osv, men det här var svek på en annan nivå. Jag insåg för första gången att tom min lust kan knäckas när förtroendet för den man lever med knäcks.
    När han insåg att jag funderade på att lämna honom blev han mer sexuell än någonsin igen och ville hela tiden. Jag kände ingenting. Jag valde att stanna men vi har fått jobba på relationen och jag har börjat känna lust igen men den är inte samma som förut.
    2-3 ggr i veckan blir det nog nu, men mitt gamla jag som kände full tillit ville nog 5 ggr i veckan.

  71. Lisa skriver:

    För mig är sex ABSOLUT INTE det enda som skiljer den relation jag har med min partner från alla andra relationer.

    Men så bygger relationen inte heller bara på att vi är attraherade fysiskt av varandra, det är inte ens den viktigaste byggstenen i vårt fall. Det är snarare så att vi först och främst är varandras själsfränder och livskamrater, en känsla vi båda hade så fort vi träffades . Vi har massor av gemensamt och kände oss helt enkelt oerhört hemma i varandra redan från början.

    Med det sagt så är det inte så att vi aldrig har sex. Trots småbarn och amning så händer det en eller ett par gånger i månaden ungefär och då är det väldigt trevligt.

    Ingen av oss är asexuell.

    Och ja, skulle det gå ett halvår eller mer utan att vi hade sex skulle jag tycka det var väldigt trist.

    Men sexet är fortfarande liksom bara en av många saker som skiljer just min och min partners relation från alla andra relationer jag har.

    Jag förstår att det här kan låta väldigt konstigt om man själv lever i en relation som först och främst bygger på fysisk attraktion , eller där sexet är ”kittet” som håller ihop relationen , eller där parterna ger varandra bekräftelse främst genom sex men såhär är det för oss iallafall och jag skulle inte vilja byta ut den relation jag lever i mot någonting i världen.

  72. Emma skriver:

    Bra ämne! Och kul att så många delar med sig. Jag är 50+, med vuxna barn, och måste säga att sexlusten aldrig har varit större än nu. Jag mår absolut som bäst om jag har sex varje dag, ja, gärna flera gånger om dagen – och går det mer än en vecka blir jag superirriterad och frustrerad.

    Min man känner tyvärr inte likadant. Hans sexlust är inte alls lika stark och uppenbart avtagande med åren. För honom är det lagom med en gång eller kanske två gånger i veckan. Det är ett problem och jag fasar för framtiden.

    I tjugoårsåldern var vi väldigt lika och hade ett helt fantastiskt sexliv (tack och lov, för de minnena är bra att återkomma till…). I trettio- och fyrtioårsåldern var hans sexlust mycket starkare än min. Jag var upptagen med barn. I femtioårsåldern är min sexlust mycket starkare än hans. Så det varierar med åren.

  73. F skriver:

    Har varit gifta i snart 8:a år och har två barn, 3,5 och 7 år. Sexlivet har minskat för varje år. Frun tycker inte det är viktigt. Jag känner ingen attraktion alls från hennes sida, hon ogillar närhet och vill inte pussas, kramas eller ligga nära. Allt detta gör mig väldigt ledsen, arg och får mig att må dåligt. Jag har ingen lösning för hur vi ska fixa detta. Hon är helt nöjd med nuläget. #Uppgiven

  74. Siri skriver:

    Vi är ofrivilligt barnlösa sen tre år och genomgår ivf. Varje samlag är en mental plåga och det är över två år sedan vi hade spontant ickeordinerat sex.

  75. Siri skriver:

    Vi är ofrivilligt barnlösa sen tre år och genomgår ivf. Varje samlag är en mental plåga. Det var två år sedan vi hade spontant ickeordinerat sex.

  76. Frida skriver:

    Vi har varit tillsammans i 11 år, 7 år av dom åren har gått till att försöka få barn, ägglossningstester dom första åren, misslyckade ivf-försök och misslyckade äggdonationer därefter. Sex har blivit något som känns som ett måste och därmed mindre roligt. Hormonbalansen är rubbad och sexlusten borta långa perioder hos mig. Vi är glada om vi får till det en gång i veckan, men det kan ofta vara 1-2 månader emellan gångerna.

  77. Lisa skriver:

    Personligen skulle jag aldrig ha flyttat ihop med någon och ännu mindre gift mig eller skaffat barn om sex och attraktion var den enda definitionen på att vi var mer än vilka vänner eller kollegor som helst.

    Men det är ju jag det.
    Många andra fungerar annorlunda, det ser man inte minst här i kommentarsfältet.
    Som tur är har jag en partner som fungerar på samma sätt som jag.

    Och vi har sex ett par gånger i månaden ungefär.

  78. Anonym skriver:

    Jag har ingen partner nu men med senaste killen jag var ”tillsammans” med så ville jag ha mer sex än han. Vi sov med varandra varje dag och hade sex kanske 1-2 gånger i veckan och för dem gångerna fick jag kämpa. Kände mig jobbig ibland när jag började försöka för att jag verkligen kände att han inte ville egentligen och fick frågor som ”vad gör du nu?” Osv sen när jag sa att jag ville ligga var det typ som att han låtsades att han inte hade fattat det innan och Ba ja men det är klart! (För att inte känna sig mindre manlig antar jag) nån gång gick det 1 månad utan sex, Fyfan mådde inte bra med honom känner jag i efterhand men jag var väldigt kär och förtvivlad då! För att tillägga så var jag 19 och han 36 och jag mår illa när jag tänker på det idag, är 22 nu och jag fattar inte vad som flög i mig att träffa en så gammal man egentligen men han tjatade sig till mig i början och då fastnade jag efter ett tag efter alla komplimanger om att jag var lammkött/tight/snygg osv, tyckte väl det var coolt att man kunde få äldre killar också

Lämna en kommentar