Man kan leva och fokusera på risker sen kan man fokusera på chanser också.


Tänkte visa er hur tatueringen ser ut i helfigur. Jag var så stolt över den igår när jag tränade. Känns skönt att ha de tre männen som jag älskar mest av allt på hela jorden, tatuerade. Hur känns det då? Var det någon som frågade. ”Det är ju STORT att du och Gustav har varandras namn intatuerat hos varandra.” Men vet ni vad. Hade det känts så himla stort och dramatiskt så hade vi aldrig gjort dem.

Här försöker jag se ut som en vato loca gangsta, går sådär. haha.

Saken är den att Gustav och jag fick höra samma sak när vi varit ihop tre månader och köpte en lägenhet ihop. ”Det är ju så stooort!”. Vi svarade bara att det inte alls kändes stort utan naturligt. Och så köpte vi den. Tänk vi är fortfarande ihop. Frieriet kom inte efter en vecka, utan efter två år. Vi gifte oss efter tre eftersom det kändes naturligt. ”Men tänk om ni skiljer er!” Ja och tänk om vi lever lyckliga resten av våra liv? Man kan leva och fokusera på risker sen kan man fokusera på chanser också. Det sistnämnda är mycket roligare. Tatueringen känns helt odramatiskt, jag lutar mig aldrig tillbaka, slår mig för pannan och tänker ”Maaaajgaaad, jag har en gadd där det står Gustav!” Hade det känts så så hade jag aldrig gjort den.

Något helt annat. Jag har ökat kettelbellvikten med fyra kilo. Nu har jag samma vikt som herrarna har i Crossfit SM. Det är tungt, dubbel bemärkelse.

Bloggvännerna har ordet

10 svar till “Man kan leva och fokusera på risker sen kan man fokusera på chanser också.”


  1. Johanna skriver:

    Jag har en del tatueringar och får ofta frågan, tänk om du ångrar dig. Men äh, man kan ju inte gå runt och ångra allt. Skulle det vara så att jag inte vill visa de så kan jag ju välja en långärmad tröja. De enda namn som jag har tatuerat är mina biologiska föräldrars namn (är adopterad). Jag tycker inte det är så stort att tatuera, snarare fint. Är det nåt som är stort enligt mig så är det väl att få barn tillsammans. Då kommer man ju oavsett vad som händer ändå höra ihop på nåt vis. Jag och min sambo (snart man) fick barn i augusti, Vi har också pratat om att tatuera in våra namn. Nu blev detta inlägget längre än tänkt, men det jag vill säga egentligen är att jag tycker dina tatueringar blev väldigt fina. De skall du vara stolt över 🙂 Kram på dig!

  2. Anna skriver:

    Ja, jävligt tungt! Bra jobbat 😉

  3. Michelle skriver:

    När jag ser din bild ser jag bara en enda risk (och det är inte tatueringen, ni är gifta och har barn, det är väl ändå bra mer dramatiskt än en tatuering? Haha). Lägg ALDRIG vikter på den där brädan i bakgrunden. De kan rulla ner, och du kan få ont. Det misstaget gjorde jag igår och bröt stortån, men jag hoppas att mina träningsfria veckor kan lära mig och andra något. Ha inte vikterna där! Ha dem på golvet eller i händerna. I övrigt är du asgrym och jag önskar dig allt gott.

  4. Lone skriver:

    Åh, jeg liker bloggen din så godt! Den gir meg godfølelse.

  5. Ida-Fida skriver:

    Du har verkligen rätt i det. 🙂 Jag har inga tatueringar själv, men jag skulle gärna skaffa om jag skulle komma på något bra att tatuera in. 🙂 Fast min sons namn kanske vore en idé förstås. 😉

    En annan kommentar om tatueringar som jag tycker är märkligt är det här med ”hur ska det kännas att sitta där på ålderdomshemmet med tatueringar egentligen?”. Det är ju jättekonstigt att tänka så. :S För det första: Vad är det som är fel med en gammal person som har tatueringar? Och för det andra: I framtiden lär ju varenda gamling ha det. 🙂

  6. Anna skriver:

    Jag har alltid levt med mottot att man ska följa sitt hjärta. Jag och min Mikael förlovades oss efter 2,5 månad. Flyttade ihop efter 6 månader och blev gravida i samma veva. Allt kändes så rätt och 5 januari 2013 har vi varit ihop i 3 år:).

  7. cecilia skriver:

    Hej Eleine!

    Jag är en 18årig tjej som bor i USA detta år som utbytesstudent, så jag är säkert en av dina yngre läsare. Tack för att din blogg ger inspiration och massa pepp i vardagen. Och matheo är så gullig!

    Kram!

  8. Josse skriver:

    Vad kul, jag har också kommit upp i 24kg på Kettlebell, eller iallafall när jag gör Kettlebell Swing med drag. Vilken känsla när man kan öka vikten.

  9. Nkosazana skriver:

    Gangster Elaine? 🙂

    http://files.coloribus.com/files/adsarchive/part_1500/15004505/file/brandhouse-drive-dry-initiative-gangsters-small-21964.jpg

    Snart ser du ut som en Cape-coloured gangster som på bilden med alla tatueringar! Jag vill också ha tatueringar haha.

  10. Tess skriver:

    Hej Elaine
    Jag kunde inte låta bli att gå in och skriva.
    Själv lever jag tillsammans med samma man som jag förälskade mig i när jag gick i 2:an på gymnasiet,och älskar honom bara mera och mera för varje dag som går.
    Men vi fick också massa negativa gliringar när vi skaffade vårdat första barn vid 20års ålder.
    Folk sa det kommer aldrig att hålla,ni är för unga,vilket ansvar,ni låser er för tidigt ja listan kan bli lång.
    Men sa det då och säger det igen det finns Aldrig några garantier för någon varken om man är 20 eller 40 när man träffas.
    Men man växer tillsammans och tillsammans blir man starka 🙂
    Jag har inte tatuerat in min mans namn men däremot mina barns namn.
    Min mans namn är sedan länge inristat i hjärtat 🙂
    Kram Tess

Lämna en kommentar