BRY – Barnens rättsskydd


Kan någon ge mig namn på ansvariga politiker vad det gäller hanteringen av utsatta barn? Vem ska man vända sig till? Och hela rättssystemet? Vem/vilka vänder man sig för att ändra det? Straffet för sexuellt utnyttjande av barn är ett skämt och visst jag kan lyfta kampanjer som Kinnamans.

Men det känns bättre att rikta sig mot ansvariga. Vilka personer är som har det tyngsta ordet inom rättssystemet och hanteringen av utsatta barn? Någon som vet så jag kan göra större krafttag?

10754_788032767926052_5147308913268777848_n

Det kan inte ha undgått någon att barn som utsätts för allvarliga brott som misshandel och övergrepp här i Sverige inte får den hjälp eller det skydd de behöver.

Nu får det vara nog!

Vi har tröttnat på att se samma larmrapporter publiceras om och om och om igen!
Hur många gånger har vi inte läst om bristerna inom socialtjänsten?
Hur ofta har vi inte hört om nedlagda polisutredningar, om barn som tvingas bo kvar hos föräldrar som misshandlar dem eller om barn placeras i otrygga fosterhem?

Bristerna är så allvarliga och omfattande att BRY uppmanar till REVOLUTION!

1. Våldsutsatta barn finns närmare än du tror. Börja BRY dig om barnen i din närhet, i ditt kvarter. Ägna dem tid, skapa kontakt och fråga hur de mår. Erbjud urvuxna fotbollsskor till grannbarnen eller fråga om du kan skjutsa till träningen. På så vis byggs förtroende och trygghet upp. Små enkla handlingar som kan betyda så mycket mer än du kan tro. Genom att BRY dig kan du faktiskt rädda liv!

Hjälp oss att dela detta inlägg i sociala medier. Bjud in vänner och bekanta att gilla BRY:s FB-sida. Läs mer här. Här kan ni följa vårt förändringsarbete.

Stöd gärna BRY, bankgiro 124-1454. Medlemskap kostar 250:-/år. Glöm inte ange mail-adress.

Bloggvännerna har ordet

17 svar till “BRY – Barnens rättsskydd”


  1. Nea skriver:

    Kan tyvärr inte svara på din fråga men tänkte på papparättsrörelsen och PAS som är nära relaterat till ämnet. Denna grupp försöker tydligen påverka socialtjänstens praxis när det gäller övergrepp mot barn, alltså på ett negativt sätt. Läs mer via länken: http://www.politism.se/genusfolket/papparattsrorelsen-for-dummies-vilka-ar-pas-foresprakarna/#post-3178

    • Elaine skriver:

      Fattar inte riktigt hur skyddet för pappor passar i ett inlägg där vi pratar om
      Barnens rättigheter. Hade tyck chimpansers rättigheter hade varit lika olämplig här. Vet inte riktigt vart du vill komma med det här.

      • Nea skriver:

        Nej, alltså det finns en rörelse som kallar sig för ”papparättsrörelsen”. De pratar om en diagnos som de kallar för PAS, Parental Alienation Syndrome, som i teorin går ut på att en förälder skulle hjärntvätta barnet att att ta avstånd från andra föräldern, till exempel genom att berätta om sexuella övergrepp. Teorin om PAS har fått spridning utomlands och även i Sverige, fast det är en ifrågasatt teori. Vad jag menar är att det är farligt med lobbyister för den s.k. ”papparättsrörelsen” som försöker utbilda socialtjänst och politiker om PAS. Det har till och med lagts fram en motion i riksdagen om att myndigheter ska utbildas om PAS. Om PAS skulle bli en slags erkänd diagnos skulle det kunna leda till att barn som berättar om sexuella övergrepp inte blir taget på allvar utan istället antas blivit hjärntvättad av ena föräldern. Då kan barn hamna i en situation där de tvingas att träffa sina förövare för att de inte blir trodda på. Läs gärna den länkade artikelserien för mer info om PAS.

  2. Anna skriver:

    Jag arbetar i socialtjänsten i Stockholm, dock ej inom barn och ungdom. Gällande att alla handläggare ska ha specialistutbildning och lång yrkeserfarenhet så förstår jag att det kan vara en önskan. Dock ser verkligheten annorlunda ut. Där jag arbetar har minst halva barn och ungdom byts ut på ett halvår. Detta mycket på grund av den otroligt höga arbetsbelastningen. Socialsekreterare flyr.Det går ej att göra ett bra arbete om arbetsbelastningen och stressen är för hög. Anmälningar blir liggande och utredningar blir försenade. Vissa mindre kommuner får inte ens tillräckligt många Socialsekreterare som vill arbeta på deras socialtjänst. Någon som arbetar inom socialtjänsten får gärna kommentera hur verkligheten ser ut hos dig.

  3. Ann skriver:

    Precis som Anna jobbar jag i Socialtjänsten och tänker att Socialnämndens politiker i respektive kommun är viktiga aktörer.

  4. Emma skriver:

    Även jag arbetar inom socialtjänsten. Jag bytte nyligen tjänst från barn och familj till ett annat område med mindre stress och svåra beslut. Överallt läser vi nu om socialtjänstens kris och allt mer pressade socialsekreterare utan rätt kompetens. Jag anser dock att problemens grund ligger på en annan nivå, i vårt samhället nuvarande struktur. Engagemanget, kunskapen och viljan finns hos socialsekreterare. Möjligheten att göra ett bra jobb är begränsad, det är ekonomi och politisk styrning som prioriterat andra värden. Den ökande egoismen har gjort det svårt att rekrytera familjhem, kontaktfamiljer osv. Samtidigt finns pressen att agera tillräckligt snabbt. Ibland blir det fel i brist på alternativ. Läste senast igår om flera socialsekreterare som blivit åtalade för tjänstefel och det skrämmer mig. Inte bara i yrket utan även i egenskap av privatperson måste vi stå för de beslut vi tar i pressade situationer under arbetstid. Vilket ansvar! Det finns också stor skepsis mot myndigheter hos allmänheten, något som gör det svårjobbat och mycket tvång istället för frivilliga insatser. Håller helt med ovanstående som skriver att det är svårt att rekrytera. På min arbetsplats finns flera konsulter och till utlysta tjänsten väldigt få sökande. Trots allt detta kämpar vi socialsekreterare på och försöker göra ett bra jobb. Det är värt att beakta, vi gör vårt bästa även om det inte alltid räcker. Bra att du tar upp detta viktiga område!

  5. Hmm skriver:

    Hmm, blir lite kluven här. För egentligen så håller jag med om att det ska till en hel by för att fostra ett barn men…. exemplen ovan är precis så pedofiler jobbar för att grooma sina tilltänkta offer.

    • Agneta Bravélius skriver:

      Hmm,
      Det ligger något i det du skriver.
      Och vi låter det ske. Vi svenskar är alldeles för naiva. Mellan 10-20 % av alla barn utsätts för övergrepp innan de fyller 18 år här i Sverige (källa: SBU 2011).
      Det är just därför vi andra måste agera och BRY oss.
      Tystnaden är förövarens bästa skydd.

      • Hmm skriver:

        Agneta: Så hur ska man som förälder veta att den där grannen som är snäll verkligen är snäll och inte någon som groomar? Hur ska man som vuxen granne till en annan granne veta att någon BRYr sig och inte är en pedofil?

        Jag tycker just råden om tex gåvor är de sämsta och är att spela dem i händerna som egentligen vill barnen illa. Om man ge gåvor till ”främmande” barn så får nog hela familjen engageras i det tilltaget så att gåvan inte kommer från enskild idivid.

        • Hmm skriver:

          PS Och det är ju dessutom så att just barn som inte har det så bra hemma ligger i den största farozoonen att vara mål för dem som vill utnyttja barnen. De som söker kärlek och trygghet som mest är lättats offer. De är dem som är lojalast mot sina förövare och skulle minst troligt berätta om vad de utsätts för.

          Nej jag tycker det här är svårt och inte så enkelt som jag uppfattar att ni lägger fram det. Jag är livrädd för att ni spelar förövarna rätt i händerna, men jag uppskattar ert initiativ och frågan är synnerligen viktig.

  6. Michaela skriver:

    Jag jobbar som socialsekreterare på barn o ungdomsenheten i en mindre stad i mellanSverige. Det är tufft men även ett otroligt roligt arbete, till stor del för det känns så väldigt viktigt och meningsfullt där du på ett konkret sätt kan göra skillnad. O få träffa massa fantastiskt kloka o fina barn o ungdomar! Tyvärr är läget så att istället för att det är de mest erfarna socialsekreterarna som jobbar där, vilket det borde vara, så är det de unga nyexaminerade som gör det. För de äldre o erfarna är inte villiga att offra så mkt kraft o tid av familjen etc som jobbet ibland kräver. Istället jobbar unga som är hungriga o nyfikna o har massa energi – men inte den erfarenheten som behövs. Det säger sig själv att det kan vara tufft att som förälder träffa en 22 åring som känns osäker. Inte heller jag skulle vilja det om jag behövde hjälp från socialtjänsten. Men jobbet är tungt, mycket dokumentation, svåra beslut, akuta utryckningar och ’tidsstopp’ där du kan bli anmäld till ivo om du inte håller dig till lagstadgade bestämmelser och riktlinjer. Det är tungt o bli ifrågasatt och har du då ingen trygg o stark ledning bakom dig som backar upp utan snarare hänger ut för att hitta en enskild syndabock för det är lättare än att låta hela förvaltningen ta smällen. Ja vem vill utsätta sig för det?! Nej, något måste förändras så att yrket ska bli mer attraktivt, något som gör det värt det! Viktigast att inte behöva bära lika tungt ansvar själv och att arbetsbelastningen blir mer rimlig! Kör Elaine, enligt mig finns det inget viktigare ämne att belysa o slåss för! Barnen är ju framtiden!

  7. eliza skriver:

    Det finns duktig och kompetenta inom socialtjänsten som vill göra allt för att skydda barn. Men det finns för lite resurser, pga av stor personalbrist så blir det brister inom Socialtjänsten. Det görs hela tiden besparingar och minskningar av personalen och blir ett enormt stressigt arbete. Hur kan man göra besparingar på barn och ungdomar som far illa! Behövs lägga mer mycket mer pengar på välförden, vård och socialtjänst
    . / socionomen

  8. Stina skriver:

    Svar på fråg;, Kontakta Ellen Juntti! Moderat riksdagsledamot som i flera år kämpat för barn och deras rättigheter. Googla hennes namn så hittar du säkert mycket. 🙂

    Kram

  9. M skriver:

    Jag arbetar också som socialsek.med barn och ungdom.håller med ovanstående om arbetsbelastning, svåra beslut etc. Vill du göra skillnad eller påverka så tycker jag att du ska bli familjehem, jourhem, eller kontaktfamiljvilket det är stor brist på .

  10. Chatarina skriver:

    Jag sa innan valet att oavsett vilket parti och vilken sida de står på så ska jag rösta på dem som lovar arbeta för att dubbla antalet tjänster på Sveriges socialförvaltningar men inte ett ljud om detta från ett enda parti…. 🙁 Jag jobbar inte där men har däremot en väninna som till slut efter 15års kämpande på Soc barn & ungdom fick säga upp sig för att rädda sin egen hälsa. Trycket är enorm och mängder av barn faller under radarn pga Soc inte mäktar med. Så hittar du någon, Elaine, som du kan påverka för att hjälpa alla barn så hejja dig! Kram & ha en lugn helg 🙂

  11. Agneta Bravélius skriver:

    Tusen tack Elaine för att du ger BRY – barns rättsskydd utrymme.

    Intressant att läsa kommentarerna. Egentligen är det så mycket enklare än vi tror att förändra utsatta barns situation. Det lilla enkla som att duka fram en extra tallrik vid middagsbordet till grannens barn kan betyda oerhört mycket. Och det fina är att vi själva mår bra när vi BRYr oss. Lyckohormoner utsöndras och immunförsvaret stärks. Win-win!

    Sedan åligger det var och en av oss att kräva att myndigheterna gör sitt jobb. Vi får det samhälle vi förtjänar.

    Trevlig helg och tack igen Elaine för att du BRYr dig <3

  12. J skriver:

    Du hjälper ju folk att våga prata, du kanske vill hjälpa dom här? Våga tala. ”Ett initiativ för att bryta tystnad och tabu kring sexualbrott, för att med en gemensam röst ändra den attityd som skapar tystnad. Vi kan gemensamt tala för dem som behöver rösten och hänvisa dem som söker stöd och hjälp. Tillsammans kan vi sudda bort den påtvingade skammen.” http://www.vagatala.nu

Lämna en kommentar