Det är svårt att be andra att sprita sig innan de håller i Matheo. Att be dem att inte pilla honom i ansiktet, eller som det senaste – inte pussa på honom. Det som gör att det är svårt att säga sånna saker är ju för att man får folk att känna sig som bakteriehärdar. Men Matheo blev ju sjuk i början och hans lilla immunförsvar klarar inte alla andras baciller. Men så börjar jag fundera på det här med att pussa andras barn, är det ok?
Barnmorskan sa strängt nej, dels av hygieniska skäl men sen att man inte ska pussa andras barn enligt henne. Min kusin Wendy har inte ens pussat sin systerdotter Estelle, för henne är det självklart att man inte pussar andras barn även om man är släkt. Gustav tycker verkligen inte att kompisar eller någon annan än vi ska pussa Matheo, möjligen nära familj om ens det. ”Kan han inte säga nej, så ska det inte vara ok.” är Gustavs motivering + det hygieniska.
Jag är lite mer splittrad, det här är så nytt för mig. Jag har ju till exempel pussat massor på min guddotter Noelia när hon var liten, jag tror till och med jag har pussat på Elins son Elijah. Dom har ju så gossiga kinder, det är ju så man tänker. Men nu måste jag sluta med det. Och så måste jag ju respektera både Gustav och Matheo trots att jag agerat annorlunda tidigare, de är ju fler än mig – demokratin vinner.
Vad tycker ni? Ska man få pussa på andras barn eller inte? Då menar jag inte främlingar eller bekantas barn, utan dem man står nära. Om inte? Hur säger man ”pussa inte på mitt barn” på ett icke förnärmande sätt? Jag tycker det är sjukt svårt eftersom jag själv hade tagit lite illa upp om Faje (Noelias pappa) hade sagt så till mig, även om jag hade respekterat det förstås.
Jag har en kompis som inte vågade säga ifrån när andra pussade på hennes son. Hon kom inte på något bra sätt att säga det på, jag tror inte att hon är ensam om det. Hon drömde mardrömmar om att han skulle bli sjuk. Herregud, tänk om jag är en av dem som pussade på hennes son…
Gustav håller en föreläsning för mig om hur fel det är att pussa andras barn nu. ”Folk kan ha herpes, vara sjuka, ätit nötter eller annat som barnet kan vara allergisk mot. Jag tror inte man reagerar på sånt innan man själv har barn, jag har t.ex. inte tänkt på det förrän nu. Och folk menar inget illa, de vill bara vara kärleksfulla mot Matheo. Men jag bryr mig inte hur bra kompis det är eller om det så skulle vara Jesus – goda personer har inte automatiskt goda baciller.”
/Elaine, tycker att Gustav har en poäng även om hon skulle göra ett undantag för Jesus.
Sharing is caring
34 Responses to Det här med att pussa andras barn i ansiktet
Kommentera
Var det retorik du sökte?
Krama och gosa med andras barn (som står mig nära eller på min förskola) men jag brukar inte pussa andras barn, men det är inget jag reflekterat mycket över utan gör det bara inte, men visst har dem goa kinder =)
Bara närmsta släktingarna. Jag har haft många många skumma kvinnor gå fram och viljat gulla med barnen. Tydligen är mulatter almänegendom och alla ska få ta på mina barn.. häromdagen plockade en kvinna på bussen up Erik! Bara plockade up honom! Blev så arg…
Vad kränkande mot dig och ditt barn!! Jag hade blivit jättearg, usch.
Ärligt talat, så tror jag att man reflekterar mycket mer över sånt här när man fått sitt första barn än med nästa. Jag märker i alla fall på mig själv att jag var mycket mer beskyddande med min första. Jag har inga problem med pussar från nära vänner och familj på min lilla son som är 4 veckor.
Tycker för övrigt att folk brukar vara bra på att tänka efter själva. En kompis meddelade att vi inte skulle ses på ett tag eftersom deras dotter eventuellt kunde vara smittad av vattkoppor, en annan avbokade en lekdejt för att sonen för hostig.
Nära släkt är ok, men vänner eller icke släkt är bara wierd. Det här med baciller, det går inte att skydda dom mot allt. Tänk hur mycket baciller och bakterier det finns på tunnelbana, köpcentrum etc. Människor är gjorda för att leva i världen, inte skyddas från den. Sen behöver man ju inte utmana ödet för det. Jag tror att man som förälder har rätt bra magkänsla för vad som är ok för ens barn.
Nära familj och vänner går väl bra. Men jag tycker ändå det hör till vett och etikett att man till exempel frågar; ”är det okej om jag håller honom/henne?” Oavsett vem det är. Så gör jag i alla fall. Inte för att man inte litar på personerna, eller tror att de har värsta bakteriesamlingen på sig osv, utan för att det inte är deras barn, även om de kanske står barnet nära.
En sak som jag minns jag störde mig på sjukt mycket när jag fått min lille son var personer som rökte som INTE tvättade händerna när de skulle hålla i min pojke. Jag vill inte att deras cancerframkallande rök sätter sig på honom, så jag sa faktiskt till dom att dom skulle borsta tänderna och tvätta händerna om de ville besöka oss.
Jag jobbar som barnläkare och vi brukar säga att man skall använda sitt sunda förnuft. I starten är de känsliga, men han är inte utan immunförsvar han har ditt tills han blir runt 3 månader. Nära familj är ok så länge de inte är bottenförkylda, syskon på dagis lika så. Främmande människor skall inte pilla på andras barn utan lov, det är ohyfsat! I starten bör man undvika stora folksamlingar där mycket virus finns, det finns fortfarande RS kvar trots att säsongen egentligen borde vara över. Handsprit är bra men ersätter inte det sunda förnuftet. Lita på din mammainstinkt så blir det säkert bra men köp hem näsdroppar och koksaltdroppar det är bra att ha hemma. Lycka till
Bakterier är bra för immunförsvaret. Är man frisk och släkt får man pussa tänker jag. Men så har jag inga egna barn heller, så vi får väl se om jag ändrar mig.
Men barn som skyddas från allt blir ju astmatiker och får jätteproblem med immunförsvaret. Det är nog värre att åka tunnelbana än att få en puss av en frisk kompis till mamma.
Jag har en dotter på 5 månader, och håller helt med dig! Jag har aldrig tänkt på något sådant. Dock var jag hemma med henne i fyra veckor innan någon träffade henne och hon har aldrig varit sjuk. Inte ens lite snuvig
Oj har aldrig sett detta som ett problem. Dock tror jag inte på att vara överdrivet uppmärksam mot baciller. Är det något som gör ett barn känslig i framtiden så är det de.
Hej Elaine och tack för en jättebra blogg, det är första gången jag kommenterar här och jag har inga egna barn så det är mycket möjligt att jag ändrar mig den dagen jag får det.
Jag tycker ibland att vi i Sverige är rädda för så mycket (jag har bott utomlands i flera år bla i Asien), jag tror endast att det är positivt att barn utsätts för lite bakterier. Naturligtvis tycker jag inte att det är ok att man pussar på eller närmar sig barn man inte känner och likaså om man är sjuk, man får använda sunt förnuft som någon ovan nämnde.
Men med det tycker jag också att det finns så otroligt mycket man kan oroa sig för i världen och kärleken till ett barn och om man borde våga ge en kram eller kunna visa spontan närhet till en väns barn borde inte vara en del av det. Man skall inte heller glömma bort vad den där kramen kanske betyder för en vuxen eller en gammal. Men det är bara vad jag tycker, alla har rätt till sin egen åsikt. Stor kram till dig!
Jag är en av dom som anser att sunt förnuft är a & o. Jag har själv två barn och jag tycker det är helt okej att mina vänner och familj/släkt pussar och kramar mina barn. Jag skulle aldrig ha mina barn runt människor jag inte vill ska pussa dom. Och jag litar på att mina närmsta förstår att man inte pussar en nyfödd om man är förkyld/nyrökt/hostig!
TacK för dina fina blogg ! Jag är mamma till en tjej på
snart 1,5 år och jag har fundrerat och reflekterat över samma
typ av situationer. Måste berömma dig och din man för era kloka värderingar.
Som förälder vill jag vara en bra förebild och en trygghet
för mitt barn och därför måste jag stå upp för mitt barn och sätta
de gränser hon inte kan göra själv – ännu. Jag vill lära min dotter att
inte behöva ha fysisk kontakt med vuxna utanför familjen, för hon ska veta
att hennes integritet inte ska kränkas och ska hon själv
Kunna säga nej i framtiden måste jag som förälder redan nu visa hur man gör.
Till dem som frågar säger jag kort och gott : Hon är lite blyg och
gillar bara pussar ( även kramar ibland) från mor och far. Säger det med
glimten i ögat och då kan inte bekanta/vänner / kompisar släktingar
säga emot det. Till dem som inte förstår så säger jag : ”Du…på Bvc sa dem
att pussar medför baciller , hur ska jag kunna förklara det för mina vänner? ,
Jag menar…du är ju klok och förstår det men andra…” Då får dem själva tänka efter och framstå som kloka och inte framfusiga.
Lita på dig själv och din man! Är det något jag verkligen lärt mig så
är det att aldrig trotsa sin mammainstinkt, de gånger jag gjort har jag
Dyrt fått ångra.
Kram
De enda barnen jag pussar är mina syskonbarn. Det händer att släkt och vänner uppmanar sina barn att krama och pussa mig när man ska hälsa eller ta farväl.
Jag kan pussa på bebisar jag tycker att jag står nära men jag pussar bara på deras huvuden. Därifrån sprider sig inte bacillerna så lätt.
Annars, med bebisar jag inte är jättenära, är det ofta jag inte rör dem alls. JAG kan tycka att JAG kanske uppfattas som kall och ointresserad när jag gör så… men jag tänker att för mamman är det ändå ganska avstressande med nån som inte potentiellt sprider någon basilusk.
Jag har inga egna barn och inga syskonbarn heller för den delen. Men en mycket god vän som har en son som jag både pussar och kramar. För henne är det okej. Men jag har aldrig tänkt på det du skriver ovan. Självklart träffar jag inte dom om jag är förkyld och krasslig. Man vill som vän visa sin kärlek till detta lilla barn som man även känner för sin vän.
Men jag förstår hur ni tänker och självklart är det INTE okej att göra så med främmande barn, inte ta upp, krama eller stoppa ner hela huvudet i vagnen oavsett hur söt bebisen må vara.
Ååh, det stämmer så väl! Jag tycker det är helt obehagligt att helt främmande människor kommer fram till en förälder med ett väldigt litet barn i vagn och ska pussa, krama, pilla, titta – alltså skrämma. Det är välmenat, förmodligen, men ändå så otroligt obehagligt.
När jag åker pendeltåg/tunnelbanan eller flyger så händer det ofta att det finns nyfikna småbarn runt omkring som kommer fram och ler, eller vinkar, eller något i den stilen. Och då vinkar jag tillbaks med ett leende, för dom blir så glada då. Men inte vinkar jag åt ett barn som inte gör det först. Eller går fram till det barnet och pussar på det bara för att hen vinkade åt mig. Det skulle vara sjukt och jag bävar för den dagen jag får barn själv, för det finns ju fortfarande väldigt många människor som tror att det är okej att stoppa ner huvudet i vagnen och titta på barnet som ligger däri.
Det är er son och ni skapar er egna regler och värderingar. Försök att strunta i vad andra tycker och ska reagera.
En annan sak som jag reflekterat över att många människor typ ”tvingar” barn att de ska kramas och pussas. Även fast barnet inte vill så svarar ofta den vuxna med ”joo men en liten kram kan väl mormor få”, ett exempel. Bara för att de är barn så har de även rätt att säga ifrån. Bara för att man är ett barn så vill man inte kramas hela tiden. De kommer fram och ger kramar när de vill!
Bara en reflektion jag har gjort.
Hoppas ni får en fin sommar hela familjen och njut
kram
Så sant det du skriver! Ibland känns det som att många glömmer att barn är egna individer och människor som förtjänar att man respekterar deras vilja och utrymme.
Vi var också väldigt noggranna i början med hur man själv och alla andra skulle tvätta och sprita händerna efter konstens alla regler när vi fick vår tjej. Självklart ska man tvätta händerna innan man tar i sin/någon annans bebis och det här med att pussa? Näe det känns ju konstigt att någon annan förutom familjen ska pussa och snusa ens bebis det skulle aldrig ens falla mig in att göra det på någon annans bebis. Det handlar om sunt förnuft! Däremot kan jag tycka att man kanske går till överdrift med hur bacillrädd man är, som många andra också skriver så är lite baciller bara bra för immunförsvaret! Tänk alla andra som har fler än ett barn hemma som drar hem massa baciller och virus från dagis och det gå ju oftast bra ändå
Men herregud- relax!! Min dotter är två månader och jag har inte ens haft tid att tänka tanken huruvida det är korrekt eller inte av dem som träffar henne ( människor jag känner) att pussa på henne.
Jag utgår ifrån att förkylda människor håller sig undan men i övrigt- att hon skulle få nötallergi för att nån ätit nötter?!?!
Det är sådana skyddade, överhandspritade ungar som drar på sig allergier för att de lever helt isolerade från världen och baciller som stärker immunförsvaret.
Jag har faktiskt inte ens tänkt tanken :/ jag skulle inte gilla om en främmande person skulle komma fram & pussa på min bebis. Men mina vänner & familj gör de ju av kärlek! När du ammar skyddar de väldigt bra mot ditt barn. Jag hade 39graders feber halsont och mega förkyld när mitt barn var ca 3v och hon blev oberörd! Tror de e bra att barnen får bygga upp sitt immun försvar tidigt genom att bli lite förkylda osv, tror inte de e bra att bygga in dem för mkt!
Men käravärld, pojken behöver ju bygga upp ett immunförsvar. Det dröjer inte många månader innan han kommer vara med om betydligt mer bakterie fyllda händelser än en lite puss… Då kan det vara den där pussen som faktiskt hjälper honom från att bli sjuk:)
Åååh, det här är så himla svårt. Jag skulle inte pussa på kompisars barn, men när min lilla kusin föddes för fem år sedan så pussade jag henne på kinderna. Min mamma kommer från Polen och där är det himla vanligt att man pussar människor – kompisar (killar och tjejer, tjejer och tjejer) pussar varandra på kinden när man hälsar och när man säger hejdå. Killar tar bara andra killar i hand, så klart, men andra kör kindpussar. Som för mig var ganska konstigt i början – jag kommer ju från Sverige, och vi kramar ju våra kompisar. Hur det är mellan släktingar i Sverige vet jag inte, jag brukade krama min (svenska) styvmor och hennes släktingar.
Det här med att pussa sina barn är ju en väldigt intressant diskussion i sig. Du pussar ju förmodligen din son, det gör väl Gustav också skulle jag tro. Men tills när kommer ni göra det? Tills när är det ok att pussa sina barn? På kinden, på munnen? Jag växte upp enbart med min mamma och så var min mormor hennes sidekick (haha, världens bästa uttryck förresten, mormor var sidekick :’D) och fastän jag inte har några som heeeelst problem med att visa min mamma kärlek, och tvärt om, så tror jag varken jag eller mormor skulle t.ex. pussa varandra på munnen. Däremot har det hänt att pappa pussat mig lätt på munnen när vi sagt hejdå till varandra och första gången han gjorde det (minns nästan ingenting av min barndom, sen så umgicks vi inte när jag var tonåring) så blev jag helt ställd.
Vad tycker du, Elaine – och alla andra?
Innan någon skriver att det är incest, eller något – nej, då. Det är det inte. Jag har inga problem med att pussa min mamma och syster på munnen lite lätt ibland. Jag och syrran pussade på varandra mest hela tiden när vi var små. Men att man inte pussar spädbarn på munnen borde egentligen vara en självklarhet för ALLA, oavsett förälder eller ej.
Fast hur gör man sen? Min ovannämnda 5-åriga kusin pussar alltid familjen på munnen om man säger ”J. ge mig en puss!”. Hon älskar det och det är så hon visar kärlek och uppskattning, antar jag. Men när kommer det sluta vara okej att hon gör så eller att vi gör så mot henne?
Annars så tycker jag man ska låta bli att pussa spädbarn. Att pussa småbarn (1 år+) på t.ex. kinden eller pannan är okej om man är släkt, absolut.
Och det här med alkogelen, förresten. Det borde också vara en självklarhet om man kommer hem till någon som har ett spädbarn. Min kusins mamma hade alkogel i en flaska på badrummet och hon behövde inte ens säga till mig att tvätta händerna, använda alkogel och SEDAN hålla i J. Det kallas sunt förnuft.
Hade du skickat in den frågan till Magdalena Ribbing hade du nog fått ett svar i stilen att du ska snällt men bestämt be folk att ”ja, visst får ni hålla i våran lilla son men eftersom han är just det, liten, så skulle jag först be er att tvätta händerna och använda lite alkogel, det är inget illa menat men hans immunförsvar är inte uppbyggt än. Vi gör också det!”
Sen skulle hon lägga till att folk förmodligen inte kommer bli sura eller förolämpade utan att människor som inte varit i kontakt med spädbarn tidigare eller inte har några själva kanske inte vet hur sådant där fungerar, och det är ju sant.
Är jag den enda som tänker ”lite skit rensar magen”? Detta har aldrig slagit min tanke, inte heller handsprit, inte heller besöksförbud. Det betyder ju inte att det är fel att tänka så. Alla familjer gör ju olika. Hos mig pussar vi, grosar vi och bråkar om att få hålla – dödsskönt tycker jag.
När vi är bortbjudna kan jag ofta tänka ”var är Lilltjejen?”. Haha.. Men det är för att JAG själv tycker att det är både viktigt och roligt för att andra att mysa och pussa, PLUS att jag får koppla av lite
Du gör vad som är rätt för er, oavsett. Och matheo kommer att växa upp och bli en stor och stark kille!
Ps. Har ni alla sett Pregnant in Heels? – snacka om tokar!
Jag håller med ovanstående som skriver om det sunda förnuftet och sen kan jag tycka att det är en stor skillnad i om barnet är nyfött eller som i mitt fall med en dotter på 4 år.
När hon var nyfödd så var det ingen som pussade henne i ansiktet förutom vi och jag upplevde en väldig respekt från nära och kära vid besök. De flesta ställde många frågor och ”är det ok om jag…?”
Nu när dottern är 4 år så får hon mycket pussar från framförallt närmsta familj men även från en del vänner.
Jag tänker på min bästa kompis som har en son som är tre månader äldre än vårt barn och som jag pussar eftersom jag älskar honom nästan som ett eget barn. Det skulle kännas jättekonstigt att inte pussa honom…
Kan tycka att det finns en bakteriehysteri i Sverige som gör att vi hämmas och
oroas mycket i onödan. Sunt förnuft är som sagt bästa ledordet!
Håller med tidigare inlägg – Relax! Klart man ska kunna puss på barn. Kanske inte nyfödda och om det är en främling. Men nära vänner och familj är det fritt fram. Gud vad trist att leva i ett sånt ”svenne” land där det skulle vara något konstigt att ge ett bran en liten puss eller kram. Funkar i andra länder i världen – där dessutom astma och allergier förekommer mer sällan. Coincedence? I think not
Jag tycker Detta är intressant då jag trodde jag var den enda som kände så här! Min svärföräldrar pussade på vår dotter som om de var deras barn Dvs på munnen etc, jag tycker inte det är ok det Blev liksom för mkt och hela tiden! När deras son första gången reagerade så sket Dom I Han och tyckte att vi gör som vi alltid gjort! (med sina barn) slutade med att jag efter samråd med min terapeut satte mig med min sambo och Hans föräldrar och sa att vi inte vill att de pussar på henne tills hon är nog stor och bestämma själv Detta tog vi även upp med Mina föräldrar och mamma förstod pappa förstod inte men respekterade vår önskan! Mina svärföräldrar tog det personligt och har sen den dagen (snart 6 år sedan) inte resekterat ngt av de jag gör Eller mig som mamma till deras barnbarn och sambo till deras son! De har valt att inte besök a OSS PGA mig och påstår sedan AT&T de inte får träffa sitt barnbarn! Tråkigt men deras Val!
Du har barnet naken i skogen och på fik?
Vad vill du säga med den kommentaren?
Oj, jag har inte ens tänkt den tanken! Har iof inga egna barn men jag pussar jättemycket på min systerson 8 månader gammal, bara på kind och panna. Aldrig på munnen, det skulle jag aldrig göra. Men jag tvättar händerna och hälsar inte på när jag är snuvig/sjuk. Sunt förnuft helt enkelt! När det kommer till vänners barn skulle jag tycka det var konstigt att pussa på dem. Jag pussar ju inte på mina vänner så varför skulle jag göra det med deras barn? Men den här överbeskyddande känslan är nog ganska vanlig när man får sitt första barn. Slår vad om att jag själv kommer bli en nojig mamma
Friska familjemedlemmar och goda vänner har jag inga som helst problem med. Har aldrig varit i en situation där främlingar försökt.
Som någon skrev ovan är det nog enorm skillnad på första och andra barnet, för hur lätt kommer det vara att hålla borta storbroster (med allt dom får med sig utifrån) undan bebis? Sen tänker jag att i andra länder med bamsefamiljer etc lär dom inte ens slås av tanken men barnen klarar sig ändå.
Håller helt med om att lita på dina mammainstinkter!!! Du verkar helt fantastiskt sund och vettig så dont worry
Men hva er det som er så farlig med å bli litt syk, da? Skal man skjerme barna fra bakterier, så er det sannsynligvis de barna som blir oftest syke.. Kyssing og klemming av fremmede barn er jo unødvendig fordi det er weird, men å kysse og kose med barn i familien ser jeg virkelig ingenting galt med