Trollbesök fick mig att tänka efter och tänka om! – om skitsnack och personkemi


Jag vet inte om ni var några som såg det, men häromdagen så var det en person som kallade mig kapitalist och empatilös. Personen hade inte läst bloggen utan halkat in på en bananskal från Bellas blogg. Att få ett sånt påhopp gjorde mig inte arg utan på riktigt nyfiken på hur hen tänkte. Jag avslöjade mina fördomar om hen, men var fortfarande öppen för att jag kunde ha fel. Det hela blev faktiskt en rätt intressant dialog som tog slut efter mitt sista svar. Varför vet jag inte.

20130604-130854.jpg 20130604-130921.jpg 20130604-131355.jpg 20130604-131417.jpg20130604-131411.jpg

En annan kommentar som hängde kvar var denna. Jag vet inte om det är mitt tacksamhetstänk som har gjort mig mindre förbannad och mer eftertänksam. Det enda jag kunde undra var när träffade den här personen mig. Jag är SÅ nyfiken på det.

20130604-131228.jpg

Jag fick ju såklart inte svar på det. Tycker det är trist när folk inte vågar ge rak feedback. Och på tal om det så kom jag att tänka på den där bloggaren som jag tidigare avgudade men numera tycker är en liten prinsessa. Jag kanske träffade honom under ett svagt ögonblick och kanske är det så att han bara inte gillar mig. JAG kanske gjorde ett sjukt dåligt intryck. Jag snackade till och med skit om honom till min förläggare och sa att ”Jag hoppas att jag slipper träffa den där prinsessan för han är ju bara för dryg!”.  Min förläggare och jag är goda vänner så jag vet att pratet stannar hos honom. Men så när jag bemöttes med Tobbetollis kommentar så hamnade jag i samma situation. Undrar när hen träffade mig? Hade jag ett svagt ögonblick? Eller är det kanske så att hen gjorde ett dåligt intryck på MIG? Varför ställer vi oss aldrig den frågan själva? Varför är det så enkelt att kalla någon otrevlig generellt bara för att personen var otrevlig just mot mig? Det blev en viktig läxa för mig.

Så hur är då Elaine Eksvärd?

Det beror på när ni träffar mig och självfallet vår personkemi – man kan inte komma överens med alla. Hela förra året var jag nog rätt låg eftersom farfar var döende. Möter du mig ett stressat ögonblick så kanske jag inte hoppar och tjoar. Men jag gör alltid mitt bästa för att vara tillmötesgående och snäll, jag tycker inte det är en större ansträngning. Är du otrevlig så är jag verkligen inte Mona Lisa och ger ett kärleksfullt leende tillbaka, även om jag önskar att jag kunde. Jag kan vara så pass rak att jag säger ”Shit vad du är otrevlig, eller så märker du bara att jag blir ett åskmoln och går därifrån.”. Falska personer har jag svårt för också, då blir jag otrevlig för jag har mer respekt för öppet ogillande personer än falska leenden. Jag träffade en sån på SATS en gång och kände bara att jag går härifrån istället för att skådespela.

Så igår när jag träffade Anders så gjorde jag en pudel. Jag sa:

Anders, för någon månad sedan så kallade jag *** för en prinsessa. Jag sa att det är sån han ÄR. Men det är helt fel, han var så mot mig. Jag kanske var för på eller inkräktande, who knows? Jag ville bara ta tillbaka det.

Anders skrattade bara och sa ”Det är noterat”.

/Elaine, är oftast trevlig, men inte alltid.

 

Bloggvännerna har ordet

16 svar till “Trollbesök fick mig att tänka efter och tänka om! – om skitsnack och personkemi”


  1. Babbsan skriver:

    Är din mamma undersköterska eller sjuksköterska?

  2. Kristin Heilborn skriver:

    Bra Elaine, du är grym! Bemöt näthatarna/kritikerna med dialog, många verkar inte inse att det bakom bloggen finns en riktig person.

    • Jonas skriver:

      Varför kallar du dem näthatare bara för att någon tycker något olikt ?

      • Kristin skriver:

        Därav skrev jag näthatare / (eller) kritiker och med det menade jag oliktänkare som kritiserar hennes sätt att skriva i sin blogg. Tycker dock sättet denna person skrev på inte var så trevligt, exakt var gränsen går mellan saklig kritik och näthat vet jag inte men det jag vet är att oftast håller alla en trevligare ton IRL även om man är oliktänkare än vad man gör på nätet.

      • Jenny - letar efter drömjobbet och prinsen skriver:

        Näthatare är väl någon som sprider spydiga och ibland elaka kommentarer omkring sig, personpåhopp och liknande? Eller har jag kanske missuppfattat? 🙂
        Enligt den definitionen ser jag också dessa kommentarer som näthat eftersom de inte är kritiska med en trevlig ton och ställer frågor, dvs de bjuder inte in till en dialog.

        Det finns inte bara tonläge IRL utan även i skrift också, och det är ofta tonläge samt ordvalet som skiljer en kritisk kommentar mot ett påhopp 🙂

  3. C skriver:

    Du inspirerar mig i hur jag ska diskutera med andra människor, tack!

    Bara sådana enkla saker som att fråga ”hur tänker du nu?”, inte vara en översittare och hålla sig till saken.

    Retoriska kunskaper borde vara en mänsklig rättighet i och med att jag tror många bråk/krig kommer ifrån att vi missförstår varandra/någon part inte vill diskutera (har slut på argument / inte kan erkänna att man har fel).

    Människor vill vara lyckliga och vi vill må bra t i l l s a m m a n s, det är väl den sanningen vi strävar efter och den stora gåtan är väl hur det ska gå till. Att lösa det kan vi göra själva eller med andra, men för att kunna göra det tillsammans måste vi kunna diskutera.

  4. salle skriver:

    Spännande!

    Jag tycker personligen det är jobbigt när folk ska dra slutsatser om ens personlighet och sätta etiketter, även om dessa etiketter inte alltid är helt negativa. ”Hon är ju så målmedveten” ”Hon tycker ju om att ha kontroll på läget”. I mitt fall är det mest kompisar som sätter etikett på mig i våra samtal, det kommer nog naturligt och är inte dumt menat men är inte alltid uppskattat. När de slår huvudet på spiken och har rätt blir man ju glad, tänker ”den här personen känner verkligen mig!” eller ”jag sänder ut rätt signaler om vem jag är” men när det blir fel blir man eftertänksam, det fastnar och man grubblar ett tag, tänker ”nja, är det verkligen så?”.

    Jag tycker alltså att detta är jobbigt även när det gäller vänner man känner bra, att få den här sortens etikett tilldelad av någon man inte känner och som inte ens läst ens blogg måste vara så mycket konstigare. Kan inte relatera till hur det är att vara en offentlig person, men just det här att folk lägger sig i och gärna kommenterar ens personlighet, utstrålning och ens handlingar tror jag att jag skulle tycka vara jobbigast med offentligheten.

  5. Maria skriver:

    Otroligt att du förväntas skriva om ditt liv som mamma! (av hinklallish)
    Inte kräver någon av en karl att han ska skriva om sitt liv som pappa.
    Du har ditt specialområde. Vad har det att göra med att du är mamma? Om du vill skriva om ditt mammaliv är det så klart helt och hållet frivilligt.

  6. Linn skriver:

    HAHA! fordi du har kjøpt en leilighet så har du akseptert klasseskillet? Det ER jo klasseskille, enten man liker det eller ikke. Det å akseptere det er ikke det samme som å like det. Jeg lurer på om personen som skrev det velger å bo sammen med ni andre (selv om hen har et valg) fordi hen ikke vil akseptere klasseskille? Og det hen burde tenke på er at siden du faktisk har klatret i pyramiden, så kan du, som du skrev, hjelpe andre.

    Man kan ikke like alle, og alle kan ikke like deg. Men man kan forsøke å respektere hverandre på tross av det. Men også…jeg kan ikke si at jeg liker hen basert på det hen skrev, og kan ikke si jeg har noe respekt for hen heller.

    Ha en fin dag Elaine!

  7. Karin skriver:

    Jag fattar inte hur ni bloggare orkar, så mycket skit/påhopp/whatever av anonyma personer. Positivt är dock att du bemöter dessa kommentarer på ett bra sätt! Keep your head up high girl!

  8. Andrea - arg vänstertjej och rationell filosof skriver:

    Jag är vänster och brukar bli riktigt arg av att läsa om Isabellas politiska åsikter, men jag ser inte ens spår av dessa i din blogg. Visserligen är du egenföretagare och har gott om pengar, men det är ju för att systemet ser ut som det gör. Du förstår och uppskattar att alla inte vill eller kan gå samma väg – att samhället skulle gå under utan personer som din mamma. Inte heller upplever jag att du romantiserar din klassresa som många liberaler gör. Att du som kommer från enklare förhållanden har lyckats ta dig till rikedom innebär inte att de som inte har gjort det inte förtjänar ett drägligt liv. Att förvänta sig att du ska ge upp dina privilegier för att andra har det sämre tycker jag snarare stärker kapitalismen – så länge vi förlitar oss på enskilda individers goda vilja istället för att ställa politikerna till svars kommer det alltid att finnas klassklyftor och andra orättvisor. Sen tycker jag att det är coolt att du jobbar med retorik. Med hjälp av retorik kan även den ”lilla människan” bli tagen på allvar och våga stå upp mot förtryckarna. Om jag inte minns fel har du skrivit att retorik borde läras ut i skolan och jag håller med, men tycker att vi lägger till filosofi också: retorik för att kunna argumentera för sig själv och filosofi för att kunna granska andras argument 🙂

    • Anna" mammaledig sjuksköterska med löparambitioner" skriver:

      Jag läste filosofi i skolan, trodde det var obligatoriskt, men de ju några år sedan…:)

      • Andrea igen skriver:

        Jag tror det är obligatoriskt på Samhällsprogrammet, men jag tycker att vi ska slänga in lite filosofi i grundskolan så att alla får ta del av det. Lite logik och förklaring av olika argumentationen bara. Det är kanske naivt tänkt, men jag tror faktiskt att SD skulle förlora rätt många väljare då 🙂

  9. Anna - Yogamala skriver:

    Länge sedan jag besökte din blogg och oj vilken fin ”header”-bild du har. Verkligen superfin!!
    Har ni tänkt på att ibland måste man sluta göra saker för att må bra? Jag har förslag på fem saker att sluta göra … http://www.yogamala.se/2013/06/04/5-saker-att-sluta-gora/
    Må så gott Anna

  10. Doktor Cecilia skriver:

    Deleta trollen! De har ingen rätt till din tid och uppmärksamhet.

Lämna en kommentar