Vemodigt


20140330-170459.jpg

Jag kom mig själv med att känna mig ängslig medan Gustav och Matheo klädde på sig. Matheo tittade oroat på mig. Jag försökte le, men började istället att storgråta. Jag vill verkligen inte åka iväg denna söndag. Matheo sprang mot mig och kramade om mig medan han tröstande sa mamãe. Gud vad vi har gosat idag jag och min pöjk. Vi är verkligen tajta han och jag, starka band.

20140330-171021.jpg 20140330-171314.jpg

Jag vill verkligen inte klaga. Businesen går bra, men det är inte alla dagar jag vill vara en karriärmama. Bara mamma.

20140330-171457.jpg

Gustav håller ställningarna hemma medan jag är borta. Kaffe i termos i lekparken står på kvällens schema.

20140330-171608.jpg

/Elaine, kliver in på Bromma flygplats och låtsats att är måndag. Känns bättre så.

Bloggvännerna har ordet

14 svar till “Vemodigt”


  1. Ema skriver:

    Ibland är det jobbigt även när det utåt sett ser så bra ut. Skickar några bamsekramar till dig <3

  2. esterii skriver:

    Jag försöker klura ut livets gåta , varför vi måste jobba så mycket? Nu när jag blir äldre finns det bara en sak i livet jag ångrar och det är att jag inte var mer med mina barn.. Men det var så dags att förstå det nu för mig.. Pengar är roten till så många dumheter i livet.. Hoppas du ändå som egen kan styra mer över din tid.. Kram

  3. Men ååh, vill också ge dig en kram. <3
    Håller tummarna för, och hoppas verkligen, att tiden går supersnabbt så du är hemma hos dina grabbar fortare än kvickt!

  4. Maria skriver:

    vill inte göra reklam, men skitungarna behöver hjälp…

  5. Apolonia skriver:

    Kære Elaine, jeg har på fornemmelsen , at du er meget sårbar følelsesmæssigt i dag. Din vemod siger mig det. Jeg ved godt, at du elsker meget dine nærmeste og de har det godt med dig og du med dem. Du rejser meget fordi dit arbejde kræver det. Men i dag var du lidt ked af at forlade lille Matheo, han ville lege mere med dig og du blev ked af, at du skulle af sted til Lund. Ok, hvor jeg kender det godt.
    Ønsker dig en rigtig god aften i familiens skød i aften.

  6. Åh, förstår dig! Jobbig känsla, och det är ju en egogrej för man vet ju att familjen har det bra utan en MEN SJÄLV vill man ju vara där med:)

  7. Johanna skriver:

    Välkommen till Lund!
    Blir det någon bloggträff? 🙂

  8. emilia skriver:

    Okej Elaine, nu skall jag försöka berätta en sak…
    Tillsammans med mina föräldrar driver vi ett företag som går upp, men lika många gånger går den ned. Det betyder alltså att likaväl jag som mina föräldrar kan få sämre dagar, och jo, de finns tyvärr många.
    Jag har en syster på 13 år (själv inte ens 20), och företagat har vi sen hon var ca 9, men redan långt innan dess har mina föräldrar (båda föräldrar!) jobbat de flesta timmar av sin vardag. Så jag förstår företagarnas barn, både utifrån min egen och systerns perspektiv.

    Om min syster och jag känner oss ledsna över att föräldrar har lite tid? Ja visst! Meeeen!…. När vi väl har den tiden, ja då är det så underbart! Och tro mig, det är inte tiden barnet vill ha. Det är UMGÄNGET, det är sättet man umgås på!! Vi, entreprenörarnas barn har instinktivt inarbetat ett syn på föräldrar som gör att vi förstår. Och därför skall du inte oroa dig över att vara en karriärmamma. Ditt barn förstår, väldigt automatiskt faktiskt. Och vet du vad det bästa är? Att karriärföräldrar som SATSAR på ett skönt umgänge med sina barn när de väl kan (finns ju de som inte gör det), ja, de drar mycket nytta av det! Dels för ditt barn verkligen uppskattar och tar vara på umgänget mer intensivt än barn som har ”lätt tillgängliga föräldrar”, men även eftersom varenda stund du tillbringar med din familj, den har så mycket guldkant, att det glädjer ett barns lilla hjärta gott. Så återigen, inte tid. Det är umgänget. Och uttryck för vilan att vara nära. Krrrram på dig!

  9. Ja visst är det härligt med ett jobb man tycker om med familjen är ändå det viktigaste man har här i världen. Det underbara är att de finns kvar och förstår när man måste åka bort.

  10. Tove skriver:

    Första gången jag kommer med en sån där tråkig ”åh vart har du köpt…” Men HALSDUKEN..? Så underbar. Måste ha!!! Hade en liknande som min mamma lånade och glömde på bussen och har saknat den sen dess 🙁

Lämna en kommentar