Träningstönten Gustav


Jag tänkte på min pappa och hur han aldrig någonsin ställde sig själv frågan om saker och ting var för tidigt för mig när jag var 4.5. Mina första minnesbilder från mellan två och treårs ålder är porrfilmer från pappas soffa. Det är så jävla sjukt när jag tänker på det och jag blir så fruktansvärt arg. När vi gick hem från matbutiken häromdagen och jag såg på Matheo så fick jag flashbackbilder av mig själv i samma ålder.

Plötsligt gick en liten Elaine där med sitt lill afro, två oskyldiga ögon som sett saker som barn inte ska ha sett för att det är för tidigt.  Så fruktansvärt att dessa saker kommer till mig så starkt nu när jag har barn. Att man tänker på sig själv i samma ålder och jämför. Jag kommer aldrig ha kontakt med min så kallade pappa, han är den sjukaste människan jag har träffat. Och de som fortfarande umgås med honom väljer att umgås med en pedofil. Jag skiter i släktband där och är så glad att jag brutit med den sjuka delen av min familj.

Bloggvännerna har ordet

4 svar till “Träningstönten Gustav”


  1. lil skriver:

    Antar att de som fortfarande umgas med honom gor sa for att de annars maste erkanna for sig sjalva att de gjort fel sa lange = skuldkanslor. Usch, min familj fornekar ocksa.

  2. Lillgammal skriver:

    Inga barn ska behöva gå igenom sånt och få bära med sig dessa vidriga minnen 🙁
    Vill skicka massa kramar och tacka för en bra blogg!
    Kram

  3. Fröken Småland skriver:

    Det är nog inte konstigt att dessa minnen kommer tillbaka när dina egna barn är i samma ålder. Jag tänker att genom att vara förälder så tvingas man att revidera sig själv och sitt liv lite grann hela tiden. Om man går oreflekterat genom föräldraskapet så kommer man oundvikligen att brista i sitt föräldraskap. Inget man kan göra på rutin liksom.

    Himla schysst bakdel han har förresten, din träningstönt ?

Lämna en kommentar