Vad har hänt med Sveriges demokrati?


2006 bjöd moderaterna upp till dans. Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern tackade ja. Och det var där det började suddas ut, nyanserna hos Sveriges partier.

Det blir förmodligen omval. Under tiden det bestäms ser vi våra politiker föra sandlåde- och pajkastningsretorik. De är ivriga med att berätta vems fel det är, men pratar inte om vilket Sverige de vill ge oss. De sitter kort och gott i sandlådan – makthavarna som ska representera oss, det svenska folket. Inte undra på att folk tappar tron och tilliten till politiker.

Alliansen och De Rödgröna föreningarna tog bort en del av vår demokrati. De en gång nyanserade partierna blev hopblandade med andra. Inte nog med det. Båda sidorna började klä sig och tala likadant. Reinfeldt tog på sig en grön ylletröja för att förväxlas med MP, Fridolin skinande kostymer och kunde tas för blå, Sahlin dyr väska som överklassen hon inte representerade ofta viftade med, Lööf stureplanskläder när hon talar till landsbygden. Och alla tävlade om samma ord; ”Jobben”, ”Ansvar”.
Det blev en rödgrönblå röra av allt och vi betraktare fick svårt att se skillnaden.

Vid något tillfälle beslöt sig politikerna att tilltala journalister istället för folket. Vi får betrakta mediestrategier istället för visioner för Sverige. Vid sidan om fanns det två nyanserade partier (de skiljer sig från de andra och är unika i sig, jag värderar inte politiken utan retoriken) som sa andra saker; ”kvinnor” ”invandrarna”. Jag tror på nyansering framför populism, i alla fall om du ska kalla det demokrati och ge folket något att rösta på.

Nu inför nyvalet överger många människor sina hjärtans ideologi för att göra som makthavarna gjort länge nu – tänker strategiskt istället för ideologiskt. Många röstar inte på ett parti utan mot ett annat. Den pajkastningsretorik som partiledarna har fört har tillslut nått befolkningens resonerande i röstningen. Jag promenerar med en övertygad socialdemokrat som berättar att hon ska rösta mot Sverigedemokraterna och därför blir det på Alliansen.

– Men då röstar du inte på det Sverige du vill ha.”

– Elaine, den lyxen har vi inte längre.”

De rödgröna bjöd liksom Alliansen upp till dans. Frågan är om de dansar sin sista dans.

Bloggvännerna har ordet

11 svar till “Vad har hänt med Sveriges demokrati?”


  1. Klara skriver:

    Jag håller med dig i mycket av din kritik samtidigt som jag faktiskt inte förstår din stora poäng. (hur konstigt det än låter)
    Men jag antar att du inte menar att SD är ett nyanserat parti, för det är enligt mig det sista dom är? din text kan lätt tokas så
    Vid sidan om fanns det två nyanserade partier som sa andra saker; ”kvinnor” ”invandrarna

  2. Rebecca skriver:

    Tycker att det är så märkligt att ingen kritik i detta inlägg riktas mot SD, de som orsakat denna röra. Tillsammans med Alliansen så har de visat sitt verkliga fascistiska tryne om det var någon som gått på deras låtsas-politik innan, och jag blir förundrad över att du överhuvudtaget inte nämner deras skuld i det som händer i Sverige nu.

    • Hmm skriver:

      Rebecka: Nej lägg skulden i det knä som har största ansvaret. S. De gick till val utan att folk fått veta vad de gick till val med. Det skulle vi alla få veta sedan, om de vann. Och media ställde aldrig de svåra frågorna till Löfven.

      S gick inte framåt i valet. De förlorade minst antal röster.

      S hade aldrig en klar plan på vad de skulle göra om de vann. Löfven hade kunnat säga upp sig som stadsminister och gett Alliansen en chans att regera på sin budget. istället för att hota med extraval, (vi får se om han kommer att hålla det löftet efter alla andra löften som han brutit) och då samarbetat med dem så som han kräver av Alliansen. Men se det ville han inte. Dålig förlorar är vad han visade sig vara. Och här står vi nu…..

    • Lisa skriver:

      Om de andra partierna verkligen hade tagit ansvar och gjort sitt jobb skulle sd inte kunna påverka så mycket. Om de andra partierna skulle slutat leka i sandlådan och skylla på varandra skulle sd inte kunnat göra det dom gjorde. Om de andra partierna skulle brytt sig mer om faktiskt framföra sim politik istället för att smutskasta motståndarna skulle sd inte kunnat göra som de gjorde. I grund och botten är det alliansens och de rödgrönas fel, eftersom de av någon anledning envisas med en sandlådementalitet

  3. Jag fattar inte det där riktigt, jag tror på demokratin och röstar därför för det Sverige jag vill ha, inte taktiskt (det kan nämligen gå fullständigt åt helvete då). Å andra sidan känns det fortfarande som att rösta på det parti som är ”minst dåligt” eftersom i princip inget parti har en uttalad agenda. De är för lika helt enkelt. Rörigt sa Bull…

  4. Hmm skriver:

    ”Vid något tillfälle beslöt sig politikerna att tilltala journalister istället för folket. Vi får betrakta mediestrategier istället för visioner för Sverige.”

    Hear hear!

  5. What what? skriver:

    Ööh? Hur röstar man mot SD genom att rösta på Alliansen? Det är väl nu mer än någonsin rätt tydligt att SD är ett högerparti efter att ha röstat för alliansens budget??

  6. Hanna skriver:

    Alliansen startades väl 2004 med en förberedelse inför valet 2006 och det var väl Maude Olofsson som tog initiativet inte Reinfeldt? Det var ett sätt att skapa förtroende för en borglig regering. Tidigare hoppade S och de andra partierna på dom att de inte hade samsyn. Här startade de i tid och jobbade på att få en enig syn på de flesta frågor. Man kan tycka att det är att förstöra demokratin men det var deras sätt att få komma till makten. Fult eller smart, synen varierar nog utifrån var man har sina sympatier.

    Folk har alltid strategiröstat även när det inte fanns allianser. Det är inget nytt.

  7. JessicaN skriver:

    Håller helt med dig! Det är många i min vänskaps krets som tänker göra samma rösta mot istället för att rösta för det Sverige man vill ha! Jag tror också att många kommer gå ifrån det de röstade på i september och röstar på något annat! Sd vinner som katten på detta är min teori! Blir intressant att se hur det här kommer sluta!

  8. Ki skriver:

    Det som räknas är rösterna. Om de är lagda genom ’taktiska’ val eller ej spelar ingen roll. At the end of the day handlar det om vem som får flest röster. Man kan naturligtvis fundera sig gråhårig över ett antal scenarier men olika utfallen är så många att taktiken riskerar att falla platt. Dessutom kan ju spelreglerna ändras vartefter, det ser vi om inte annat just nu. Jag förespråkar att hitta någon/något som står för en riktning eller syn som man kan hålla med om i tillräckligt många delar, och sen rösta så.

  9. Julia skriver:

    Du satte ord på mina tankar! Istället för att jobba för ett bättre Sverige motarbetar alla partier varandra. Just nu känner jag ärligt talat att inget parti tilltalar mig särskilt mycket, är grymt besviken på svensk politik.

Lämna en kommentar