Mingelmarathon och analys av partiledarna


20130630-191232.jpg

Det är det Almedalen består av. Jag har ägnat förmiddagen åt att retorikträna kund och därefter minglat på Per Schlingmanns event. Här med Expressens Lotta Gröning och tv4:as Ulf Kristofferson

20130630-191351.jpg 20130630-191401.jpg 20130630-191413.jpg

Jag fick för övrigt lite tveksam PR från Expressen. Helt mitt fel, har ingen aning om varför jag nämnde att jag precis tagit ett glas rosé? Det positiva är att de glömde skriva mitt namn så vi säger det som sagts förut: It wasn’t me!

20130630-191644.jpg

Vad tycker ni förresten om mingel? Läskigt eller toppen? Jag tycker det är jobbigast när folk är där och känner igen mig för att jag föreläst för dem, så lyckas jag inte känna igen dem för att det oftast var 500 pers i publiken. Jag avskyr att misstas för en diva pga mitt dåliga minne. 🙁

/Elaine, kikar på Göran Hägglunds tal som börjar i detta nu.

Bloggvännerna har ordet

7 svar till “Mingelmarathon och analys av partiledarna”


  1. pilla skriver:

    Mingel är bland det bästa som finns! En chans att lära känna nya människor samtidigt som man hinner chitchatta med massor gamla bekantskaper.

  2. Sofi skriver:

    Älskar att mingla men vet inte om jag är så bra på det. Känns mest som att man upprepar sig själv hela tiden. Känner mig dock grymt tacksam över att jag är översocial, det går hand i hand med att vara egen företagare!

    Någon som har tips på hur man blir en bättre minglare? Skulle vara kul att höra vad andra har för ”knep” eller trix när ni minglar.

  3. Min 2 åriga son har en t-shirt som det står it wasn’t me 🙂 Härlig bild på dig i tidningen!:)

  4. Malin skriver:

    Usch, jag haaaaaaatar mingel. Det är verkligen det värsta jag vet. Så pinsam och stel stämning. Fy katten.

  5. Mia - nu färdig sjuksköterska med skälig lön skriver:

    Hej! Tycker inte du ska ha dåligt samvete alls över att du inte känner igen folk från dina föreläsningar. Självklart kan man inte komma ihåg alla ansikten/namn när man möter så många männiksor i sitta arbete. Själv kan jag faktiskt tycka det är lite pinsamt ibland när man är med någon annan som tror sig vara ”bästis” med någon bara för att de pratats vid vid ex. en föreläsning, utbildning, kurs eller annat event…Själv är jag urusel på att mingla 😀 Inte min grej alls…

  6. Susanna skriver:

    Jag har problemet att jag har så dåligt ansiktsminne, så jag känner inte igen människor jag borde känna igen vilket gör att en del uppfattar mig som dryg för de tror att jag ”låtsas” att jag inte känner igen dem. Jag har då fått rådet att förklara varför jag inte känner igen och sen återkoppla till det vi pratade om vid tillfället vi sågs för jag kommer ju ihåg personen och samtalet, har bara svårt att känna igen ansikten. T.ex. ” ja, det är ju du, jag är så dålig på att känna ansikten, men vad intressant det där du sa om bla bla bla”. Och du kanske kan göra något liknande med att återkoppla till just den föreläsningen de var på och prata lite runt omkring det.

  7. Jag tycker att det är jättejobbigt med mingel när det är massa personer jag inte känner där och är det personer jag känner där så hänger jag tyvärr mest med dem och det är ju inte riktigt det som är syftet med att mingla, känner jag. Jag känner mig mest som en katt bland hermelinerna när det är mingel med kollegor från andra byråer osv. Som att jag är kusinen från landet eller något. Hade verkligen behövt en lektion i hur man minglar.

Lämna en kommentar