När det känns som tyngst, fortsätt!


Det är inte svårt att sätta mål, det svåra är att fullfölja dem, att inte ge upp. Det är därför man ska göra som Linnéa säger; sätta rimliga mål och framför allt – delmål. Men jag vill bara säga en sak som boken Alkemisten lärde mig. Någonstans i boken sägs det att när man känner för att ge upp och allt känns hopplöst för att nå skatten, det är då man ska fortsätta och ge ännu mer för den där tröttheten/hopplösheten är ett tecken på att man är nära målet.

Det kanske låter som hokuspokus för många, men det tänket har verkligen hjälpt mig. Som när jag vill bränna upp körkortsteoriboken på bål och lägga ner allt med körkort efter att ha kuggat,

då tänkte jag på Alkemisten och bokade upp teori/uppkörning veckan därpå mot min vilja och ork. Allt för att jag hade en fast övertygelse om att jag var nära målet. Och vet ni vad? Det var jag! 🙂

Det här tänket har fungerat både professionellt och privat. Precis innan jag skulle ge upp spraydejtandet så beslutade jag mig för att fortsätta och då träffade jag Gustav kort därefter. Samma dag som jag vill lägga ner träning, lägga mig i soffan med en stor skål glass så går jag ändå och tränar och den dagen så säger David att jag kommer bli starkare och mer vältränad än vad jag var innan graviditeten!

Testa det tänket!

Bloggvännerna har ordet

7 svar till “När det känns som tyngst, fortsätt!”


  1. Signe skriver:

    Jag hade en tenta idag som inte alls gick bra, och sitter här och tänker att nu skiter jag i den här jävla utbildningen och nu ger jag upp för jag kan ändå ingenting… Ja du vet hur det kan låta… Så går jag in och läser det här inlägget och det känns som att det är riktigt enbart mot mig. Tack så hemskt mycket, du lyckades precis vända min nedstämdhet och uppgivenhet till en jävlaranamma-känsla! Tack!

  2. Karolins värld skriver:

    Aaaah vad bra du är kvinna! Har precis dykt ner i sängen och gråtit ge-upp-tårar pga en examinationsuppgift som ska in på måndag som jag helt enkelt inte får rätt på. Men nu ska jag torka de här jäkla tårarna och gå upp och ge järnet lite till! Tack!

  3. Elin skriver:

    Taaack för att du inspirerar mig varje dag!! Ska ta den här känslan och fortsätta mot livet och lyckan jag söker, för just nu känns det tungt!
    Men förhoppningsvis är det känslan av att vara nära! 🙂

    Kramar!

  4. K skriver:

    Tack Elaine. Behövde höra det i dag. Ibland vill man bara ge upp för att det gör för ont men om man ger upp då har man ju ingenting kvar. Finish with what you started. En dag i taget och några steg framåt så står jag där.

  5. Linn skriver:

    Elaine, det här var PRECIS vad jag behövde höra! Sitter med en hel plugghög framför mig, dvs ett arbete till en sommarkurs som snart avslutas och en stor tenta som ska klaras av i samma veva. Jag klickar mig alltid in hos dig när jag behöver bli lite extra peppad, det funkar varje gång men just idag blev jag extra taggad att ta tag i det där pluggberget. Tack!

  6. Linda skriver:

    Tack Elaine! Sitter just nu och känner mig svullen i benen och känner inte att effekten från träningen finns eller viktnedgången. Kommer nog att träna efter jobbet idag med (tack vare dig), trots att jag är sugen att gå hem och parkera baken på balkongen.

  7. en bloggvän skriver:

    Åh detta var precis vad jag behövde! Efter att ha läst det här inlägget förberede jag min supergoda (och smala! mager ost is the shit!) potatisgratäng innan jag tog en liten löprunda till affären för att köpa de sista ingredienserna till dagens sena lunch. Sedan powerwalkade jag hem igen! Väl hemma blev det också ett par styrkeövningar 😀 Innan jag läste ditt inlägg hade jag gett upp på dagens träning, de senaste två dagarna har jag varit så himla opepp och less på att träna och idag var det värst, jag gick ut ur huset två ggr men gick tillbaka efter 5 min för att jag verkligen inte ville träna men så satte jag mig datorn och läste det här inlägget och blev PEPP! Tack Elaine <3

Lämna en kommentar