Att bara vara med familjen, ingen annan


Gustav och jag försöker unna varandra sömn så gott det går. Jag tassade upp vid 07.00 med barnen och roddade lek och frukost åt alla medan Gustav sov ut till 08.00. Sen åt han med barnen medan jag som inte äter frulle fick sova ut ordentligt. Men han var galen, han lät mig sova till 11.00. När jag vaknat så hade Gustav dragit med båda barnen till Sats och hunnit komma tillbaka. ”Du kan dra iväg och träna nu” sa han när han kom tillbaka. Den där mannen, vår relation. Jag tycker det är så skönt att vi inte tävlar utan att vi ser det som att vi har ett gemensamt konto där båda ska må bra och få ut det mesta. Han har inte haft det lätt under tiden jag har mått dåligt, men vad fin han har varit ändå och fortfarande är.

En relation där man mår bra av att den andra mår bra tror jag är ett vinnande koncept.

Det går förresten bra hos terapeuten. Jag var där nu på morgonen och pratade om når jag gjorde slut med min farbror och faster. Jag är inte en sån där person som låter saker rinna ut i sanden. Jag vill att folk ska veta var de har mig och jag vill veta var jag har dom och varför också. Hur fungerar ni? 

Bloggvännerna har ordet

12 svar till “Att bara vara med familjen, ingen annan”


  1. Hope skriver:

    ❤️

  2. Diana skriver:

    åh såna helger har vi nästan alla helger, alltså icke fullbokade, men har vi saker att göra så är det med familjen, det ÄR verkligen mysigt. 😀

  3. Hmm skriver:

    Tror att det är därför som jag trivs på din blogg, för jag är likadan. Vill alltid att folk ska veta var de har mig.

    Som grädde på moset så har jag lyckats helt släppa min önskan att folk ska vara lika tillbak. Eller egentligen inte så utan att jag frågar inte längre eller funderar på vad som är fel. Antingen så klämmer de fram det eller så får de gå och stuva i sitt eger förtret.

    Jag orkar inte längre gissa hur saker och ting står till. Livet är för kort för att vara långsint så den dansen får de leka själva utan mig.

  4. Vanesa skriver:

    Helt enig! VELDIG godt å get things off your chest! Jeg blir bokstavelig talt syk av å gå rundt å være stille å late som jeg er en sånn som kan la ting renne ut i sanden.
    Hence my blog ? #outlet

    https://vanesastrand.wordpress.com

  5. Semmelmamman skriver:

    Heja er! Tycker ni verkar ha en toppenfin relation. Kram

  6. Sofia skriver:

    Håller på att leta terapeut för stresshantering men är så svårt att hitta (nära hemmet inte inne i Stockholm) ?

  7. A way of living skriver:

    Som HSP kan jag känna på mig om någon är besviken, arg eller ledsen på mig och om den personen inte tar upp det själv så frågar jag alltid- annars kan det gro i mig och stjäla energi. Jobbigt ibland men det har också lett till att jag bara har nära relationer med personer som är lika raka som jag är. Bland det jobbigaste som finns är människor som säger ”allt är bara bra” när det är helt uppenbart att det inte är så. Det har jag jättesvårt att hantera.

  8. Hmm skriver:

    Allt är inte svart eller vitt, ta ett chill pill.

  9. Fis skriver:

    Min förra sambo åt heller inte frukost. Jag fattar inte hur ni klarar det. Ni är en mystisk typ av människor som jag aldrig kommer förstå mig på ????

  10. Johanna skriver:

    …ibland avundas jag de som har det så som du beskriver; att den ene BARA GÖR, för sin partner. Sådär bara för att. Själv ringde jag och bokade tid till familjerådgivning idag för att hoppas vända vår negativa spiral.

    Har du några mirakelknep? (Om såna nu finns 😉 ) och nu går jag in på privat tror jag, men det kanske går att svara på utan att bli för privat? Har ni alltid haft en sådan relation eller har ni jobbat fram det, isåfall hur?

  11. Fanny skriver:

    Jag är precis likadan, jag avskyr att låta saker rinna ut i sanden. För min del har det inte enbart varit positivt dock… minst ett par relationer har skitit sig pga att jag ”behöver svar” då jag är rädd att det ska rinna ut i sanden om jag inte får det. Jag försöker verkligen att motarbeta mig själv i de fallen, men jag avskyr verkligen ovisshet. I ditt fall tror jag dock att det bara är positivt, för allas skull. Ett ordentligt avslut för dig och förhoppningvis en tankeställare för de du bröt med, starka du!

  12. IdaHo skriver:

    Jag HATAR när saker rinner ut i sanden. Fixar det inte! Jag vill ha avslut. Har en livscoach som förstår och peppar mig i rätt riktning när mina (för övrigt underbara) vänner och jag är oeniga.

    Jag är lite av den eviga singeln och med det i ett evigt dejtande… Och alla snubbar som inte vågar avsluta. Töntigt i min mening! Så mycket enklare att få ett ärligt svar än att gå och fundera på vad fan som hände vecka ut och vecka in. Men man lär sig hela tiden!

Lämna en kommentar