Vad i helvete?!


Jag tog bort plåstret från magen och plåstret drar med sig skinn från magen!!! Jävla ont gjorde det, hur fan gick det till?! Är huden så tunn nu att man inte får ha plåster på magen? Nu svider det som satan! Jag har lagt eight hour cream och en näsduk på såret. Jag har så sjukt ont, är rädd för att äta till och med. Känns som att magen ska spricka!!!

20120525-133159.jpg

Ok, jag ringde MVC nu och tydligen är huden kring magen lövtunn så INGA PLÅSTER på magen mamas, speciellt inte sånna som sitter grymt bra som Kittys – det var de jag använde.

Så söta och till synes oskyldiga små jävlar som har tagit en skinnbit från min mage.

/Elaine, ska göra en liten kittybrasa ikväll…

Bloggvännerna har ordet

7 svar till “Vad i helvete?!”


  1. J skriver:

    Ajajaj, låter som det måste gjort hemskt ont! Spec när det är så tunt. Får hoppas det växer tillbaka snart! Tänk att det skulle vara ”farligt” med plåster så sent i en graviditet, man lär sig verkligen nya saker hela tiden. /J

  2. Jennifer Sandström - Utbytesstudent skriver:

    Åh herre, hoppas den lille knodden kommer snart 🙂 kram!

  3. Maritten skriver:

    Ay caramba, tack för varningen! Själv har jag en punkt ovanför navlen där det, precis som du beskriver det, känns som om magen ska spricka. Nu vet jag ju iallafall vad det beror på.

    Knappa två veckor kvar nu, vad vi är duktiga! Jag har till och med lyckats cykla en timme totalt idag (hade inga pengar kvar på busskortet 😉 ).

    Ha en underbar helg Elaine, det förtjänar du! Kram från Lund!

  4. Nkosazana skriver:

    Oh.. Låter som det gör ont… Mina tvilligar var overdue.. DÅ var man uppsvullen!

    Hoppas barnet kommer snart och att det blir en bouncing baby boy!

  5. Anna skriver:

    Jag tycker du verkar vara en sån eftertänkande och smart människa så nu ber jag dig om råd!

    Efter sju års bekantskap blev drömkillen (han 26, jag 22) min. Vårt förhållande förgylldes av massor av gemensamma vänner och intressen, nätter där vi bara låg och pratade åtta timmar i sträck om precis allt, eftermiddagar när vi låg i soffan i en hög och bara skrattade. Kvällar vi tröstade varandra när livet var tufft. Däremellan hälsade vi på hos våra föräldrar som båda gillade vårt val av partner. Tyvärr bor han i min hemstad, uppvuxen och studerar där, och jag där jag studerar. Två timmar bort. Jag har mycket som håller mig kvar i hemstaden och var hemma mer eller mindre varje helg så vi sågs ofta. Däremellan blev det mycket ringade och smsande.

    En helg när jag kommer hem (till honom, där jag bodde när jag var hemma), så säger han ”Allt är perfekt men det funkar inte”. Jag får mitt livs chock (faktiskt). Det fanns absolut inga signaler! Vi sitter och pratar i sju timmar efteråt, killen gråter så han inte kan stå på benen och är helt förtvivlad. Säger att han inte får ihop sitt liv med skolan som det är nu och behöver lägga all sin energi på det, han orkar inte med annat. Jag förstår honom faktiskt på den punkten, han måste lägga all sin energi för att klara sista i skolan nu.

    Men problemet är att jag inte kan släppa honom för fem öre. Hela min värld rasade samma (men är under uppbyggnad igen). Jag har kul, tillbringar mycket tid med vänner osv. Men jag kan bara tänka på honom. Vi sågs för att prata igenom allt igen och han säger då att han fortfarande har känslor för mig men att han måste fokusera på skolan. Det här är en brutalt (lite väl ibland ;)) ärlig kille som säger vad han tycker. Så jag tror inte han skulle säga nåt sånt bara för att han tycker synd om mig eller liknande.

    Jag älskar honom över allt annat och kan inte, trots idoga försök, släppa honom. What to do? (Förmodligen ska vi fira midsommar ihop (då vi är i samma gäng).) Har du den blekaste om hur han resonerar?

  6. Josefin skriver:

    Ajaj, det gör så hemskt ont när huden följer med tycker jag. Hoppas det läker ihop snabbt och att det slipper svida! Nu är det nära, snart är er knodd hos er 🙂

  7. Ulrika skriver:

    Aj, aj, aj!
    Det hade jag inte en aning om. Fy vad hemskt.

Lämna en kommentar