Hur tusan skaffar man sig vänner?


Den frågan har jag fått några gånger på bloggen. Det är konstigt vad det är tabulagt att både säga att man är ensam och vill ha vänner. Jag skrev om det för något år sedan och det blev en lång fin tråd i kommentarsfältet som ni hittar här.

Så hur tusan skaffar man sig vänner? Jag ställde mig själv den frågan när jag bodde i New York 2007. Jag tyckte det var extra svårt att skaffa kompisar i en storstad där alla redan var upptagna med sitt.
20140108-131630.jpg
Jag märkte att ett sinnestillstånd gjorde att folk backade och det var när jag fick panik och kände att jag måste få vara med! Då tog de sin flykt eftersom jag förmodligen inte tillförde något som vän när jag var sådär klängig. Men man behöver inte heller spela svår. Det blev min motreaktion och då tyckte folk att jag var märklig som inte ville följa med på fest eller dylikt ”Vad har hon som är så viktigt framför att träffa nya personer i en ny stad?”. Svaret var ”absolut ingenting”, jag satt i min lilla etta i Queens och spelade svår för mig själv. Jag kände mig urdum. Men sen gjorde jag det som helt klart gav mig nya vänner, jag började med olika aktiviteter. Min huvudaktivitet blev Afrikansk dans.
20140108-131720.jpg20140108-131728.jpg

Alla tjejerna var kära i trummisarna och dansläraren på Djoniba dance center och i omklädningsrummen fick jag, som höll mig utanför dramat, vara rådgivare till alla brudar. Och dessutom kunde jag fläta och dessa tjejer hade ju som högsta dröm om att få vara svarta, men de fick nöja sig med svarta frisyrer.
20140108-131938.jpg20140108-131944.jpg20140108-131950.jpg
Jag fick verkligen hålla coolet när tjejerna äntligen frågade om jag ville ta en kaffe efter dansen. Äntligen fick jag vänner! Det var så kul och jag blev bästa vän med två israeliska tjejer Ruth & Bosmat. De blev mina Meryem och Berivan of New York! Gud vilken härlig sommar det blev till slut.

20140108-132109.jpg20140108-132120.jpg

Så mitt heta tips är aktiviteter i alla dess former oavsett om det är att börja gå i kyrkan eller dans. Båda delarna gav mig vänner när jag inte hade några.

Bloggvännerna har ordet

28 svar till “Hur tusan skaffar man sig vänner?”


  1. Sofia skriver:

    Bra tips! Jag tar examen i sommar och vill så himla gärna flytta till en annan, okänd, stad – samtidigt som jag är livrädd för att inte ha någon att umgås med på fritiden.

    • Johanna skriver:

      Det kommer att bli tufft till en början, ställ dig in på det, men GO FOR IT! 🙂 Att återvända hem är inget misslyckande, då har du bara en lärdom med i bagaget.

    • Chelli / Livet är för kort för att äta äcklig mat och umgås med idioter skriver:

      Kolla om du har någon vän som känner någon i staden du vill till! Kanske kan du få gå på kompis-blind date! Det är ju nästan ännu bättre än vanlig date för du kan i slutändan vinna många fler vänner på det! 🙂

  2. Johanna skriver:

    Inte vara klängig (sååå svårt ibland när man blir sådär ”wow” i en ny relation) och samtidigt inte missa chanser för att man spelar svår… enkelt, men svårt. Kloka fina Elaine, tack för att du tar upp sådant vi vill ”prata” med dig om 🙂

    <3

    i natt fick jag höra att min bästa egenskap är att man inte behöver analysera mig, att jag säger vad jag tycker. En del av mig blev stolt, jag är rädd för att bli sårad och har kämpat hårt för att riva ned min isprinsessefasad… samtidigt gör ju detta mig sårbar, jag kanske går för "all in" i relationer. Äsch, tänker jag.

    Är det menat, då blir det han och jag. (Vilket jag hoppas, fast allt talar emot oss just nu… förutom vår kemi. Sparkling!) Är det inte menat, ex pga omständigheterna, eller för att han blir skrämd av det faktum att jag inte är långsam, svår och svåranalyserad… ja, då är det väl så.

    Every person we meet is a blessing or a lesson.

    Jag tänker dock vara mig själv och tro att min Prins kommer när det är dags <3

    (Varfööööör ska jorden vara så stor.. hade varit lättare om allt inte börjat med en distans.)

  3. Em skriver:

    Jag kommer tillbaka, var lite arg förut, men nu struntar jag i det :=) (Viktväktarilskan). Ett tips till alla är att vara nyfiken och ställa frågor och vara uthållig. Sedan kan man hitta vänner på UCPA, Svenska kyrkan, församlingar, kurser, föreläsningar etc. Och var inte för klängig och försök utstråla självkänsla.

  4. Hinda skriver:

    Jag måste säga att du inspirerar mig, Elaine. Jag började läsa din blogg för att Bella skrev om dig då och då. Då kände jag att du var en själssyster till mig, lite som en stora syster, då jag inte haft någon äldre syrra utan bara själv varit det så har jag saknat någon som ger råd med lite ”though” love. Jag har nyligen flyttat till en mindre ort (det är mer byhåla, samhälle) och jag känner absolut INGEN här. Sen eftersom det är ett litet samhälle så känner alla varandra sen flera generationer tillbaks, det inte alls så som det ser ut i en storstad. Jag måste erkänna att jag känner mig ensammast i världen, vilket har resulterat i att min sambo inte nästan står ut med mig (för att jag har ju ingen annan än honom här) och mina vänner hemma i Sthlm har tröttnat på att jag ringer flera ggr i veckan och inte svarar i telefonen lika ofta. Jag vet inte hur jag ska ta mig till. 🙁

    • Fia skriver:

      Inte skoj, men var bor du då? Kanske finns någon här som bor där du bor? 🙂

    • Josefin skriver:

      Känner igen mig i det du skriver Hinda. Jag har också flyttat till en liten stan där alla känner alla. Trodde aldrig att det skulle vara så svårt att hitta nya vänner. Har tidigare bott i två andra lite större städer när jag pluggade och då har det varit superenkelt att lära känna nya människor. Du kanske inte vill svara på det, men vart bor du? Om det visar sig att vi sitter ensamma i samma stad kan vi ju gå på en kompisdejt!

  5. Cissi skriver:

    Tack för att du tar upp detta ”tabu”. Konstigt att just ensamhet ska vara det när det finns så många som faktiskt är just ensamma. Själv arbetar jag som en tok med att inte kasta in handduken och välkomna ensamheten här i Stockholm. Flyttade hit pga jobb och mina kollegor har redan fullspäckade scheman och hela sina liv här, jag får liksom inte riktigt plats. Mina vänner bor överallt utom i Stockholm och det har varit trögstartat på vänskapsfronten, men jag vägrar ge upp! Nån som vill ta en fika?;)

  6. Jag flyttade ju till Kanada förra året och den sociala biten blev faktiskt svårare än vad jag trodde. Det är inte så lätt att skaffa vänner i vuxen ålder. Jag jobbar fortfarande på att försöka skaffa mig ett större social nätverk här i Kanada. Jag började kickboxning innan jul och där tror jag kanske att jag kommer lära känna lite tjejer kanske. Men det får nog bli nån mer aktivitet som du skriver, för jag saknar att ha massa tjejkompisar runt mig.

    kram

    • Babbsan skriver:

      Finns det inga svenskar i kanada forum du kan kolla? Brukar alltid finnas sådana organisationer i andra länder där svenskar träffas. Du kanske inte vill träffa svenskar men man kan nog komma varandra nära ganska snabbt då 🙂

  7. Nina L M skriver:

    Intressant ämne! Var själv i samma situation för två år sen, men det gick utmärkt! Flyttade till ett land och stad där jag inte kände folk, men det gick fortare än jag tänkt mig =) Ett tips i Norge e annars http://www.aktivitetsvenner.no; blinddejta nya väninnor! =)

  8. N skriver:

    ELAINE! Jag såg att du gjorde en dejtingannons till dina kusiner(?) och tänkte att du kunde göra en liknande fast med kompisdejting också. Bra idé?! 😀

  9. N skriver:

    Bra inlägg!
    Jag befinner mig i en period i livet då jag har mina vänner som jag alltid haft men känner nu att jag vill ge mig ut och skaffa nya vänner som jag har något starkt gemensamt med, t.ex. dela samma tro och gå i samma församling.
    Men då kommer det här med att börja om på nytt och att socialisera sig in i en ny miljö o allt det som hör till. Att samla sig mod och våga göra något nytt. Att våga vara den där nya personen i gruppen. Det är ju inte alltid lätt det där 😉

  10. Elin skriver:

    Första gången jag kommenterar här då ^^ Uppskattat inlägg av mig, verkligen intressant att höra om dina erfarenheter. Är själv 17 år. Inte värst utåtriktad och ganska liten umgängeskrets. Men är jätte tacksam för de fina vänner och familj jag har. Dock tänker jag ibland på den dagen då man ska flytta hemifrån och behöva göra nya bekantskaper. Läskigt det där. Men tyckte du gav bra tips och undrar om du fortfarande har kontakt med de där tjejerna du lärde känna i New York?

  11. Ny i Gbg skriver:

    Hej Elaine,
    Tack för en tänkvärd blogg! Första gången jag kommenterar här. Är relativt nyinflyttad till Gbg och känner inte många här. Två veckor efter att jag flyttade till staden hände en jättejobbig grej privat som gjorde att jag drog mig tillbaka och inte ville ta kontakten med någon. Det enda jag kunde tänka på var den jobbiga händelsen vilket gjorde mig till en tråkig person som inte har något att prata om. Nu några månader senare försöker jag komma tillbaka men svårt och tar det som det kommer. Har glömt hur man skaffar nya vänner, hur man är social. Känner mig mest som världens tråkigaste just nu. 🙁 Känner mig inte ensam men självklart vill jag ha vänner att prata med och hitta på roliga saker så jag har något roligt att prata om med mina kollegor på jobbet. Hoppas på att 2014 blir ett ljust år och att saker och ting ordnar sig. Kram

  12. Ny i Gbg skriver:

    Btw så älskar jag dina inlägg i detta ämne, så bra!

  13. Sofie skriver:

    Min flytt till new york börjar i slutet av januari. 4-5år ska min man jobba där och jag börjar få smått panik när det gäller att skaffa vänner så att jag inte sitter inne i lägenheten och bli deppig, han har ju ändå sitt på jobbet.
    Medan alla tycker jag lever lyxliv har jag bara ont i magen. Press från mig själv att skaffa vänner fort som bara den och försöka få fart på livet.

    Vi hoppas att jag får jobb där så jag kan träffa folk på jobbet, men det kanske inte är helt enkelt. Bra ide med aktivitet, det ska jag kolla upp på direken.

    Tack för en superbra och inspirerande blogg. Du är bäst!

    Kram Sofie

  14. Angelica skriver:

    Jag måste bara fråga hur du gjorde för att flytta till USA? Med visum och sådär – hade du studentvisa eller skaffade du jobb innan? Eller ”semestrade” du där i tre månader bara? 🙂

  15. Rebecca skriver:

    När jag flyttade till en ny stad blev jag medlem i en organisation för svensktalande kvinnor som bor utomlands och på så sätt träffade jag folk. Men jag har även träffat vänner via bloggar, och så finns det ju svenska förut på Facebook för nästan alla städer/länder (just om man flyttar utomlands).

    De flesta av mina vänner som inte är svenskar (om man nu vill träffa lokalbor) har jag träffat via plugg eller jobb, vilket kanske kan kännas som en stor grej att ta på sig bara sådär, men är perfekta sätt att träffa nytt folk.

  16. Delia skriver:

    Det här är en jättefin idé, kanske kan du också anamma den här på din blogg, Elaine? 🙂 ett fint sätt för en att hitta nya kontakter.

    http://rodeo.net/niotillfem/2012/02/brevvanner/

  17. Ulrika skriver:

    Hej!
    Jag träffade min kompis Claudia på FB och redan första gången vi träffades pratade vi om att det borde finnas ett ÄNNU lättare och mer pricksäkert sätt att hitta nya och vänner. Sagt och gjort, vi håller nu på att starta företaget GoFrendly – en tjänst där man kan söka nya tjejkompisar på nätet baserat på exempelvis ålder, intressen, var man bor, om man letar efter singelkompisar eller vänner som gillar yoga, kanske vill du hitta nya vänner med barn i samma ålder som dina eller någon som också är nyinflyttad i samma stad? Vi tror nämligen att oavsett vem man är så behöver man fylla på med nya vänner allteftersom livet förändras. Tycker ni att det verkar bara en bra idé? Gå gärna in och registrera er så blir vi jätteglada! Tack!

    http://www.gofrendly.se/frendly/

    Kram Ulrika & Claudia

  18. steffi skriver:

    Jag har gått många aktiviteter och jag pratar väldigt mycket och lyssnar när dom andra pratar./ MEN JAG HAR INTE FÅTT EN ÄNDA KOMPIS!:( så aktiviteter har inte funkat jag har gett upp. Just nu sitter jag ensam och spelar min tv spel dricker cola , gå på promenad./ ibland Hänger jag väldigt sällan med min familj.

Lämna en kommentar