Jag ägnar mycket tid åt att kika på det jag lämnar bakom mig. Singellivet, partykvällarna, resorna jag gjorde själv, alla knasiga och härliga människor jag träffade, alla knasiga och roliga saker jag gjorde. Jag kommer inte att sakna det för jag älskar mitt liv som det är nu. Men innan jag går in i nästa livsfas så sitter jag vid mitt livs bioduk och tittar på det jag gjorde i den förra livsfasen som tog mig dit jag är idag. Nog var jag lite knasig.
När den första snön föll 2005 så vart Agnes och jag så deppade att vi bestämde oss att klä oss i sommarkläder, gå ut och låtsas att det var sommar och bara regnade lite. Grannarna tyckte att vi var knasiga och vintern kom trots att vi trotsade den.
De underbara partynätterna på Barcelonas house/gayklubbar. Anna och jag drog ut och dansade tills det blev morgon. Vi kom för kärleken till deep house och blev inte störda av några flirtande män, männen var upptagna med att flirta med varandra. Anna och jag lät oss hypnotiseras av musiken. 
De filosofiska stunderna längs Barcelonas gator med Amina, hur vi klurade över framtiden, manssläktet och relationer över lag. Jag var helt överförälskad i franska bulldogs och den förälskelsen har hållit i sig.
Min heartbreak hotell resa till New York. Jag blev brutalt dumpad, gick ner 10 kg och fick panikångest. Mamma hade aldrig sett mig så nere så hon skramlade ihop sina pengar, ringde Stefan och såg till att jag fick åka till New York för första gången.
Jag åkte dit med ett brustet hjärta men kom hem med NY i mitt hjärta. Housefester, häng med Stefan & Michael, söta barn på tunnelbanan, grafitti, inspiration, individer som inte följer flocken – love New York!
Sen kom 2008 och jag skulle förälska mig i Gustav. Jag skulle inte byta honom mot något. Det här låter helt galet men jag skulle kunna ge upp mycket erfarenheter i det förflutna bara för att få träffa honom. Här är jag pirrig och nervös på vår första gemensamma resa – thailand 2008. Vi hade bara varit tillsammans i tre månder och Gustav kallade resan skämtsamt för ett test. Jag trodde verkligen att det var det och bröt ihop av stress på nyårsafton i thailand, så han skrattade och sa att han älskade mig. I passed the test!
Ja mina bloggvänner, resten vet ni ju redan.
Men det är härligt att blicka tillbaka för det gör mig så glad över nuet. Här stod jag en perrong i New York, helt ovetandes om vad framtiden hade att erbjuda. Men min fasta övertygelse var att: The best is yet to come!” och tänk jag hade det bra redan då.
/Elaine, sitter på ett flyg till Göteborg där framtiden är i morgon och innebär en föreläsning innan Tony Blair.
Sharing is caring
18 Responses to Framtiden närmar sig med stora steg
Kommentera
Var det retorik du sökte?
Kunne ønske de skrev om deg også i norske medier! Husker at du skrev at du har en drøm om å være gjest hos Skavlan – jeg er sikker på at han ringer deg før eller senere!
Åh vilken underbar resa. Så fint och hoppfullt! Du skriver så bra och inspirerande, tack!
Åh, jag blir så himla glad över att läsa din blogg!! All lycka till dig
Väldigt fint skrivet. Rörande (och) ärligt.
Så genuint, så inspirerande och så Elaine! Får mig att vilja titta tillbaka i alla mina sparade gamla dagböcker
Och måste tillägga : fasen vilka killerlegs du har!!! Vilken supermodell som helst kan vara avundsjuk
fan vad du rockar afrot!
Jag äääälskar din blogg! Har följt den i något år, och det är din blogg som jag ser mest fram emot att läsa varje dag. You go girl!
Jag har en fråga. Jag går sista året på gymnasiet, och vi har läst/läser en kurs som heter projektarbete. Man ska skriva en rapport, och i inledningen och sammanfattningen ska man skriva lite retoriskt, man ska fånga läsarens intresse så att hen vill fortsätta att läsa min rapport. Har du något tips på hur och vad jag ska tänka på? Mitt projekt har varit att undersöka hur ungdomsmottagningarna i Dalarna (då det är där jag bor) arbetar för att vara Hbt-vänliga och få dem att reflektera kring sitt arbete.
Jättetacksam för svar!
//Stressad och fundersam student
Men du… Så snygg du är! Blir lite sugen på att testa lugg nu. =)
Påväg till jobbet imorse såg jag Gustav, många tankar hann flyga i mitt huvud tills jag tillslut bestämde mig för att inte hoppa på honom å be honom hälsa till dig att du är grym! Ville bara säga de, din blogg har verkligen blivit en favvo! Kramar å lycka till med bebis
Elaine, förstår du hur otroligt härlig du är, jag själv insåg att du faktiskt har blivit en av mina förebilder både yrkesmässigt och som person. Du har själv arbetat dig fram till en framgångsrik, tuff, kompetent power kvinna! Å du, din blogg är så långt i från ytlig som större delen av bloggvärlden är, du har tagit bloggande till en ny nivå! Tack för att du väljer att gå din egna väg!
Elaine du är BÄST!!!
.
Bästa bloggen någonsin.
Och du kommer bli en underbar mamma!
Dig skulle jag vilja ha som bästis
Ja, och jag tycker också att du är så himla bra! På något sätt känns det som om jag kan tycka att det är ok att inte livet är tipptopp jämt när jag ser på dina bilder och läser dina berättelser. Alltså, att ibland kanske det är okej att vara lite ledsen, för det blir bättre.
Vad jag är glad för din skull!!
Underbart att läsa!
Oh shises, jag sitter i biblioteket och mina ögon fylls av tårar så rörd jag blir – så härligt att läsa lite om din story! Jag tror nog allt att du snart får ge dig an en självbiografi Elaine
Vad som också känns väldigt underbart är att veta att man själv befinner sig i den där galna perioden, resor, nya människor och brustna hjärtan om vartannat 
Kram på dig!
Åh vilket fint inlägg! Vad underbart att kunna sitta och tänka tillbaka och ändå vara så lycklig där du är nu! Jag ska allt sätta mig ner och göra en likande timeline för mig själv!
Tack för din underbara blogg. Jag läser varje dag, på tåget till jobbet och hemma! Du verkar vara sådan otroligt fin människa! Lycka till med knodden! Jag sitter med spänning och väntar!
Kram Malin*
Heej.
Tack för en urkul blogg. Gillar din energi och ditt medryckande skriftspråk, allt i ett är smått beroende. Men gissa om jag blev förvånad när du lägger upp en bild på Agnes, kände henne förr i tiden men har tappat kontakten, var bland annat i Thailand med henne och brodern Hippos, plus många andra också såklart. Undrar lite nu om du har kontakt med Agnes idag? Vore kul att få kontakt med henne nämligen, men har faktiskt inte facebook så kan ju inte söka henne där precis
Må gott hälsningar från mammalediga Paulina
Gillar verkligen det här inlägget. Och det är kul, det så kallade livet, man vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden!
-Elaine, din resa är underbar, du är underbar, inspiration säger jag bara. Go girl, fortsätt din resa som kommer blir ännu mer spännande än du kan föreställa dig! Stor kram