Vänner va❤️


Fina grejer om ni frågar mig.    Fredagsbuketten ordnad på en torsdag. Tack fina ”Odda” Bella, Gillis och Sally. 
 /Elaine, har de bästa vännerna man kan önska sig. 

Bloggvännerna har ordet

26 svar till “Vänner va❤️”


  1. Diana skriver:

    Men gud så fina och söta de är!! Vilka riktigt fina vänner. Odda också. 😀 😀

  2. Maria skriver:

    ”Styrkekramar”? Hoppas allt är ok med er.

  3. ÖrebroÅsa skriver:

    Härlig bukett, man kan verkligen bli glad av blommor och särskilt tulpaner på våren.

    Blir dock lite orolig vad som ligger bakom ”styrkekramarna”, antar att du berättar om/när du är redo.

    Sköt om er!

  4. Hope skriver:

    Åh vad fina blommor❤️

  5. Sara skriver:

    Ska Evy opereras? Har en känsla bara… Lycka till med allt!

  6. Jen skriver:

    Vad det än är så finns dina gorillor här 🙂

  7. Maria skriver:

    Vad fint av dom 🙂 Blommor piggar alltid upp:) Att få en bukett blommor kan göra hela ens dag 🙂

  8. Jenny skriver:

    Lite söt var det ju med ”Odda”. 🙂

  9. Din Favorit skriver:

    Älskade Elaine! Jag känner inte dig, mer än genom bloggen då, så har kanske inte rätten att älska dig riktigt. Men jag känner så mycket kärlek för dig och önskar att jag rent fysiskt kunde skicka den hem till dig så den kunde få ge dig lite styrka. Du ger oss läsare så mycket, hela tiden, varje dag – och har gjort i flera år. Jag inbillar mig att det för dig kanske kan kännas som att det inte betyder så mycket i det stora hela, och det är kanske en rimlig känsla i så fall. Men du ska veta att det betyder mycket i det stora hela för mig. Dina berättelser, dina vardagsbetraktelser, din styrka, din svaghet, din ödmjuket, din kämparglöd… Du har utvecklat mig som människa genom dina inlägg, och det är jag så väldigt tacksam och glad för. TACK för att du delar med dig, tack för att du kämpar. Det betyder något för mig. Och när du så länge gett och gett och gett, visat oss så mycket kärlek och omtanke (det låter lite creepy när man sätter ord på det såhär, men jag menar det, haha) så är det klart att man börjar älska dig tillbaks!

    Sen en liten tid tillbaka har jag tyckt att bloggen känts lite skev. Inte riktigt som vanligt. Och jag har med sorg i hjärtat tänkt att.. Kanske är det nu jag slutar läsa Elaines blogg. Har kommit till den punkten många gånger med andra bloggar, men inte med din. Och det gjorde mig så ledsen, för din blogg gör mig så glad och stärkt. Och sen började inläggen, som får mig att förstå att det kanske inte är så lätt just nu, att trilla ner. Och så känner jag mig lite dum som inte fattat, och får lite dåligt samvete för att jag tänkt ”ge upp”. Kära, fina, starka, svaga, fantastiska och älskade Elaine! Jag vill skicka dig all kärlek och styrka som bara är möjligt. Det gläder mig att du har så fina vänner runt dig som kan hjälpa till att bära. Och om det på något sätt hjälper, så vet om att jag också står här och backar dig. Kanske mest med kärlek.

    Nu vet jag inte hur jag ska avsluta, men hoppas att poängen framgick. Massa kram!! Ser fram emot den dagen då du passionerat svingar dig bland träden som den orangutang du är, igen. För den dagen kommer. Och solen kommer skina utav bara helvete! ❤

  10. Nicolina skriver:

    Hej fina, underbar Elaine.

    Jag är själv i ett svart hål just nu, ett stort svart mörker som äter mig. Jag har försökt ta mig upp till ytan igen, men ingenting hjälper. När du berättar att du också mår dåligt så känns det som en liten tröst men samtidigt gör det ont. Du förtjänar inte att må dåligt men det underlättar för mig att min stora förebild också visar att det kan finnas mörker hos alla.
    Du har säkert pratat om det här på bloggen förut, jag vill veta hur du tog beslutet att träffa en psykolog. Hur det kändes och hur de hjälpte. Det är enda alternativet kvar för mig nu, dock finns en skam inom mig. Skam för att söka hjälp. Känslan av svaghet och misslyckande äter upp mig. Så om du vill och kan, förklara för mig.

    Kram

Lämna en kommentar