Thank God it’s friday


20131129-080517.jpg

Godmorgon folket! Sträcker ni på er? Själv är jag uppe och springer med latte i hand. Destinationen är Trollhättan. Jag ska föreläsa för Trygghetsrådet. Känns bra att få ge alla knep jag kan till jobbsökande.

Jag vet hur det är att vara arbetslös. Jag hade en hemsk arbetsförmedlare som sa att jag skulle förbereda mig på att ta jobb på Mc:donalds trots att jag hade en fil.kand i retorik. Jag hade ju lite större drömmar och mål än så. Men hon tittade på mig som om jag inte var vatten värd. Att tvingas träffa henne en gång i veckan blev en spark i baken att hitta ett jobb, så på sätt och vis är jag glad att jag fick henne. Men ledsen för dom som inte är lika starka och bryts ned av en sån tant. Det som är så fint på Trygghetsrådet och deras medlemmar är att alla känns så glada och hoppfulla. Hur tacklade ni er arbetslöshet och ni som hade en handledare hur var hen?

20131129-081204.jpg

Nej mina plommon, nu lyfter planet och flygvärdinnan kommer mot mig. Vi hörs senare! Kram på er!

Bloggvännerna har ordet

35 svar till “Thank God it’s friday”


  1. Frida skriver:

    Åh, en sån arbetsförmedlare stötte jag också på. Som nyexad civilingenjör tyckte hon att jag skulle satsa på att jobba som servitris på Arlanda och ge upp det där med något tekniskt.

  2. Annica skriver:

    Jag tacklade arbetslösheten genom att se till att jag (via arbetsförmedlingen dock) fick en komvux-utbildning. Så, jag satt i skolbänken under arbetslösheten kan man väl säga och läste 1100 gymnasiepoäng.. Detta trots att jag hade en komplett gymnasieutbildning bakom mig redan (samhälle). Men för att få ytterligare ett komplett gymnasieutbildning behöver jag 2-300 gymnasiepoäng till, inom omvårdnadsprogrammet… Då är jag även undersköterska.

  3. Erika skriver:

    Åh, Trollhättan! Det var faktiskt när jag pluggade där på Högskolan Väst som jag fick chansen att lyssna på dig första gången. På måndag åker jag tillbaka till Trollhättan för att börja mitt nya jobb med ett uppdrag jag fått på Högskolan. Ett jobb jag inte fick via arbetsförmedlingen… Ha det fint i Trollis!

  4. Elin skriver:

    jag har en fil mag i fysik och jag får olika handläggare varje ggn jag är där, den senaste som jag blev riktigt förbannad på tyckte jag skulle ta ett jobb på kronofogden eller ett som vårdbiträde. Jag säger inte att det är bra och nödvändiga jobb, men jag har inte spenderat nästan fem år i skolbänken för att gå tillbaka till mina gamla sommarjobb.
    så man får snällt hålla svärorden inom sig och nicka, sen gå därifrån.
    Tror arbetsförmedlingen skulle tjäna på att ha förmedlare som riktar sig mot akademiker.

  5. Socker skriver:

    Arbetsförmedligen lägger tid på fel saker. Min kompis pappa är sjukskriven på halvtid och blev av med jobbet för ett tag sen. Om tre månader är han arbetslös. Ändå envisas AF att leta jobb å honom att söka. Hade det varit jobb i hans närområde så visst, men nu ville de att han skulle söka jobb i Dalarna och i Göteborg när han bor i Karlstad. Varför ta en halvtidstjänst tre månader innan pension på halvtid i nån av de städerna? Ska han flytta dit då eller? Å vem skulle ens erbjuda honom en tjänst när de vet att han går i pension snart.

  6. Jag har bara varit arbetslös ett halvår sedan jag började jobba som sextonåring (närmar mig da big 4 0 haha!) Var på AF en gång men kände inte att det gav nånting. Började plugga istället och tre terminer senare hade jag jobb igen. Känns lite som att jag haft en väldig tur också. 🙂

  7. Ulrika skriver:

    Om jag blev arbetslös skulle jag lätt kunna ta jobb på McDonalds under tiden jag letade andra jobb. Lön som lön. Jag jobbade där när jag gick ut ur gymnasiet och den restaurangen jag var på var en bra restaurang. Jag har efter det jobbat på betydligt sämre ställen.
    Jag har däremot inte haft så mycket med af att göra.

  8. Rebecka skriver:

    Jag tog min examen i genus i våras och har sedan dess jobbat som barista! Lönen motsvarar CSN… Jag har ett stort driv och är tack vare det inte arbetslös, men heller inte ett så stort driv att jag orkar att övertyga folk att genusvetenskap är VETENSKAP eller att jag är kvalificerad att jobba utifrån den kompetensen… Huh, så många timmar jag sökte jobb, så många månader inför min examen, och inga som svarar eller ens kallar till intervju. Jag vet att det gååår, men jag orkade bara inte med de konstanta avböjanden och hade ju dessutom ett jobb vilket förslöar/minskar jobb-desperationen. Nu i vår börjar jag plugga jurist (kommer NOG in), mycket för att få en yrkesexamen som folk tror sig förstå innebörden av. Då, alltså om fyra-fem år, blir jag anställningsbar och får en lön värdig min utbildning och kompetens, till slut…

    (obs, mitt största driv är inte ovanstående, utan att göra vad jag kan för att förändra, och driva frågor om mäns våld mot kvinnor)

    • Helena skriver:

      tro inte det
      jag är jurist. Har arbetat med försäkringsjuridik de senaste 5 åren och innan dess på en finansavdelning. Tro inte att jag får jobb för det. Och jag är inte kräsen men eftersom jag är överkvalificerad för de flesta jobb som annonseras ut så får jag inte ens komma på en intervju. Och få jobb genom kontakter funkar inte heller eftersom jag jobbat i Danmark i en döende bransch..

      Var på AF idag och blev hänvisad ett jobb i kundtjänst.. Visst kommer jag söka det, men vad tjänar det till egentligen???

      Frågade lite om starta eget bidrag då jag vill starta eget men det tyckte AF var en dum idé, de har inga pengar till sånt. Så istället ska jag gå arbetslös eftersom jag inte får ha kvar A-kassan om jag startar eget. Helt sjukt!

  9. Preggo skriver:

    När jag gick i gymnasiet jobbade jag ca 10 timmar i veckan extra utöver skolan. Efter studenten blev det en tripp till AF då jag behövde mer än 10 timmar i veckan. Hade bara hört skit om AF och rensade verkligen skallen och fick dit utan fördomar mot dom. Men fy fan vad dom behandlade mig som SKIT. Ett gruppmöte direkt, 30 ungdomar ihopackade i ett rum som blir uppläxade om hur braaaaaaa arbetsförmeeeedlingen äääääär, DOM ger oss jobb, möjlighet till liv! Fick en jobbcoach som var 10 minuter försenad till första mötet (satt i fikarummet och drack kaffe), 20 minuter till det andra (gott kaffe?) och inte ens kom på mitt tredje. Då fick jag nog, gick bokstavligt talat till AF berättade hur dom behandlade mig, fick bara oj oj oj till svar. skrev ut mig. En vecka senare hade jag heltidsjobb. Fixat helt på egen hand.

    På ett sätt är det ju bra, jag ledsnade så in i helvete att jag bara gjorde det utan dom för att visa att ”far åt helvete, jag fixar det här utan er”. Men som du säger, dom som blir fast där, knäckta av att ingen bryr sig. AF får ju ändå ut sina löner, ju fler arbetslösa ju fler jobbtillfällen åt dom..

  10. Rebecka - lärare om två månader skriver:

    Jag blev allvarligt sjuk i början av nian och missade över en termin, ändå lyckades jag höja samtliga betyg. Kom in på Helsingborgs tuffaste samhällsprogram (eleverna läser som man gör på universitetet), jag hade 60 procents närvaro i ettan och detta ökade. MEN jag hade fortfarande knappt någon ork på grund av mina sjukdomar. Trots allt lyckades jag gå ut gymnasiet med en merit på 18 av 20. Efter studenten ansåg jag att det var nödvändigt att vända mig till Arbetsförmedlingen OM jag inte skulle komma in på lärarutbildningen i Kristianstad.

    Fick träffa en handläggare som var fantastisk på alla sätt, han fick mig att våga tro på mig själv och våga prova nya saker. Blev skickad till en coach som
    nervärderade mig och mina sjukdomar samt allergier, med min bakgrund skulle jag aldrig kunna få några jobb. Men i själva verket har jag jobbat varje sommar och på konserthuset sedan jag var 16. Allt som handlade om mig tryckte hon ner och min tro på mig själv försvann ganska fort.
    I samma period fick jag veta att jag hade kommit in på min drömutbildning och sa snabbt tack och hej till den nya handläggaren, hon som behövde ta tag i sitt liv istället för att klanka ner på min ambition och dröm.

    Om två månader tar jag min examen och åker till Sydafrika och skall arbeta med Star for Life, ännu en dröm som går i uppfyllelse. När jag kommer tillbaka till Sverige kommer jag göra allt i min makt för att slippa arbetsförmedlingen och söka arbete för mig själv.

    • Babbsan skriver:

      Hejja dig!!!! SÅ INSPIRERANDE DU ÄR!!! När jag ser hur samhället fungerar och även den såkallade Arbetsförnedringen brinner det i min vinnarskalle med. Jag vill påverka, göra om och göra det bättre men framförallt förändra för att människor ska få det bättre. Våga ifrågasätta, våga tro på sig själv när ingen annan gör det och aldrig,aldrig tappa på hoppet på sin egen förmåga. Det är styrka. Och det kan varken någon myndighet eller Arbetsförmedlingen hjälpa dig med tyvärr.

  11. Julia skriver:

    Åh men va kul att vi får fin besök i Trollhättan, får väl hålla ögonen öppna och se om jag ser min favorit bloggare 🙂

  12. Babbsan skriver:

    Och TACK ELAINE för att du skriver dessa inlägg. De sätter igång mitt redan överaktiva sinne för en sökare som jag. Det är så coolt att du vågar visa att arbetsförmedlingen inte är en organisation som är särskilt hjälpande och att man faktist måste göra jobbet själv.

  13. Tom skriver:

    AF är som AF är och det finns såklart mycket som kan förbättras men vi ska samtidigt inte glömma att det inte enbart är myndigheten som ska kritiseras, den agerar bara på de direktiv och premisser som den får från regeringen.

    Precis som socialen, försäkringskassan, vården, polisen och andra myndigheter som tar tveksamma beslut…

    • Babbsan skriver:

      Ja precis Thore! Det är därför jag nämde myndighet också för att de är så beroende av vilka som sitter i riksdagen. Det är viktigt att ifrågasätta och använda de hjälpmedel som man själv har tillhands för att gagna andra.

  14. Sara skriver:

    Jag tycker nog en är vatten värd även om en jobbar på McDonalds. Är inte glad för företaget i sig men ett arbete är ett arbete..och om du gör det är du guld värd!

  15. Lea skriver:

    Jag var nyligen arbetslös i ett halvår och eftersom jag dessutom hade full a-kassa berättade alla skräckhistorier om hur ”jagad” jag skulle bli och att jag skulle behöva infinna mig på AF varannan dag. Jag kan säga som så att jag var på AF max två gånger, träffade min handledare en enda gång under dessa drygt 6 månader och jag hittade definitivt inte mitt nya jobb med ens en smula hjälp av AF.

  16. Johanna skriver:

    Jag vet arbetsgivare som menar att om en person arbetat på Mc Donalds så räknas det som en mycket god erfarenhet då få arbeten är så krävande. Att ha arbetat på Donken anses vara en bra merit och bör inte ses ned på (säger inte att du gör det, men rent allmänt så är inte arbeten på snabbmatskedjor sett som högstatusyrke om man säger så). Jag skulle inte vilja jobba på Mc Donalds för att jag inte tror jag skulle fixa det rent psykiskt med stressen och pressen att hela tiden vara bra mot kunder och medarbetare, samt att man förväntas kunna arbeta under dygnets alla timmar. Beundrar de som står i köket och kassan på Donken, de gör ett jättejobb. 🙂

  17. S skriver:

    Jag tacklade min arbetslöshet genom att inte gå med i arbetsförmedlingen alls. Hade inte rätt till något bidrag ändå (det enda jag hade rätt till var socialbidrag) så jag struntade i det. Mina föräldrar gav mig ett tak över huvudet och mat på bordet. Nu läser jag en yrkesutbildning till ett jobb som det är skrikande efterfrågan på, hoppas att det ska lösa jobbproblemet…

    • S skriver:

      p.s. Jag är född och uppvuxen i Vänersborg, precis bredvid Trollhättan 😉

      • Sofie skriver:

        Jag löste arbetslösheten på samma vis, genom att inte gå dit då jag inte heller var berättigad ngn ersättning. Jag har varit där tidigare och fick så otroligt dåligt bemötande att jag mår dåligt varje gång jag ser deras skyltar, någonting måste ju var väldigt skevt när så gott som alla en hör om nästa bara har dåliga/skitkassa upplevelser av dem. Är du inte stark och arbetsför ( psykiskt och fysiskt) så att du klarar att hitta jobb på egen hand upplever jag att de definitivt bryter ner mer en de hjälper. Och fråga när ju även var de hittar deras ofta ganska sura och förminska de personal…? Arbetsförmedlingen är inget att hänga i julgranen direkt.. Är livrädd minst en gång varje vecka över att bli arbetslös igen så att en måste gå till deras skräcklokaler!

  18. Elin skriver:

    Meeeen! Faan! Du har ju blivit lite utav en guru för mig, och när du väl besöker trollhättan (min, numera bostadsort) så befinner jag mig i Göteborg istället…inte för att jag kanske hade sprungit på dig, men chansen blir ju än mindre när jag befinner mig på annan ort. Skit också.

    Är däremot extremt glad över att du hjälper Trollhättan, för så ser jag det, staden behöver en frisk fläkt, framförallt studenter som mig som får höra historier som din ovan. Det ger mig magknip inför tiden som komma skall när jag är examinerad och klar, så ska det inte behöva vara. Hoppas att det kommer fler besök från ditt håll, bästa Elaine! 🙂

  19. Elin skriver:

    Kan du inte ge några tips här på bloggen? Kram och trevlig helg!

  20. Det som överraskade mig allra mest under de tre månader jag fick ”äran” att umgås med dem på AF var att när jag hade skrivit på papper för jobbet jag fått (Inte via dem), skulle börja 2 veckor senare, så var jag ändå tvingad att gå till AF för att bli matchad mot jobb som jag var tvungen att söka för att ha rätt till min ersättning. Kändes bara dumt att ta upp handläggares tid när man hade ett jobb som snart skulle påbörjas, kändes som att de kunde lagt sin tid på de som inte hittat något jobb.

    Däremot så fick jag ett väldigt bra bemötande när jag berättade att högsta drömmen var att kunna arbeta som professionell co-driver i rally. Handläggaren tyckte att jag stenhårt skulle satsa på det, även om nu hon inte hade någon aning om hur enormt svårt det är att komma dit.. Så pushade hon ändå för att jag skulle kämpa mot det målet.

  21. Lina skriver:

    Kanske har AF själva problem vid rekryteringen av sina handläggare!?

    En inspirerande, stöttande och kreativ handläggare tror jag kan göra stor skillnad! Inte enbart kontroll och övervakning.

    Bara att komma in på en arbetsförmedling kan ju göra den mest positiva person nedstämd tyvärr… Kan tänka mig att det inte är så lätt för handläggarna att känna sprudlande arbetsglädje där heller…

  22. Lina skriver:

    Jag tror absolut att det är viktigt med personlig lämplighet för de som ska arbeta som handläggare inom AF. Och där har AF mycket att jobba på. Jag tror också att det är viktigt att komma ihåg att de flesta direktiv AF har kommer uppifrån, från högsta ort i landet. Det är inte AF själva som styr över vilka regler som ska gälla för arbetssökande. Jag tror att det är lätt att glömma det, och enbart ta ut sin ilska på AF och dess personal.

    • Cissi skriver:

      Men det är ju det personliga bemötandet de flesta har kritiserat. De har ju knappast några direktiv om att vara otrevliga.

      • Lina skriver:

        Helt rätt!

        Ett stöttande och värdigt bemötande på AF tycker inte jag är för mycket begärt utan snarare ett helt rimligt krav!

  23. Annafia skriver:

    Åh, min FÖRSTA handläggare frågade efter att jag berättade att jag är utbildad djurvårdare; ”Har du försökt med Kolmården…?” DÅ var det 3000 sökande för 300 sommarjobb vilket jag informerade om. Snacka om noll koll…
    Härligt att du stod på dig & är ett bevis för att det lönar sig 🙂

  24. Min första förmedlare fick jag när jag precis gått ut gymnasiet, estetisk linje med inriktning på bild och formgivning- helt utan framtidsutsikter tyckte min handledare..
    Som vilsen, ledsen, förvirrad, förtvivlad och lite deprimerad 19-åring redan från start resulterade bara av dennes extremt illa behandling i en svårt deprimerad individ som blev sjukskriven för existentiell kris. Givetvis var det inte hennes behandling uteslutande som fick mig sjukskriven, men den gjorde ingenting bättre. En positiv och stöttande handledare hade kunnat se mina möjligheter (och eventuella begränsningar) men hon såg det bara som att jag var extremt lat. Hon skällde ut mig för hela ”klassen” (gick på ungdomsgaranti, möten en gång i veckan med tips och trix) när jag inte hade gjort en uppgift.
    Det slutade med att jag bokade ett möte med henne och sa tack och adjö, gick till läkaren och blev sjukskriven.

    Andra gången fick jag träffa världens underbaraste person som peppade mig till att plugga.
    Nu i somras fick jag också världens underbaraste person som också peppade mig och sa ”Dig kommer jag inte träffa igen, för du kommer skaffa dig ett jobb snabbt som attan! Det vet jag!” Det gjorde mig grymt taggad och det gjorde också att jag skaffade mig ett jobb.

    Det gör så himla mycket vilken förmedlare en har, för en vilsen 19-åring är det väldigt avgörande!

  25. Helena skriver:

    Hej alla där ute i stugorna. Jag erkänner direkt; jag arbetar som handläggare på Arbetsförmedlingen OCH jag älskar mitt arbete.
    Arbetsförmedlingen har noll egenintresse av att tvinga akademiker att söka arbeten som de inte vill ha. Däremot arbetar AF på uppdrag av staten = allas våra demokratiskt valda politiker.

    Politikerna har bestämt att AF skall se till att arbetsgivare får den arbetskraft de behöver. Politikerna har också bestämt vad som krävs för att ha rätt till ersättning från a-kassan. För att ha rätt till a-kassa krävs att man är aktivt arbetssökande. För att räknas som aktivt arbetssökande måste man uppfylla ett antal kriterier. Ett sådant kriterium är att man söker de arbeten som det är rimligt att man kan få. Därav platsförslag på Mc Donalds, t.ex.

    För mig är det en självklarhet att en arbetslivserfarenhet från Mc Donald´s är guld värd. En framtida arbetsgivare som inte inser vilken kompetens och uthållighet ett års anställning (t.ex.) på Mc Donalds innebär; är för mig en mycket udda arbetsgivare. Att arbeta på Mc Donalds kräver mycket kompetens och är väldigt lärorikt.

    När jag ändå skriver så kan jag ju passa på att berätta att de arbetssökande jag träffar har en sak gemensamt. De skulle göra nästan vad som helst för ett arbete. Ni kan inte ana hur ofta jag får höra av människor i mitt privatliv att ”Oj, hur orkar du jobba på AF; de arbetslösa skulle inte vara arbetslösa om de verkligen ville ha ett jobb”. Detta gör mig så ledsen och det är inte den verklighet jag möter.

    Frågor på det? 🙂 Ha en fin helg!
    Kram från en statlig tjänsteman

    • Cissi skriver:

      När jag var på arbetsförmedlingen 2 eller 3 gånger när jag var 20 år fick jag först gå på ett ”ungdomsmöte” där en arbetsförmedlare informerade om att AF inte hade massa arbeten i byrålådan som de kunde dela ut utan man fick söka jobb själv. Sen fick jag också ett privat möte med en förmedlare som pratade till mig som att jag var 5 år eller mentalt efterbliven. Det kändes lite kränkande. Typ som att man var så ung och/eller dum i huvudet att man inte förstår något. Tror AF behöver fler handläggare som du för de jag har stött på var inte så trevliga.

      Kan lägga till att jag själv jobbar på Försäkringskassan och tror att det finns liknande problem där. Tycker mitt arbete är roligt och älskar när man kan hjälpa människor men tror tyvärr inte det ser ut så på hela myndigheten. Sen finns det ibland tillfällen när man känner att reglerna som politikerna bestämt inte ser ut så som man önskade men kan inte ändra på det.

      Trevlig helg 🙂

  26. Maja skriver:

    Fan va irriterad jag blir av både inlägg och kommentarer. Självklart ska man inte bli nedvärderad av sin handläggare utan ska som minst kunna förutsätta ett bra bemötande. Det som stör mig är klagomålen på vilka jobb man inte vill söka. Jag jobbar själv som arbetsförmedlare och kämpar varje dag med att göra mötet med de personer som jag träffar till så bra det bara går med de förutsättningar som finns.

    Vi matchar och ger jobbförslag och vill såklart att jobben som vi föreslår ska stämma överens med personens utbildning och kompetens. Om utannonserade jobb inte finns uppmuntras alla andra jobbsökarmetoder som idag ger jobb. Däremot finns också någonting som heter ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN som varje person som är berättigad Arbetslöshetsförsäkring och inskriven på Arbetsförmedlingen behöver följa lagstiftningen för.
    Den är vi på Arbetsförmedlingen styrda att jobba efter på REGERINGENS uppmaning. Hur sånt styrs får vi alla påverka genom politiskt engagemang.

    Enligt arbetslöshetsförsäkringen är man som arbetslös anmodad att söka lämpliga arbeten (inte sådana man inte har kompetens för) för att så snart som möjligt komma ur arbetslösheten. Det betyder inte att vi vill sumpa människors drömmar utan att man ska fortsätta att jobba mot målet, men om vägen dit är lång/tar tid kan man behöva jobba med annat inom ens kompetensområde och som man uppfyller arbetsgivarens krav för, för att därefter nå sina drömmar. Lämligt arbete är svårdefinierat kortfattat (enligt lagstiftning) men om man inte är nöjd med sina jobbförslag eller upplever sig felbehandlad av Arbetsförmedlingen bör man gå vidare med det. Vi är ju trots allt 12000 anställda och mänskliga fel kan hända.

    Att uppbära a-kassa är att få ekonomisk hjälp av staten under en omställningsperiod, vilket innebär att det också ställs en del krav på arbetssökande. Dessa krav ska Arbetsförmedlingen jobba med att se till att de efterlevs, samtidigt som vi ska coacha mot jobb. En svår, men inte omöjlig kombination. Det som är synd är att Arbetsförmedlingen ofta utnämns som en hop handläggartyranner som njuter av att trycka ner människor. Det upplevs rätt jobbigt för mig som är en arbetsförmedlare med yrkesstolthet som älskar att gå till jobbet och hjälpa och coacha, samt få så mycket tillbaka.

    Mycket av det som personer är irriterade på är styrt av arbetslöshetsförsäkringen ( regler för a-kassa) vilket jag tycker man bör känna till som arbetssökande (dock är det mitt jobb som förmedlare att hjälpa folk att förstå den). Däremot ska vi tänka på vår retorik mot personer som vi har samtal med och man ska aldrig någonsin behöva känna sig illa bemött!

    All lycka till alla er som kämpar för ert drömyrke, keep on!

    Ville bara få uttrycka detta! /M

Lämna en kommentar