Farmor


Jag är duktigt deppig ikväll. Jag vet faktiskt inte om jag orkar blogga i morgon eller resten av veckan. Jag har bokat resan nu, den som ska gå till Grebesta för att ta ett sista farväl av farmor Inger. Hon blir sämre för var dag, livet blir inte heller längre. Gustav lägger Evelyn och jag sitter här nere och ser solnedgången spegla sig på fasaden mittemot. Jag tänker att snart försvinner min sol Inger bort.

Jag har inte gråtit fullt ut än. Men känner att jag är på god väg. Jag är så jävla ledsen. Så jävla jävla ledsen. 

Bloggvännerna har ordet

31 svar till “Farmor”


  1. Nillea skriver:

    Ta du en paus från oss och ta hand om dig själv och de dina. Vi finns kvar när du kommer tillbaka

  2. Lina skriver:

    ❤️❤️

  3. Jenny skriver:

    Kramar till dig!
    Min mormor gick bort för 1,5 år sedan, ibland kommer jag fortfarande på mig själv med att tänka att jag ska ringa till henne för att berätta något, tittar alltid mot hennes hus när jag passerar munchen bryggeriet med tunnelbanan eller bilen, så konstigt att hon inte bor där längre..
    Kärleken till dem som lämnar lever kvar, ta dig tid till dig själv och familjen, bloggen är trots allt bara en blogg.. ❤️❤️

  4. Therese skriver:

    Min mormor flyttade till himlen i april.. saknar henne och ett gäng andra nära som alltid funnits i mitt liv.. Hatar att folk måste dö 🙁
    Kan vi inte bara leva för evigt? I lycka och harmoni..

  5. lillajag skriver:

    Åh, kram fina du <3 Att älska kostar smärta men ändå är det värt det. Så fint att ni fått möjlighet att få en så härlig relation, du och Inger. Det är en svår tid, tiden i sorg, men hon kommer alltid att leva kvar genom dig. Alltid nära, i ditt hjärta.

  6. Annica skriver:

    Gråååt! Sörj! Strunta i oss ett tag. Vi finns kvar. Men som jag känner det. På ett sätt blir sorgen efter pappa, som dog i maj, lättare att hantera när jag skriver ner om det. ❤️

  7. Åsa skriver:

    Åh, känner igen mig i den maktlöshet du beskriver i att förlora någon nära. Det suger så sjukt mycket att tiden tar slut. Spelar ingen roll om de är gamla. Det suger. Punkt. Förlorade min mormor som varit som min bästa vän under uppväxten för precis ett år sen, jag höll hennes hand när hon tog sitt sista andetag och berättade hur mycket jag älskar henne. Ibland sköljer insikten att jag inte får träffa henne igen i det här livet över mig med sån kraft att det värker i hela kroppen. Man får påminna sig själv om lyckan i att ha haft en så fin relation att det gör så ont när de går.

    Ta hand om dig och din familj och krama Inger och berätta hur mycket hon betyder för dig Bloggen finns kvar!

  8. Lina skriver:

    Åh kramar till dig ❤️

  9. Pernilla skriver:

    För lite pepp: Precis läst ut din fantastiskt viktiga bok, jag sträckläste den rent av. Att jag blev så berörd kanske är för att jag till vardags möter massor med barn i mitt arbete som lärare på mellanstadiet och så har jag nyss fött en egen liten pojke till världen. Din historia gav mig en riktig tankeställare och en ny syn på begreppet integritet, tack!

  10. Hmm skriver:

    Som flera säger här ovan, strunta i bloggen, gå in i dig själv, vi väntar på dig hur länge det än tar. <3

  11. Anne skriver:

    Blås i bloggen og ta deg tid til å sørge! Selv om det er tungt å besøke noen man vet står foran den store reisen, så er det likevel noe godt, verdifullt og fint i det at man får muligheten til å ta farvel. Ta vare på minnene og tenk på at Inger snart skal få møte Farfar <3 Stor styrkekram til deg fine Elaine

  12. Men ååh, gråt! Skit i oss, ta hand om dig själv, krama själen lite extra och tänk bara på dig själv. <3

  13. R skriver:

    Åh, jag beklagar <3 Ta hand om dig

  14. Maria skriver:

    I det sorgliga.Så jävla fint att era vägar korsades och att ni har fått uppleva varandra! Jag hoppas att Inger och din farfar när tiden är inne får ett kärt återseende. Strunta i oss och ta hand om dig tillsammans med de fina i din närhet.

    Jag gillar verkligen servett-bilden den skvallrar om vilka känslor Inger lockade fram hos din farfar ❤️

  15. Cecilia skriver:

    Kram! Jag saknar min farmor så fruktansvärt mycket. Kan inte hålla tillbaka tårarna när jag läser ditt inlägg. Ta en paus och koncentrera dig på er, tillåt dig att vara ledsen. Kram kram kram

  16. Marie skriver:

    Min farfar sa i ca 3 års tid att nu är det sista gången vi ses! (Vi bodde 20 mil i från varandra) Men jag svarade alltid att det vet man inte, vi tar en dag i taget. 3 maj i år så åkte jag till honom för att ta farväl, och han var så svag att han inte kunde prata. Så jag fick säga att nu, farfar, nu är det sista gången vi ses! Jag berättade om minnen jag hade och hur mycket jag älskade honom. Även om farfar inte kunde prata så var det ett fantastiskt möte med honom och jag är så glad över att jag faktiskt han träffa honom igen innan han dog.
    Så jag önskar dig ett lika fantastiskt avsked av din farmor, även om det är jobbigt under tiden. ( Tårarna trillar på mig även nu nä jag tänker tillbaka på det.) Ta dig tid, håll hennes hand, pussa henne på kinden och berätta allt vad du minns och tänker på!

  17. Lindha skriver:

    Kram på dig världens bästa Elaine!!
    Jag tänker på Er! ❤️ Strunta i bloggen så gott det går, va med familjen, ta hand om dig, gråt lite, skratta lite åt alla de fina minnen du har med Farmor Inger. Lev.

    Stor kram ❤️❤️❤️

  18. Emelie skriver:

    Stor kram och massa kärlek!

  19. Carolina skriver:

    Kram <3

  20. Imsevimse skriver:

    Styrkekramar till dig, Elaine. Ta ledigt du. Åk till farmor. Vi dina läsare finns här när du kommer tillbaka.

  21. Alexandra skriver:

    Kram på dig! Ta den tid du behöver så finns vi kvar här när du är tillbaka med kärlek, kramar och förståelse.

  22. S skriver:

    Jag förlorade min farmor nyligen, från fullt frisk till aggressiv leukemi, hon gick bort dagen efter hon kom in på sjukhuset. Jag hann inte ta farväl, hon gick bort två timmar innan jag var framme. Jag hoppas du hinner få ett fridfullt farväl, även om dom vet hur mycket man älskar dom även när man inte hinner.

  23. Ullis skriver:

    ❤️

  24. Ulrika skriver:

    Jag känner med dig. Ta en paus, ge dig själv tid att sörja och ta hand om dig. *många kramar*

  25. Johanna skriver:

    Livets gång är stundtals så obarmhärtig att det är svårt andas. Jag minns så väl när jag gick ut från min mormors lägenhet när jag hade sagt farväl till henne. Så fint, att få möjlighet att få säga det man vill och samtidigt SÅ svårt, att veta att NU är sista gången (för nu?). Det finns inget rätt och det finns heller inget fel, bara att vara och säga och göra det man känner.

    Jag hoppas att hur jobbig och svår resan än blir, att du får ett ljust minne kring den. Ta hand om dig och låt dig sörja, det får ta tid.

  26. Linn skriver:

    Kramar <3

  27. Marie skriver:

    Jag gråter med dig. All kärlek till dig ❤

  28. Hanna skriver:

    Kram!! ❤️

  29. Susanne skriver:

    Döden är hemsk. Men lyckliga du som haft en fin farmor så länge. ❤️

  30. Emma skriver:

    <3!!!!!!!

Lämna en kommentar