”Du kommer langa upp tuttilutten!”


20130513-150108.jpg

Jag har en lyxmåndag! Jag unnar mig det med tanke på att resten av veckan består av en tvådagarskurs Snacka Snyggt, plus fyra föreläsningar. Så jag var förbi världens bästa Deshi och fick håret tvättat och stylat. Så skönt!

20130513-150227.jpg

Sen hade jag ett mysigt samtal med Bella om våra tärnklänningar till hennes bröllop i Augusti – gud vad kul det ska bli! Möhippa ska planeras, en snäll möhippa med tanke på bebisen. Vi snackade amning också.

Jag: Du kommer langa upp tutten!

Bella skrattar: Nej, det kommer jag inte.

Jag skrattar: Duuuu, koooommer laaaanga upp tuttilutten!

Bella: Neeeeej.

Jag: Du kommer lalalalalanga up tutten!

Bella: Nej men jag och Angelica har pratat igenom det här och som offentlig person kan jag inte bara hiva fram tutten.

Jag skrattar: Vad bra att du och Angelica har pratat igenom det här. Vi får se hur det går att prata med bebisen sen.

Bella: Men ååhh! Ok hur länge kunde du amma under filt?

Jag: Tre månader.

Bella: Herregud! Ok, men det löser sig.

Jag: Ja det gör det. Langa upp tutten är en jättebra lösning!

Min bebis, eller pojke som han börjar bli, äter så mycket bättre nu. Nästan så att han inte vill ha bröstet längre. En himla sorg måste jag säga. Konstigt det där. I Brasilien delammar man tills barnet är 2 år. Jag hade hoppats på 1 år.
20130513-151634.jpg

Bloggvännerna har ordet

15 svar till “”Du kommer langa upp tuttilutten!””


  1. Louise - mamma till världens bästa Liv skriver:

    Jag skulle nog gå tillbaka ett steg och reflektera över att det kanske inte går att amma, innan man börjar reflektera över huruvida man ska slänga upp tutten eller inte. Amning är faktiskt något som inte passar alla eller som inte visar sig fungera för alla. Ungefär 15% av alla nyblivna mammor ammar inte eller väljer att sluta inom kort och Bella skulle kunna vara en av dom. Amning är en lyx i mångas ögon och då verkar dilemmat ”om man ska slänga upp tutten eller inte” inte så stort. Tycker det pratas för lite om det.

  2. Jag kunde inte ens amma under filt en dag. Mina ungar tog inte bra tag och behövde konstant assistans.

  3. Helena skriver:

    Kanske är det just som offentlig person man ska langa fram tutten? Kolla på Maggie Gyllenhaal:

    http://www.fanpop.com/clubs/breastfeeding/images/2019433/title/maggie-gyllenhaal-nursing-photo

    Fint!

  4. Hope skriver:

    Har sett väldigt kända mammor som har ”langat upp tuttilutten”
    Tror inte att folk kommer att bry sig utan det är mer ”javisst ja, hon har ju fått barn, vad roligt, söt unge” 🙂

  5. Anna skriver:

    Ni är sköna du och bella! 🙂

  6. Sandra skriver:

    Ja, man får verkligen en annan relation till sina bröst när man får barn! Dock måste jag hålla med Louise i första kommentaren – det är verkligen inget självklart att amningen kommer fungera!! Och det är ingenting som man blir förvarnad överhuvudtaget – det kom som en chock för mig. Det kan ta tid innan mjölken kommer igång, barnet kan ha svårt att få grepp och förstå tekniken, och så gör det ju fruktansvärt ont i början också. Min första fick ha amningsnapp i flera månader, medan andra barnet inte fick till det alls, vilket naturligtvis kändes jobbigt. Jag har försökt ta upp detta med gravida vänner, men man är liksom inte så mottaglig för sån information på förhand verkar det som… Bröstmjölk är helt klart bäst, men ersättning är inte fy skam det heller!

  7. Petra L skriver:

    Ha ha, så rolig dialog! Jag känner igen mig i Isabellas sätt att resonera, det verkar som att man kan hitta tusen ”giltiga” orsaker till att inte ”hiva fram tutten hur som helst”. Min var mer o-inlindad: ”så gör man bara inte, folk kan ju bli äcklade!” Sjukt jobbigt.

  8. Evelina - Norrlandstjejen som jagar efter läkarlegitimationen skriver:

    Alltså, själv förstår jag inte varför det är så viktigt att framhäva om man ska langa fram brösten eller ej.. Eller varför det är viktigt att övertala andra i frågan.

    Jag tycker det är helt upp till var och en, hur en väljer att göra. För mej spelar det mindre roll hur kvinnor väljer att amma – givetvis kan jag tycka att ”äckligt” är en felaktig beskrivning av ammande kvinnor, och bli provocerad av att någon säger det. Men då vi inte har något problem i samhället med att amning förbjuds, såvitt jag ser, så tycker jag vi kan låta var och en avgöra vad som känns bäst.

    Jag älskar mina bröst, har alltid gjort det och min man gör det också 🙂 Jag blev dock välsignad naturligt med riktigt stora bröst (tror mina 65 FF/G kvalar in).. När mina vänner sprang och fyndade snygga små BHs på HM fick jag dyrköpa min första märkesBH vid 16 år, och sen var jag fast. (Rekommenderas till alla med stor byst – jag ääälskar bra och fina BHar, det gör att jag känner mej fri..!!)

    Till skillnad från andra som istället känner sej som mest fri när brösten får hänga löst. Kommer aldrig på frågan hos mej och skulle aldrig i livet känna mej fri då.. Bara obekväm. Till saken; jag vill inte heller amma offentligt med vår guldklimp. Med offentligt menar jag med andra än nära vänner/familj runtom. Knappast jag skulle släppa min svärmor inpå ens. För mej är mina bröst privata, hur knäppt andra än tycker det låter – jag går hellre bort en stund från bordet vid ett restaurangbesök, än drar fram bröstet.
    Vad andra väljer att göra, bryr mej dock inte. Folk får gärna amma närhelst och varhelst de önskar.. Så länge barn OCH mamma är nöjd. 🙂

  9. Petra L skriver:

    Evelina: en brist i ditt resonemang är att det endast verkar omfatta vuxna… inte den bebis som faktiskt ska äta från brösten och som har sin egen vilja, personlighet och förmågor!

  10. Evelina skriver:

    Fast Petra – det är ju jag som bestämmer om jag ska langa fram mina bröst eller ej. Ser inte att en arg bäbis på 3 månader ska kunna slita av mej tröjan, så visst är det mitt beslut i slutändan!
    Är det en provocerande tanke för dej – och varför isåfall? (Måste väl även klargöra här, att bara för att jag känner så – betyder det ju inte att jag ska strunta i mitt barns behov. Det är ju inte antingen eller. Som jag skrev, jag går hellre undan på en restaurang och ammar än sitter kvar med hela släkten vid bordet och ammar ”offentligt”.) Skulle det göra mej till en sämre mamma? Tror inte det.
    Förstår fortfarande inte varför det är en sådan big deal att inte ALLA mammor känner sej bekväma med att amma offentligt?!? Varför spelar det egentligen någon roll?? Låt modern bestämma. I min värld står inte ens föräldraskap och väger på om en vill amma offentligt eller ej – det finns tillräckligt många soffor och hörn för den som inte är bekväm med det, att ändå mata sin bäbis vid. Tänk på alla de som inte ens kan amma av olika anledningar. Det funkar utmärkt även det!

    • Petra L skriver:

      Vi kanske har helt olika sätt att se på människor i olika åldersgrupper.. självklart är det jag som vuxen som har makten att bestämma var och när jag ammar mitt barn, bebisen kan inte bestämma eller styra det. Det är inte provocerande på något sätt att du väljer själv om du vill ”langa fram” dina bröst eller ej.

      Min inställning är att amma är något man gör tillsammans med barnet. Utifrån den inställningen ter det sig märkligt att bebisen inte ska ha något att säga till om gällande hur den vill äta, till exempel under en sjal eller inte. En del bebisar kanske inte ens KAN äta under en sjal, som Lady Dahmer beskriver så kan en del bebisar behöva så mycket assistans för att få ett bra tag att det blir omöjligt att hjälpa dem amma och skyla brösten samtidigt. En del bebisar äter så ofta att om man inte tänker amma dem offentligt så står valet mellan att stanna hemma eller ge dem flaska. Det blir diskussion om det här ämnet för att det inte är så enkelt som många tror att amma, och många mammor är nog oförberedda på de svåra känslor som det kan väcka att behöva välja mellan att amma offentligt, inte gå utanför dörren på ett halvår eller inte helamma alls.

  11. […] Det slutade med att jag fick en son som hängde på bröstet i ett år i stället. […]

Lämna en kommentar