Helt sanslöst


Det känns som vi totalt tappat greppet. Matheo hade hög feber och behövde ta febernedsättnade. I kombination med vattkoppor är det inte all febernedsättninf man får ta, vi hade flytande som apoteket rekommenderade. 1.5 timme av gråt, skrik och bråk. Han vägrade ta sin medicin. Först var det pedagogiskt, förklarande. Han ville sitta i sängen, på stolen, i köket, i hela lägenheten innan han tog medicinen. Vi mötte honom men han tog den inte.Vi körde mutor, jag körde hot – känns sådär med en trött sjuk febrig liten fyraåring – och allvarligt snack om att han måste. Men han bara vägrade. Jag blev förbannad på mig och Gustav, på vår uppfostran. Det kändes som vi tappat greppet. Här vet och har vi något som gör vår son bättre och så ger vi upp efter två timmar trots att vi vet att det inte är hans bästa. Det handlar inte om att Matheo vinner över oss, det handlar om att hans hälsa förlorar. Men vad är nästa steg? Tvångsge honom medicinen? Vi kan ju inte vara de första som stött på detta problem eller är vi ovanligt usla föräldrar? Matheo kvittrade att han inte behövde frukost nästa morgon, inte behövde titta på tv nästa dsg, inga presenter. Han rabblade upp alla opedagogiska hot vi gett honom i våra svaga stunder och godtog dom bara han slapp medicinen. Han ville till och med sova själv ”det är ok” sa han. Det kåndes så jädra vidrigt och misslyckat. Vi gick och la oss, vi kapitulerade för en son vi älskar och som inte vet sitt bästa. Det kändes helt fel att göra det men helt omöjligt att göra annat. Jag var så arg. Arg på mig själv. På Gustav och på Matheo. Hur gjordes allt när jag var liten? Jag minns inte. Jag gjorde bara som mamma sa och jag visste att det smakade äckligt. Vad gör jag för fel? Hur gör vi det rätt? Nu var läget inte helt akut men han hade sovit bättre med febernedsättande. Och om läget blir sämre vad gör man då? Om han måste ta medicinen och fortfarande vägrar? Någon som vet eller varit med om liknande?

Matheo som plutten20130105-104300

Jag känner mig som världens sämsta mamma.

Bloggvännerna har ordet

94 svar till “Helt sanslöst”


  1. Therese skriver:

    Nä fy vad envisa barn kan vara ibland. Mindre barn typ ett och två har jag tvingat i medicinen. Typ hållt fast. Hemskt men nödvändigt ibland. Till större barn över tre finns alvedon sugtablett som tack och lov funkat hemma hos oss.

  2. måste man ta medicin så brukar det för mig funka med mutor om godis och glass. Men just febernedsättande behövs sällan. Feber har en funktion som är viktig. Får febern ha sin gång så blir man ofta friskare snabbare, det är först när den är farlig som den måste ner. Men det går ofta att få ner den lite på andra sätt:

    1. svala bad eller duschar. Bara att bli blöt kyler ner kroppen och huden. Vill han ej bada eller duscha så kan de hjälpa med en fuktig handduk som du stryker över honom.
    2. klä av honom kläder, låt honom sova med lakan – inte varma täcken.
    3. öppna fönster, kyl ner rummet. Obs – låt honom inte ligga i drag. Svalt rum, inget drag.

    • Ullis skriver:

      +1. Snyggt sammanfattat, vi gör som LD beskriver men har hotat och mutat men det funkar inte på våra barn. En gång tog jag min kollegas tips om att ringa tomten och hänvisa till att Tomten säger…….men det slog ju bakut, dagen efter så tog min son, då 2,5 år, emot samtal fr Tomten och sa att Tomten minsann inte hade sånna krav på honom…..

  3. Lady Dahmer // postpatriarkal feministfitta skriver:

    flytande tycker jag för övrigt är kassa. Man måste i med sådana mängder. Finns sådana där sönderfallande tabletter som smakar godis och det räcker med en.

    • Monika skriver:

      Hej jag är också en postpatriarkal feministfitta. Men jag tycker flytande medicin är ganska trevligt 🙂 ibland xD

  4. Johanna skriver:

    När jag var liten mutades/hotades vi (beroende på vad det gällde):
    Ta medicinen och få en guldpeng. Eller tvångsges medicinen med sån där ”spruta” som man kan spruta in i munnen. Alltså ingen spruta med nål, men som man drar upp vätska med.
    Jag minns det som att jag aldrig ville ta medicinen, att man försökte komma undan men ändå inte ville tvångsges, så efter protester gav man till slut upp och tog den själv.
    Har än inte mött problemet med mitt barn, men gissar att det blir mutor som försöks och till slut om det behövs – liknande som jag när jag var liten.

    Sen får man ju väga medicinens nytta mot mutans/tvångets känsla, men medicin ger man ju inte för skojs skull, så…

  5. Hanna E skriver:

    Oja, jag är med om det varenda gång vi ska ge vårt yngsta barn medicin av något slag. Nu har vi aldrig varit med om att det har varit så akut att det har varit livshotande.
    De gånger hen har haft så ont (hen har sällan feber men ibland ”växtvärk”) att hen verkligen vill att det slutar göra ont så har hen tagit sin medicin utan knot.
    Men jag är glad att hen aldrig har behövt få antibiotika där hen har känt sig frisk men ändå behövt ta den.

    Så länge det inte är livshotande så försöker vi sänka kroppstemperaturen på annat sätt och så får vi se hur det går den dagen det blir akut. Men å andra sidan så blir hen äldre och kanske hinner inse att även om något smakar illa så kan det vara nödvändigt att ta det.

  6. Josefin skriver:

    Har ni testat att ge i sån där spruta? Skulle rekommendera att tvångsge med en spruta i munnen, i en sån här situation är ni nog tvugna, inge kul såklart men tillslut lär han sig att medicin måste man ta. Lycka till!

  7. Helene Ramirez skriver:

    Våra barn har oftast valt suppar (alvedon) så slipper de ta något som de oftast upplever, eller fått för sig (spelar ju eg ingen roll), smakar äckligt.

  8. Malin skriver:

    Fick tipset att välja strider då min dotter hade feber. Alltså hur sjukt är barnet så att man nödvändigtvis måste bråka om saken. Feber har en funktion och skulle de bli alldeles allvarligt så finns sjukhuset där. Ett barn som kan bråka såpass om alvedon kanske inte är i så stort behov. Men förstår frustrationen ! Man gör alltid de bästa för sitt barn.

  9. Heidi skriver:

    Tips! Om doseringssprutan är doppad i nutella eller liknande kan detta öka motivationen. Några barn föredrar även att spruta in medicinen själva, eller få medicinen utblandat i sin favoritdryck. Har själv en 4-åring med extra vilja och min erfarenhet är att mutor och ärlighet funkar bäst!

    • Josefine skriver:

      ”Mutor och ärlighet funkar bäst!” – instämmer helt! Har också en fyraåring med mycket självbestämmande i sig (fast det är ju en bra grej för barnen, men kan ställa till det för oss vuxna när vi vill att de ska göra som vi tycker :-)). Har vid flera tillfällen varit tvungen att ge penicillin till henne. När hon var mindre blev det tvångsmatning. Nu när hon är större brukar mutor, och att hon själv får bestämma när hon ska göra det, funka bättre. Typ ”nu ställer jag glaset med medicin här och så bestämmer du när du ska ta det” och det funkar bäst när det inte är något annat kul i närheten för då blir väntan föööör lång. Och sedan vet hon att alternativet är upp när det kommer till febernedsättande, och om hon får grunna på det så vill hon hellre dricka än ta supp.

      Till Elaine – been there done that om känslan att vara sämst. Det är du inte, och det vet du egentligen, även om det är svårt att ställa om sig till det känslomässigt. Nästa gång är ni förberedda på vad som kan hända och då kommer ni kunna testa andra saker. Tänk vad bra att er son är så tydlig med sina gränser. Det är en tillgång. Kram

  10. Camilla skriver:

    Vi brukar ge två val, drickalvedon eller supp; barnen väljer då alltid drickalvedon!

  11. Sara skriver:

    När inget funkar har vi blandat den i vällingen. Vår som dricker upp hela flaskan och febern går ner. Så blanda det med något han älskar att dricka är mitt tips

  12. Ida skriver:

    Alltså, kanske inte helt rent men tänker att det skulle kunna passera smärtfritt: kan man inte ha flytande alvedon i typ en liten tetra-festis? Med sugrör? Och sen bara presentera den för honom, typ: här är du törstig/sugen på lite festis?

  13. Jordgubbar skriver:

    Det är så jobbigt när man vet sitt barn bästa men de vägrar!! Det finns dock tuggtabletter och flytande Alvedon som smakar jordgubbar. Bannar mig själv att vi inte visste det direkt för fast våran dotter vet att det smakar jordgubb så sitter det fortfarande i minnet att medicin är äckligt så hon kan fortfarande vägra. Du är INTE världens sämsta mamma du är trots allt bara mänsklig, ingen robot!! Kram ?

  14. Charlie skriver:

    Varit där, gett upp och valt mina strider. När så läget verkligen var livshotande, och vi var tvugna att ta ett urinprov för att konstatera diabetes typ 1, då fattade sonen, fem år vid insjuknandet. När vi sen kom till sjukhuset var det som ett annat barn. Min envetna läkarhatande underbara unge fattade läget och var hur medgörlig som helst. Alla runt om honom stod som frågetecken (vi hade väntat oss det värsta) de fick sätta infart osv, utan minsta tjafs. Personalen var också helt underbar i detta, själv kunde jag inte sluta gråta.

    Nu ett år senare är han otroligt duktig med sin sjukdom, bråkar ytterst sällan om byte pump/sensor, kolla socker manuellt eller I nödfall ta insulin med penna.

  15. Karin skriver:

    Hej!

    Jag har bara gett mitt barn medicin en gång och då vägrade han såklart…eller han kräktes upp allt för han tyckte det var så äckligt. Sen tog jag lite vaniljglass och hälla i medicinen i så åt han upp allt i ett nafs. Testa!
    Kram

  16. H skriver:

    Hej,

    Vi har haft samma problem, men med en son som ville ta medicin men som inte klarat (kräks direkt när något smakar illa). Penicillin och flytande mediciner går inte, han får bara inte ner det. I början visste vi inte att det var så illa så vi lyckades tillslut vid ett tillfälle få honom att ta alvedon (smärtstillande innan han skulle sys). Efter en klunk kräktes han upp allt han ätit den dagen (typ). Då först fattade vi varför han vägrat för han hade inte lyckats förklara det för oss. Lösningen hittills: Han tar inte medicin. Vi säger till läkaren att det inte går, är det livsviktigt får det bli något intravenöst i så fall. Och så illa har det inte blivit än som tur är. För tabletter finns ju medicoat (citronsmakande hölje som man kan trä utanpå) men han kräks även av den smaken… Ja, inget tips härifrån men det behöver inte vara så farligt om han inte får i sig nåt heller kanske?

  17. J skriver:

    Alltså jag vet inte om jag är oerhört hård (och van vid det just för att jag är uppvuxen med det) men måste man ta medicin så måste man. Det är i get snack om saken. Ska jag vara ärlig så tror jag att vi är många som första gången eller två blev fasthållna för att ta det och nej, det är varken pedagogiskt, pk eller nåt annat i dagens självmedvetna och reflekterande samhälle. Men just i det här extrema fallet kan jag inte se att man skadar mer än hjälper och jag tänker också att det handlar om vad man har för roll som förälder. I såna här fall blir det extra tydligt när barn inte förstår att det faktiskt ÄR just föräldern som bestämmer för att man vet dess bästa. Gick föräldrakurs (COPE) i våras och generellt sett så såg kursledarna att föräldrarna har jättesvårt att förmedla att man som förälder faktiskt har sista ordet tills det att det är myndigt, INTE barnet. Det är ni som bestämmer, inte dem. Punkt, end of discussion. De talade inte om specifika situationer som dessa men många trillar tyvärr dit på det förr eller senare. Vet inte om det hjälper att säga att ni inte är ensamma om det men så är iaf fallet.

    • Ika skriver:

      Samma här, vi som föräldrar bestämmer alltid! Att tidigt lära barn att vi lyssnar och tar hänsyn men att det faktiskt är vi som bestämmer skapar trygghet och ett enklare liv för alla. Min dotter avskyr medicin och har behövt ta en hel del men aldrig att hon skulle protestera, hon vet att vi bestämmer och att hon måste göra det vi säger. Tänk för en stackars 4-åring att känna att den behöver argumentera för sin sak om något sådant när de bara borde få en kram efter att ha tagit medicinen som mamma/pappa/doktorn sagt åt dem.

  18. S. med punkt skriver:

    Vi har fått rådet att titta på allmäntillståndet innan vi ger febernedsättande. Orkar barnet argumentera emot i två timmar så låter det inte som om han är speciellt påverkad av febern, dvs. om han inte brukar feberkrampa, så var det kanske inte jätteviktigt att få i honom medicin.

    Däremot förstår jag ju att ni tänker på kommande situationer och hur ni ska lösa dem om han vägrar ta sin medicin/öppna munnen hos tandläkaren/gå på toa i tid/lägga sig på kvällen. Mina förslag:
    – Byt till välsmakande tuggtabletter, jag börjar också gråta och skrika av flytande medicin.
    – Bygg upp värsta leken kring det hela, bipacksedeln kanske stipulerar att den här medicinen ska tas i bostadens minsta rum, med bara en ficklampa tänd och efter att man har läst en magisk ramsa. Eventuellt måste man också ta den i smyg så att inga syskon vet om det förrän efteråt.
    – Förklara att ni är oroliga för honom och att ni blir lugnare om han tar sin medicin och att ni kommer att behöva vakna många gånger och titta till honom under natten, vilket kommer att göra er trötta och sura. Han kan ta medicinen för er skull.
    – Om det är jätteviktigt att han tar medicinen: Tvång. Japp, det låter förfärligt, men jag tänker så här: Om mitt barn trots lugna samtal, förklaringar och chans att bättra sig ändå löper amok i en affär eller hemma hos någon annan så bär jag ut barnet och åker hem. Det spelar ingen roll att barnet inte vill åka eller att barnet inte vill bli buret, om jag har provat allt annat så är det tvång som gäller. Det är jag som är förälder och har sista ordet.

    Fast det skulle förmodligen kännas väldigt hemskt att tvinga i ett barn en medicin… Vill verkligen inte rekommendera det, men, tja, om det var av nöden tvunget så skulle jag göra det. Här stannade det en gång vid ”Om du inte tar antibiotikan nu så kommer jag tyvärr att tvinga dig” då sonen var i Matheos ålder. Då fattade sonen att det var fråga om ett extremfall där mamma faktiskt kommer att tvinga honom och så tog han sin medicin varje dag.

  19. Lin skriver:

    Jag skulle inte ta kampen för att få i honom lite alvedon. Det är ju på intet sätt nödvändigt. Det är ju bara till för att han ska känna sig mindre hängig/ha mindre ont. Föredrar han att vara utan så är väl det lugnt? Han kan ju på någon nivå förstå vad det innebär.

    Gällde det absolut nödvändigt läkemedel så hade jag försökt att lägga tabletten i kräm, krossa den och lägga på glass, hällt i välling/saft osv. Sista utvägen: dra upp det i en spruta, hålla fast och tjoffa in i mungipan.

    • Lu skriver:

      Obs bara på att många läkemedel inte är godkända att krossas!

      • Lin skriver:

        Om vi ska disclaima så finns det ca 100 till obs när det kommer till ämnet, bl.a. Att ha lm i välling. 🙂 Men håller tummarna för att fölket tänker först och gör sedan.

  20. Karoline skriver:

    Hej,
    Usch vad jobbigt detta är. Fick ett tipps som vi tagit fasta på sedan dess. Vi pratar med vår som att han måste ta eventuell medicin och varför. Vill han inte sen så säger jag; om du inte ta din medicin nu så får mamma tvinga dig. I början stretade han emot men nu går han med på att bli tvingad så de blir inget utdraget överläggande. Har funkat för oss. Hoppas ni hitta ert sätt bland kommentarerna eller nån annans stans. Kram Karoline

  21. Annica skriver:

    Jag ska nu i höst påbörja en (över 10 års) lång behandling med sprutor på vår äldsta dotter. Nu är hon 3,5 år gammal och rädd för sprutor. Och det är just en sprutbehandling….. Så jag tror mer på förklaring, vänligt men bestämt. Typ. Hoppas jag. Fick själv ta denna behandling i 13 år som liten. Och blev ofta mutad och hotad i de situationerna vilket än idag känns fel.

  22. S skriver:

    Vi köpte Pinex (ett pulver) som smakar godis och lät barnen testa (pyttelite) när de var friska och vågade för att slippa bråka med något nytt när de var sjuka. Vi kallar det för ”jordgubbsmedicinen”och de tar den utan problem.

  23. Olivia skriver:

    Vi har fått tvångs ge till barnen när det varit akut. Annars har vi blandat i lite yoghurt eller lite glass. Då burkar det gå ner ok. Med mina pojkar brukar det gå bra att resonera. De är väldigt vet-giriga och även när de varit sjuka tycker de om när jag berättar vad det är som gör att de mår dåligt. Visar bilder på telefonen av olika sorters bakterier, berättar vad feber är och vad medicin är. Min tre-åring tycker det är jätte intressant. Hoppas Matheo mår bättre snart!

  24. Elin skriver:

    Oj, vad jag känner igen. För min son har det inte fungerat med hot utan här är det att få bestämma själv som gäller. Du får välja om du vill ta medicinen nu eller om fem minuter? Ska jag hjälpa dig eller vill du ta själv? Vill du sitta eller stå? Alla valmöjligheter tror jag ger honom en möjlighet att påverka och inte vara så utsatt. Funkar gör oss med ett integritetsstarkt barn ?

  25. Myrtillus skriver:

    Mina barn 5år och 2,5 år väljer helst suppar. Vi har flytande och munsönderfallande tabletter men det vägrar de ta. De får alltid välja vilket de vill ha.

  26. lillajag skriver:

    Åh, been there! Jag vet precis, och känner det igen nu när jag läser om det. Det är HEMSKT! Vi har behövt ge vårt ena barn ganska mycket medicin i perioder. Först vill jag säga så här: det är fruktansvärt. Fruktansvärt. Jag får ont i hjärtat när jag tänker på det nu och jag minns hur man mår när man är där ni är nu. KRAM!
    Vi gjorde precis som ni, vi resonerade likadant. Ifrågasatte oss själva och vårt föräldraskap. Sen landade vi i detta: föräldraansvar trumfar egen bestämmanderätt. Hur hemskt det än är, så måste man göra vissa saker. Man måste borsta tänderna, man måste duscha och man måste ta medicin. För dottern var det så jobbigt att behöva ta medicin att vi insåg att hela den där processen då vi skulle vara medgörliga och muta och hota och allt det där (som ju höll på i timmar) gjorde mer skada än att vi bara höll fast henne och gav henne medicinen. Självklart hade vi en liten stund då vi ändå försökte få henne att frivilligt ta medicinen, men så snart vi började se vart hän det barkade så höll vi bara fast henne, öppnade munnen och hällde i henne medicinen. Bättre att det jobbiga gick över relativt snabbt, än att hon skulle behöva ha ångest i timmar. Men det var verkligen fruktansvärt. Ett övergrepp, absolut. Tyvärr är det ju så, att vissa saker får man inte bestämma när man är barn, för där trumfar föräldraansvaret.

  27. E skriver:

    Har en ettåring så det är väl lite skillnad mot att ha en fyraåring som man faktiskt kan resonera med men när hon fick feber för någon månad sen och vi åkte till akuten (hängig, vägrade både äta och dricka) så var det tvång som gällde bara enl personalen. Jag höll fast henne och mormor sprutade in vätskeersättning och medicin.

  28. Anna skriver:

    Åh, det där är så kämpigt! Men tycker verkligen inte att du ska känna att ni är usla föräldrar (förstår dock känslan, den får jag SÅ ofta!). De är så otroligt svårt när man måste tvinga barnen men jag har lärt mig att det är så ibland. Har blivit så förbannad på läkare, utan band till mina barn, som sagt nåt i stil med ”ibland måste man nästan ta till lite våld, de bara måste helt enkelt”. Jag har bara tänkt att det är lätt att kläcka ur sig när man inte är relaterat till barnet och skiter i att mammahjärtat går i tusen bitar när man gör något mot barnets vilja. Men sen i våras fick min då 3,5-åring, snart 2-åring och jag halsfluss och antibiotika i tio dagar (tre ggr om dagen…) var ett faktum. Bara att gilla läget. Båda var så tjuriga och vägrade först, till slut var det bara att hålla i ungarna och ta sprutan. Efter tre gånger gick det till och med lätt! Tror det gäller att gång på gång försöka förklara att det är för hens allra bästa och hoppas på att det går in. Men åh så svårt det kan vara. Lycka till ❤️

  29. Helen skriver:

    Hej,
    Känner igen exakt. Vårt äldsta barn är precis så, dock inte 2:an och 3:an. Prova Alvedon sugtablett, gjorde stor skillnad. Sen är det tyvärr så att ibland får man tvinga, hur hemsk man än känner sig. Vår son vägrade även penicillin när han hade lunginflammation, då var det inte mycket att be för utan tvinga ner det. Hemskt och tårar hos samtliga i familjen. Likaså hade vi några omgångar då han vägrade vätska när han hade magsjuka. Som tur var är de två yngre barnen helt ok med att svälja ner medicin och jag känner mig alltid lika tacksam när de gör det.

  30. Emelie skriver:

    Prova supp istället, flytande är svårt för varken ni som föräldrar eller pojken kommer må bra om ni tvingar i honom den. Bra att pojken har en stark vilja, dock jobbigt för er i detta läget.
    Eller så kanske klarar av att svälja någon tablett istället om du delar den? Och låter honom välja antingen flytande eller svälja tabletten med lite dricka. Hoppas ni lyckas på något sätt, eftersom det finns en risk att febern stiger snabbt.
    Kram och lycka till ?

  31. Catrin skriver:

    Hej! Förstår verkligen känslan! Just när det gäller mediciner har min man man och jag varit väldigt bestämda; det har inte heller gått att resonera. Alltså vi har fått använda tvång, spruta antibiotika i munnen under fasthållning. Använder alvedon eller Ipren supp. Inget som känns bra men inte funnits något val. Det är ju som hos läkaren, man måste hålla fast barnet (i en viss ålder) för att det överhuvudtaget ska gå att titta i hals eller öron, annars går det ju inte. Man gör ju sitt bästa som förälder men det är verkligen inte alltid lätt.

  32. Emma skriver:

    Alltså precis så gjorde vår dotter när vi skulle ge penicillin, skulle förhala det springa runt i hela huset… ? Men vi fick faktisk tvinga några ggr men då valde hon tillslut att ta mot en leksaksmuta. Men detta va nödvändigt för hon hade halsfluss. Alvedon ger vi suppar. Det funkar. Men tycker inte att ni är dåliga föräldrar.. det är svårt att undvika mutor och hot. Vi försöker undvika det efter att ha läst lite böcker om trotsiga och bråkiga barn men det är supersvårt. Men det handlar väl främst om att de ska välja att bete sig trevligt och bra utan att man mutar sig till det. Hoppas han kryar på sig nu!

  33. Marlene skriver:

    Vi ger helt vanliga tabletter. Våra barn har klarat av att svälja sen de var riktigt små. Vi började med att lära vår dotter svälja d-vitamintabletter hela, alltså små tuggvitaminer som är goda (på riktigt, jag håller inte med om att munsönderfallande alvedon smakar godis utan snarare äckelpäckelgodis).

    Febernedsättande är en tveksam kamp att ta, men gäller det penicillin blir det viktigare. Därför var jag oerhört glad att vi lärt henne svälja tabletter nu senast när kåvepeninet ska tas tre gånger per dygn…

  34. Ida skriver:

    Har inget bra råd pga för liten unge för sådana erfarenheter. Ville bara skicka lite love till dig och säga att du gör så gott du kan. Fint att du ber om hjälp också! ❤️

  35. Fru W skriver:

    Oftast dricker dottern medicin direkt ur doseringssprutan men ibland vägrar hon och då är den enkla lösningen att spruta in medicinen i en klämmis med smoothie, då dricker hon så glatt så.

  36. Johanna skriver:

    När vår tjej var sjuk och fick äta penicillin så blanda vi med koncentrerad saft och sen så körde vi lekar. Typ ”mamma ska vara en kanin om du tar en klunk” och så höll vi på så till glaset var tomt. Efter 3 dagar drack hon det utan större problem 🙂

  37. Karin skriver:

    Prova att hälla ner det i saft eller välling. Lura honom lite ??
    Jag tycker du verkar vara en jätte bra mamma.
    Att vara mamma är värdens svåraste jobb (Oprah)
    ❤️

  38. Sonen hade inga problem att ta mediciner som liten förutom antibiotika i flytande form. Tror han var 3 år när han fick öroninflammationer där trumhinnan sprack, första gången flytande andra krävde han tabletter och svalde dessa. Jag brukar köpa alvedon som smälter i munnen åt mig själv och sonen numera. Men jag lärde honom som svälja tabletter genom pepparkorn och vatten. Vi började med ett och vatten, två och vatten osv. Sedan svalde han tabletterna med, ett tips om man inte vill truga med flytande alvedon, suppar eller såna som smälter i munnen.

  39. Ä skriver:

    Mamma tvingade oss med hjälp av tvång (hålla för näsan och hälla i munnen). Låter hårt men ingen av oss syskon tog skada av det och hon var/är fortfarande världens bästa mamma, så ha inte dåligt samvete för Matheo. ❤️

  40. Elin skriver:

    Blanda i ett glas oboy!

  41. P skriver:

    Dålig mamma är du absolut inte, men förstår hur du känner. Jobbigt när de små är sjuka. Hoppas han kryar på sig fort.

    såg att några skrivit ovan , men att lura i honom det med lite saft kan funka. När mina har väldigt hög feber (över 40 grader) ger jag supp. Supp kan ju dessvärre vara ännu svårare att ge om inte barnet är med på det.

    Hoppas ni får sova gott inatt.

  42. Em skriver:

    Alvedon som smälter i munnen funkar för våra barn. Aldrig flytande. Man kan även ta tabletter i rumpan.

  43. Jenny skriver:

    Vi har ibland gett i sömnen ned själva sprutan, funkar bra. Kanske värt att prova annars skulle jag ta en supp.

    Pga massa operationer där man efteråt verkligen måste ge smärtlindring efter schema hemma har vi provat det mesta. Och det enda jag aldrig kommer utsätta honom för (igen) är tvång och att blanda med mat/dryck.

    Vissa skriver oboy, kanske funkar det. Har ju själv provat blanda ut men han har ju alltid ”fattat” efteråt och då känns det så fel att mixtra med saker som barnet annars gillar.

  44. Lu skriver:

    Hej Elaine, det är inte farligt att ha feber så strunta i den fighten tycker jag.

    Det står bra om barn ochans feber här:
    http://www.barnakuten.nu/barnsjukdomar/hjalp-mitt-barn-har-over-40-graders-feber/

    Det är nog inte många mediciner man som förälder behöver ge sitt barn akut. Möjligtvis medicinskt kol vid förgiftningstillbud? Annars är det väl mer antibiotika tex som är viktigt att barnet får i sig om det har drabbats av någon infektion där en läkare bedömt att antibiotika är nödvändigt och det kan säkert vara jobbigt att få i barnet. Men då är det ju inte en akutsituation

  45. Angélique skriver:

    Mina barn har från början fått 2 alternativ: via munnen med ett glas vatten eller saft vid sidan om (helst i barnen hand). Sen alternerar jag mellan medicin och det andra och det funkar. Den andra är stolpil (då ser jag att du höjer ögonbrynen :-). Från små, har mina två vetat att det finns en raket som hjälper mot febern etc . Då införde jag det själv till de och bad barnet att andas ut flera gånger. Nu är den äldsta så pass stor att jag inte gör det längre så klart. Börjar han bråka om det,kommer jag med båda alternativ och han väljer första alternativet -det är fine for me.
    Jag har för regel att inte ge nåt till mina barn innan febern når 39 grader.. Jag klä av de, kalla tvättlappar, öppnar fönstret och mycket vatten.
    Det är tufft när de envisas med det, men ifrågasätter inte din roll som bra föräldrar för det är du/ni.Du har funderingar kring det och du mår inte bra.
    När Matheo mår bra igen, prata med honom om det, kanske ni kan komma överens om en liten deal/regel inför nästa gång. Funkar det bättre med honom blir det med stora chance en bra ”början” med Evelyn. Bonne chance!

  46. Alexandra skriver:

    Vi har blandat flytande Alvedon i ett glas apelsinjuice till dottern. Hon älskar juice så det har inte varit några problem ? Så slipper man gap, skrik och protester!

  47. Anna skriver:

    Åh, som vi har trollat med den där medicinen… ”Jaså, du vill stå på huvudet och ta medicinen, nähä, sitta uppe på bokhyllan, tre glassar sa du? Etc
    Äldsta barnet är fortfarande den som piper mest när det är dags. De andra två, de som fick höra att mamma och pappa bestämmer om det här, inte du, de tar medicinen med en muta om en godisbit efter varje gång. Vi har öronbarn och så fort trumhinnan spricker så vill de att man ska ge antibiotika och tre gånger om dagen dessutom. Jag tror på att bestämma sig, säga till barnet att det här är viktigt och sen inte ge sig. Typ sitta på en stol, gör det lite tråkigt och låt barnet inte leka med något och sen låt det ta tid (om det är viktigt! Typ risk för feberkramper som är så läskigt…) Föreslå då och då att barnet kan få något gott efter, kanske kan ni leka något roligt eller läsa en bok när medicinen är uppäten. Men visa att du inte kommer att vika en tum! Heja er, ni klarar det!

  48. Kristina skriver:

    Supersvårt det där. Vi har använt suppar. Och vet du hur svårt det var när vår stora var förstoppad och läkaren (en kvinna, ca 35 år, även egna barn med liknande problem) gav oss ordination att behandla vår flicka med Klyx varje kväll 1 vecka och andra veckan varannan kväll. Det gick över förväntan men supertufft. Detjag fick ut av det är att prata med flicka om det och varför vi gör såhär. Det hjälper!

  49. A way of living skriver:

    Hej Elaine! Har varit igenom det där både en och två och fem gånger med barnen. Gäller det bara alvedon så finns även smaksatta tuggtabletter som kanske är enklare? Min dotter tycker de smakar godis… Kommer det till penicillin så är den flytande fruktansvärd och smakar rävgift. Där har vi hamnat i ovanstående scenario med äldsta dottern och jag förstår precis hur du känner dig. Frustrationen är maxad när man är orolig och barnet inte förstår. Vi kunde aldrig få i dottern flytande och fick byta ut till tablettform istället. För att dottern skulle lära sig att svälja tabletten på enklast sätt fick hon först öva med en massa mini marshmallows (såna där färgglada man kan köpa i påse). De blir lite geléaktiga vid kontakt med vatten och lätta att svälja. Hon övade säkert på 20 sådana innan det satt och sen funkade det att gå över till penicillinet.

    Hoppas det löser sig för er. Du är en fantastisk mamma! Kram

  50. Malin skriver:

    Hej Elaine! Min 3-åring har ofta krupp så det har blivit några vändor på sjukhus och flytande medicin. Supersvårt att få i honom det. Men sist vi var in fick vi ett toppentips av en sjuksköterska. Sitt med barnet i knäet, med ryggen mot dig. Lägg en arm om barnets armar och den andra på pannan/runt huvudet på barnet. Så får partnern ge medicinen i kopp eller liknade. Det funkade så bra!! Vår son som bråkat varje gång satt som ett ljus och bara svalde medicinen. Sjuksköterskan förklarade att barnen ofta blir lugna när man håller dom så. Vi har sedan provat samma sak hemma med lika goda resultat! Lycka till !

  51. Linda skriver:

    Hej!
    Jag håller med det många redan skrivit. Är det en medicin som är viktig att ta: Då finns det inget val – jag skulle ge barnet alternativet att antingen tar du den själv eller så ger jag dig den. Tror inte på att muta dyligt. Barnet måste förstå att här finns det inga val.
    Sen vill jag också tipsa om att det finns godare alternativ än flytande paracetamol, bl a granulat som smakar hallon eller nåt sånt. Lycka till!!

  52. Ellinor skriver:

    Vår son är allergisk men avskyr medicinen. Det enda jag hittat som döljer smaken av medicinen är smoothies så här hemma görs det ”allergismoothies” ?

  53. Ylva skriver:

    Blanda flytande i någon form av mat, typ kräm eller smoothie. Munsönderfallande alvedon kan man lägga i en matsked vatten och lösa upp för att sedan hälla i några matskedar saft. Vår kräks som en katt (alltså det vet inget slut) när febern stiger så lyckas vi inte lura i det på något sätt ger vi en supp.

  54. Fanny S skriver:

    Usch vad jobbigt! Jag har tvingat i mina barn medicin och det känns hemskt. Min man fick göra det för att jag mådde så dåligt av det. Men ni är inte dåliga föräldrar och ni har inte misslyckats med er uppfostran. Nu var det ju som du själv uttrycker det inte akut, så han klarade sig ok utan Alvedon. Men jag förstår att situationen som uppstod kändes vidrig.

    Är det akut och/eller superviktigt att de får i sig medicin så ser jag ingen annan utväg än att man ”tvingar” i dem, om verkligen inget annat fungerar. Man har ju inget val, om barnets hälsa står på spel.

    Senast våra ungar fick en släng av öroninflammation så fick vi ge dem flytande penicillin som de såklart vägrade. Då fick vi tvinga i dem de första gångerna, men lyckades som tur var vända det till något kul. De fick en shot penicillin följt av en sked glass och en chokladbit. De längtade efter medicinen tillslut.

  55. Marie skriver:

    Vi har hatt samme problem. Vi må tvansgi vår sønn medisin til slutt. Helsen går først. Et tips er å bruke sprøyte som kan brukes for å få det inn i munnen. Det er lettere å gi riktig dose uten søl. Første gang virket det så brutalt og jeg gråt når han gråt.Er tips er at han kan få juice eller vann rett etterpå for å få bort smaken. Man kan også prøve blande medisin hvis det er piller med en skje marmelade. De første gangene var det mye gråt, men så skjønte han at han måtte ta det og han sugde i seg sprøyten med medisin etterhvert.

  56. Amanda Hellberg skriver:

    Ja det är vidrigt när de är så små. Det blir lättare. Har aldrig fattat varför det inte finns smärtstillande och febernedsättande till små barn som plåster?!
    Håller även med LD, feber kan vara en bra grej.

  57. Sara skriver:

    Hej, vi fick tvinga under fasthållning några gånger sen kom vi på att sätta flytande medicin i en kopp med sugrör och då drack han på en gång även om de va äckligt. De viktigaste är att inte göra en för stor grej av de. 🙂 massa kramar

  58. Me skriver:

    Många bra tips redan. Flytande Panodil är hundra gånger godare än Alvedon (båda är paracetamol), så testa det!

  59. Amanda skriver:

    Jag har själv inga barn. Men jag var väldigt envis, väldigt bestämd som barn. Ingen skulle få bestämma över mig och min kropp minsann. Så mina föräldrar har berättat det att de hade testat med allt, mutor, hot, tvångsmata, sätta mig i en skamvrå etc etc. Och pappa sa det. Inget fungerade på mig. För jag var långsint också. Så om de hade tvingsmatat mig, då glömde jag inte det och jag var arg och hatade dem länge. Och då berättade pappa det som öppnade upp ögonen för honom och hela familjen. Att när han en dag när jag var supersjuk, Jättehög feber, hade fått en allergichock och allt. Så bröt pappa ihop och sa bara att det var jätteviktigt för honom att jag tog medicinerna. Att han ville att jag skulle ta det för att han älskade mig, för att han var orolig, för att han var rädd för att förlora mig och att han inte ville vara utan mig, och att han inte gjorde det för att han hatade mig och ville plåga mig. Då tog jag medicinen. Och efter det så har det bara räckt med ”Snälla, det är viktigt för mig.”

  60. Maria skriver:

    Blanda ut med annan dryck!!!

    Min sons första möte med Coca-Cola och saft är ett exempel på detta. Tyvärr. Men det funkade.

  61. charlotta skriver:

    HEJ!
    Jag tror att Malins råd är jättebra. Gör pinan kort. Inga långa förklaringar och liknande. Minns att jag som barn såg ett annat barn våndas när pappan lirkade i timmar. Jag tyckte synd om pojken. Själv gavs jag aldrig den möjligheten och kom att uppskatta det just för att proceduren gick snabbt och gick snabbt över. Och tveka inte. Sådant känner barn. Låter kanske hårt men är skonsamma i längden. Så tror jag. Lycka till@

  62. Amanda skriver:

    Har en dotter på 2 år o aldrig gett henne febernedsättande då hon aldrig varit så grovt påverkad eller haft ont. Högsta vi uppmätt har varit kring 40 och då har det funkat bra med sval duch. Låt kroppen ta hand om det själv så länge Matheo inte har ont?

  63. Carro skriver:

    Flytande pandoil smakar godis! Mina barn tar det utan bekymmer o ber om mer..

  64. Sofia skriver:

    Vet precis hur det är.
    Flytande panodil är godare än flytande alvedon. Det är ju samma aktiva substans i. Annars suppar, vad ska man göra liksom…

  65. Linnea skriver:

    Hej Elaine! Jag vill bara fråga en sak angående integritet. Vi var barnvakt till min sambos brorsson som är 2 år gammal i helgen och vi låg allihop i sängen och såg på film och då låg min sambo och strök honom på ryggen. Då viskade jag åt mig sambo att sluta och sen sa jag att det kan inkräkta på hans integritet vilket min sambo köpte.

    Har funderat på det här ända sen igår, var går gränsen för att inkräkta på ett barns integritet? Min sambo ville ju såklart bara väl och visa kärlek och närhet. Är det skillnad på om barnet ber en stryka på ryggen eller om man bara gör det självmant?

    Tacksam för svar!

  66. Karin skriver:

    Jag tyckte jättemycket om flytande Alvedon när jag var liten. Faktiskt så mycket att jag fejkade min sjukdom en gång för att få Alvedon. Så där hade vi inga problem men nån gång skulle jag få nån mjölkaktig drickmedicin som
    jag avskydde! Då fick jag som belöning svartvinbärssaft och violgodis. Jag drack det, fast mest för jag inte ville göra mamma ledsen när hon hade fixat så, men kunde inte dricka sån saft och äta något med viol på år! Kopplade bara det med den äckliga smakkombinationen.

  67. Åsa skriver:

    Hej,
    Är det något som vi föräldrar måste bestämma över så är det om barnet ska ta medicin. Det är inte förhandlingsbart. Tänk om det blir livhotande och då tar inte barnet medicinen. Vi har gjort så här från början, förklara kortfattat att detta måsta man ta för att blir bra och säg att man får det eller det när man gjort det. Sen om barnet inte tar det så får man milt men bestämt ge barnet det. Det finns skedar som ser ut som en tratt eller spruta. Om det kommer lite utanför så gör det inget utan då blir det mer nästa gång. Diskutera inte och ge det man lovat. Redan nästa gång går det lite bättre och snart behöver man inte hålla. (Fungerar också på klippa klorna på katterna. Det räckte bara att ta fram kattgodiset efter några gånger.)

  68. Camilla skriver:

    Hej . Har en son på 11 år som äter 420 tabletter i månaden! han äter blodtunnande, kärlvidgande mm. Han har ett hjärt och lungfel som endast 3 barn i Sverige lever med. Den är dödlig . Så för mig så finns det inget som heter ….. han vägrar ta sin medicin tyvärr utan den skulle han inte vara vid liv . Eftersom det är många mediciner per dygn så har vi gjort ( inte nu men när han var mindre) krossa tabletterna ( tabletter är bättre än flytande) blanda dom med lite äppelmos eller annan sylt , glass, Yougurt! tabletter har inte den äckliga bismaken som flytande mediciner oftast har. Det är jobbigt att behöva ” tvinga i barnen medicin men ibland tyvärr så måste man. Och skippa flytande medicin om alternativ finns.

  69. Anna skriver:

    Vi mutade med kinderägg när barnen var lite större. När de var så små att det inte gick att resonera tvingade vi någon gång. Alvedon är sällan värt att ta den striden för. Antibiotika är en annan sak. Tabletter var alltid bättre än flytande. Lägg en halv tablett på en stor sked med yoghurt, svälj och sedan raskt skeda in mera yoghurt. Det är svårt varje gång!

  70. Evelina skriver:

    Ja jag har hållt fast. Har barn med infektionsastma och har även tagit massa prover. Man får hålla fast sen förklara och ge all kärlek i världen.
    Det är ju för deras eget bästa ❤

  71. Linnea skriver:

    Som många säger så behöver ju barn egentligen inte ta febernedsättande. Vi brukar dock ge vår femåring om hon kommer upp mot 40 grader eftersom hon då alltid kräks. Då ger vi Alvedon-suppar, med hennes tillåtelse. Hon tycker drick-alvedon smakar fruktansvärt och får inte ned det. Alvedon är som sagt ingen nödvändighet egentligen men annan medicin kan ju vara betydligt viktigare. Femåringen har haft öroninflammation och behövde äta antibiotika för något år sedan och det funkade inte alls med det drickbara. Hon försökte verkligen men hon är känslig för starka smaker och har en lättretad kräkreflex. Då kollade vi FASS och såg att samma medicin fanns i tablettform och bad läkaren skriva ut det tills oss istället. Och så fick hon svälja själv med något gott, typ saft. Det funkade kanon! Då var hon nog 3-4 år. Jag hade inte trott att det skulle gå, jag kunde själv inte svälja tabletter förrän jag var 18 typ.

  72. sam skriver:

    Jag hade samma problem både med alvedon/ipren både flytande och supp. Kändes som ett övergrepp varje gång man skulle stoppa i ett stolpiller. Flytande kåvepenin tycker jag man ska sluta ge till barn överhuvudtaget, finns amimox som är MKT godare. Men ett tips är att ge Pinex granulat om barnet väger över 15kg. Det är pulver dom kan ta själva på tungan och den smakar hallonbåt utan ngn eftersmak eller annat. Numer är det inga bråk här hemma när man ska ge den. Det är paracetamol och både mot värk och feber. Då vet jag att dom får i sig hela dosen utan att spotta ut nåt.

    Lycka till

  73. Christina skriver:

    Det är vidrigt att behöva tvinga sitt barn! Min dotter är otroligt viljestark och det är helt omöjligt att tvinga i henne flytande medicin med spruta. Hon blir fullständigt hysterisk och flaxar och sprattlar som besatt. Sprutar man in medicinen ändå så hostar och kräks hon. Helt orimligt att utsätta henne för känner jag. Samma sak med stolpiller och då känns det verkligen vidrigt. Det enda vi har lyckats med är att blanda medicinen i coca cola och prata och tjata i evigheter tills hon druckit upp. Vi har lagt fram godis och sagt att hon inte får ta det förrän hon druckit upp, det har funkat till slut. Nu när hon uppnått åldern för att kunna ta alvedon sugtablett så blir det intressant att se hur det funkar. Tyvärr är det ju inte så att det smakar gott bara för att fruktsmak är tillsatt, det smakar ju fortfarande beskt av medicin. Coca cola verkar dock dölja smaken hjälpligt. När hon är riktigt dålig är det dock omöjligt att få i henne någonting så det gäller att tillsätta febernedsättande i god tid för att lindra förloppet.

  74. Maria skriver:

    Vår dotter är 3,5 år.
    Mina bästa tips är:
    1. Försök att få den bäst smakande penicillinet, finns de som smakar ”godis”. Samma med Alvedon, den tabletten man smälter i en sked som smakar jordgubb funkar bäst hos oss.
    2. För längre behandlingar med ex penicillin så har vi målat upp ex 30 rutor på ett papper där hon fått stryka en ruta i taget och sen väntar en fin belöning i slutet av behandlingen som hon fått välja. Två gånger har vi kört på det och det har funkat klockrent.
    Första gången ville hon gå till Leos lekland och andra gången på bio.
    Lycka till!

  75. Frida skriver:

    Känner igen det precis. När sonen fick en allergichock och vi provade allt men fick tillslut brotta ner honom och tvinga i honom. Helt fruktansvärt!
    Så nu när han fick en ny allergireaktion och jag var själv med båda barnen så orkade jag tillslut inte övertalningen och hade inte hjärta (och kan knappt) att tvinga honom i medicinen, så fick han lida sig igenom ”chocken”. Pest eller kolera…

  76. Sara skriver:

    Inom barnsjukvården brukar vi ibland behöva fråga oss ”skulle du låta ditt barn åka obältad i en bil om barnet vägrade ha på sig bältet?”. Jag tror alla föräldrar svarar nej på den frågan. Barn vet inte vad som är nödvändigt och vad som inte är det. Om barnet är sjukt så kan de ibland behöva medicin för att bli friska. Om man måste ge medicinen i munnen så finns det några ”trix” för att lyckas även om barnet vägrar. Om man tex öppnar ena mungipan genom att hålla sitt finger där och sedan ger medicinen med en liten medicinspruta så blir det väldigt svårt för barnet att spotta utan hen måste svälja pga att man har fingret där. Det kan vara svårt i början men när man lär sig så går det rätt smidigt. Det låter hemskt men man får påminna sig om att ”jag är barnets förälder och måste ta kommando över situationen”. Sedan ska man såklart trösta efteråt, förbereda med någon god dryck efteråt osv. Man kan även prova att ge barnet en spruta med medicin som den får ta själv och trycka in själv. Det gör att barnet själv har kontroll och kan funka för vissa. Min son gör alltid så och det har gått jättebra.
    Detta gäller alltså när barnet har blivit ordinerad medicin och när det är nödvändigt för hälsan.
    Jag kan också flika in att feber i sig inte är farligt för barn, det är kroppens sätt att bli av med infektionen och om barnet inte är allmänpåverkat av febern så är det inte nödvändigt att ge febernedsättande.
    Men klandra inte er själva. Det gör otroligt ont i föräldrahjärtat när ens barn är sjuk. Kram

  77. Victoria skriver:

    När barnen inte vill så måste man tvinga dom. Barn förstår inte alltid vad de behöver, får de välja tar man ingen medicin alls eller så tar man det en annan dag. Jag brukar ibland säga till föräldrar (jobbar på barnakut) att tänk om barnet hade en allvarlig sjukdom och var tvungen att ta mediciner för att överleva. Lika självklart som de medicinerna skulle vara att ta, lika självklart ska det vara att ta Alvedon eller liknande. Jag tror att inställningen hos föräldrar är jätteviktig, ”i vår familj tar man medicin, så är det med det”. Barnen kan få välja godis efteråt eller om det ska vara tablett, supp eller flytande när det valet går att göra, men de får aldrig välja huruvida de ska ta eller inte ta medicinen för det svaret kommer nog alltid vara nejtack.. det är min inställning till barn och mediciner 🙂 och man är ingen dålig förälder som tvingar! Då tycker jag det är värre om barnen mår skit och inte får medicin för att man som förälder inte vill vara elak 🙂 kram!

  78. Emma skriver:

    När jag var liten så brukade alltid min mamma krossa en tablett och blanda i typ yoghurt eller nått annat. Ibland var det glass eller fil eller något jag gillade. Jag tror inte ens jag fattade att jag fick medicin trots att det ibland smakade skumt ? Och om jag då inte ville äta något alls…hm ja då vet jag inte ?

  79. Anna i stugan skriver:

    Åh, Cecilia Chrapkowska har skrivit ett jättebra inlägg om barn och medicin på barnakuten.nu. Läs det! Kort sammanfattning: Det är föräldrarna som bestämmer hur pass viktig medicinen är. Bestämmer man att barnet måste ha medicinen så får man tvinga, och det känns hemskt för vi är (tack och lov!) inte vana vid det. Men der finns relativt skonsamma sätt att göra det på. Fasthållning, doseringsspruta in mot kindtänderna och sen massvis med kärlek och gos efteråt (om barnet vill). Och du är såklart en fantastisk mamma <3 som de flesta andra. Är ju egentligen en bra grej att man inte är van vid låsta tvingande situationer. Själv hade jag liknande dilemma när min treåring skulle ha pass och VÄGRADE fotografering. Tårar, hot, mutor, you name it! Och här gick det ju inte heller att tvinga….

  80. Camilla sjuksköterska skriver:

    Hur man gör för att få i barnet medicin? Ja det är skitsvårt. Ja nr 1. Att förtydliga att medicinen ska tas, det är inte ett val utan ett måste.
    2. Ljug inte, medicin smakar inte godis. Ja det smakar pekka men allt här i livet är inte gott. Det ska tas ändå.
    2. Låt barnet välja tablett, flytande eller supp (i rumpan).
    3. Om inget av ovanstående funkar och medicinen måste tas så är det bara tvång som gäller. Och ja med viss barn spelar det ingen roll hur mycket man lirkar och försöker säga att flytande/tablett är så mycket trevligare. Med vissa får man hålla barnet och sätta supp i rumpan och sen ge nån slags belöning efter som plåster på såren. Hemskt men i vissa fall har man inget val. Tänk om barnet skulle ha tex en livshotande infektion, det går liksom inte bara att undvika sånt här då. Men visst man kan välja sina strider. Hur viktigt är det med just denna medicin?

  81. Åsa skriver:

    Vi kör drick-Ipren med apelsinsmak för de vägrar alvedon. När 6-åringen fick penicillin bad jag om minitabletter. Finns men är inte subventionerade. Betalade glatt för att få så små piller att det lätt gick att svälja.

  82. ellen skriver:

    Mina barn vill inte heller ta den flytande, de kräks nästan av den pga smaken.

    … för o sänka temp snabbt, in i en kalldusch o självtorka, öppna sovrumsfönstret när han sover. Käka isglass. Köp alvedontabletter o krossa dem istället o ge med fil/yoggi.
    krya!!

  83. Linda skriver:

    Jag har en liten kille som jag tyvärr måste ge flytande medicin morgon och kväll (han har epilepsi). Samtidigt som hab fick sin diagnos och vi började med medicinerna hade han öroninflammation och behövde penicillin i början var det ett helvete för oss alla tre. För hur gör man när det är ett måste? Jag fick som tur var flera tips och det är att ge medicinerna tillsammans med saker som smakar gott. Vår son fick det tillsammans med klämmisar. Det fanns en chans att han skulle förknippa klämmisar med medicinerna och att han då aldrig skulle vilja ha dem igen. Men det var ett pris vi var villiga att ta. Nästa grej om det inte hade funkat var isglass (kyla dämpar smak). Hade inte det funkat hade vi tagit chokladsås som ska vara en liten mästare på att maskera smak.

    Kan nu även tillägga att han tar sina mediciner utan problem och utan klämmisar.

  84. Tina skriver:

    Jag känner så igen mig i vad du skriver, har själv en 4-åring som från att utan problem ta medicin helt plötsligt total vägra. När det gällt alvedon har vi numer bara gett upp om hen inte vill ta. Det jag har gjort som fungerar bra hos oss är att jag på ett enkelt och roligt sätt berättat för barnet om immunförsvaret och bakterier och virus och vad som händer i kroppen om man blir sjuk eller får ett sår. Då har jag förklarat för barnet att man ibland måste hjälpa kroppen lite för att man ska bli bra igen genom att exv. ta medicin. Nu tycker barnet att det är lite roligt och spännande att hjälpa sin kropp att exv. kämpa mot bakterier eller läka ett sår ?

  85. Emelie Vegh skriver:

    Hej Elaine! Jag skulle så gärna vilja hjälpa dig och Mateo med bra sätt att lära sig ta medicin, utan att lura i honom, tvinga honom, etc. Kontakta mig gärna om du vill ha hjälp.

  86. Mia skriver:

    Hej! Mina barn har aldrig gått att ge flytande läkemedel. De gånger det har fungerat, har de efter lååång kamp kräkts upp det (alltså inte med flit). De läkemedel de har varit TVUNGNA att ta dvs antibiotika 2 ggr, har vi gett i tablettform. De har trots de varit små lärt sig att svälja mindre bitar. Alvedon har de fått munsönderfallande de gånger de har velat ha. Feber är inte farligt. Bara jobbigt. Och är de i stånd att ta upp kamp så är de troligtvis inte i behov av febernedsättande. Dessa läkemedel ger man oftast bara för att barnet ska ”må lite bättre”, slippa ha ont (tex huvudvärk eller ont i kroppen som febern kan medföra) inte för att barnet eg. behöver det. Man blir heller inte fortare frisk, tvärtom, kroppens högre temperatur tar ngt snabbare dör på viruset.

  87. Mamma till 3 skriver:

    Apoteket har långa sprutor(för flytande medicin till munnen)som det står Alvedon på. Jag har en sån och säger att det är en speciell spruta jag fått av doktorn som gör att man kan spruta ner i halsen och inte i munnen där den dåliga smaken känns. Mina barn 2,5 år och 5 år väljer att gapa riktigt stort och så får jag spruta in långt bak direkt ner i halsen. Vi har också haft sprutterapi och lekt efter, de får spruta ner vatten i min hals och i varandras. Bekräfta att du vet att det smakar illa, att du heller inte tycker om skiten men om ni gör på detta vis finns ingen smak för den känner man ju bara i munnen. Barnet kan få ta makten själv och bestämma om du ska spruta ner allt direkt eller lite o taget. Värt att prova och öva gärna med saft eller vatten

Lämna en kommentar