När man kommer hem till ordningspappan


Godmorgon mina fina. Jag kom hem sent och möttes av tre par fint uppställda skor. Fint för mig, föreberedelse för Gustav. Nu när han har barnen själv ett gäng dagar så är planering a och o. 

Jag är på väg till Luleå där jag ska föreläsa om retorik för ett gäng studenter. Utöver det så skriver jag de sista sidorna i boken. Det är tre kapitel till som jag egentligen vill ha med, men det får bli bonusmaterial. Jag skulle kunna skriva om svåra samtal ett helt liv. Ett den i bonusmaterialet har att göra med hur man pratar med folk som gör sig otillgängliga med språk som byråkratiska, akademiska och paragrafiska. Sånna stöter vi alla på nån gång, men det är rätt lätt att hantera dessa. 

I övrigt känner jag mig i urusel form. Jag skulle springa från tunnelbanan till Arlanda Express. Jag flåsade som en höggravid person med en lunga. Nu sitter jag och hostar och darrar på tåget. Jag kanske sprang i hastigheten 1 km i timmen. Men mentalt så var jag ju fortfarande den här bruttan som hade fixat distansen på 1 minut.


Det är inte riktigt så livet ser ut nu, haha.


Jag älskar min kropp för den tillverkar en Benny. Men det är så kul hur man tror att man är sitt vältränade jag fortfarande. Det kanske så det känns att bli gammal när kroppen plötsligt ger vika successivt. 

Bloggvännerna har ordet

5 svar till “När man kommer hem till ordningspappan”


  1. Annie skriver:

    Jag skrattade för mig själv när jag så bilden på skorna; ”fint uppställda skor”.
    Say what? De står ju inte ens på mattan! I min värld är det där tre par slarvigt uppställda skor vilket får mig att tänka på hur olika vi alla är. Nåja, viktigast är väl att de som bor ihop har något sånär samma synsätt ?

  2. Mollan skriver:

    Haha jag älskar alla våra tre barn och hade lätta graviditeter osv men som jag avskydde att va gravid just pga detta ??Att aldrig riktigt hänga med vad kroppen inte klarade längre, bli ”sämre” och större och flåsigare och otympligare för varje dag. Blä. (OBS OBS OBS supertacksam på ALLA vis osv att bi kunnat få tre fantastiska barn etc)
    Att bara få ha kroppen som sin egen är så sjukt skönt! (Nåja, ammar några år per styck så HELT för mig själv var väl att ta i)

  3. Emma skriver:

    Hej elaine,

    En fundering, helt orelaterad till det här inlägget. Idag var jag på 3årskontroll med min son, han var tvungen att ta av sig blöjan och läkaren undersökte hans kön. Märkte på min son att han tyckte att det var en märklig situation, vi hade pratat om det innan, att läkaren skulle väga och mäta och att vi skulle ta av honom kläderna. Men blir så konstigt hur man ska förklara för sin 3åring att läkaren får lov att röra vid honom. Han är väl medveten om att hans kropp är hans, och att hans snutt är bara hans, så hur förklarar man det så att ett barn förstår skillnaden?

Lämna en kommentar