”Jävla klantarsel!”


”En passagerare för mycket på detta plan. Nån sitter fel.” Säger personalen på ett fullsatt plan med cirka 200 passagerare. Klockan är 07.00 och planet ska snart lyfta.

- Jävla klantarsel, säger jag, tittar på mina medpassagerare och så garvar vi ihop.

Minuterna går och flygvärdinnorna ser stressade ut och tittar ursäktande på passageraren som står upp lika stressad över att någon tagit hans plats. Jag småler och tänker att folks hjärnor fungerar väl inte 07.00 på morgonen.

IMG_3734-0.JPG

Sen säger kapten att planet går till Malmö…. Jag ska till ju Göteborg!!! Så jag flyger upp från sätet och blir den klantiga passageraren inför alla. Alla garvar också. Inte jag, eller jo lite nervöst garvar jag men framför allt så springer jag ut och ledsagas till planet som väntar på sitt förlorade klantarsel till passagerare – jag. Haha, så jävla typsikt mig.

IMG_3736.JPG

Ja, hörrni ytterligare ett tecken på att fröken behöver ett chillpill. Jag ville bara skriva och säga tack för alla fina kommentarer och förståelse för min bloggpaus. Det värmer och jag läser varenda kommentar. Tänk att det är så fina människor som lurar bakom statistiken härinne. Vilken lyckans ost jag är!

IMG_3742.JPG

Puss på er så länge och tack tack tack igen för att ni är ni och för att ni är här. Jag säger som Terminator fast med en gnutta mer kärlek: I’ll be back!

Älskade bloggvänner


Jag ska inte ljuga, jag är faktiskt helt slut. Jag har varit det i flera veckor nu och det är därför bloggandet har vacklat. Min hjärna som annars sprudlar av tankar, ideér och knasiga saker. Den är nu helt stilla och jag börjar faktiskt bli trött på mina ”jag är på gymmet” eller ”här är jag i en spegel”-inlägg. Jag har jobbat för mycket under valrörelsen och jag föreläser på tok för mycket. Har precis avslutat en tvådagarskurs i retorik och imorgon ska jag sitta på ett plan till Göteborg klockan 07.00, bara för att komma tillbaka och föreläsa i Stockholm runt 14.00. Och mellan flyg och kurs måste jag skynda, skynda att umgås med min familj.

IMG_3724.JPG

Gymmet? Nej, måste sova tidigast möjligt ikväll. Det här är saker som är bokade sedan länge och 2015 blir det helt annorlunda, men nu rider jag ur stormen för detta år.
IMG_3722.JPG
Så min annars sprudlande hjärna går på sparlåga. Snart är detta jobbkaos över och det är det som gör att jag inte går in i en vägg – ljuset är nära, tydligt och väldigt konkret. Jag ska bara ta mig dit. Det var när jag stod framför spegeln i dag och tog ytterligare en selfie som jag började garva och tänkte Helvete vad tråkigt, bättre kan jag.

IMG_3717.JPG

Men vet ni vad? Just nu kan jag inte bättre. Så tills dess att jag gör det tar jag en lite bloggpaus.

Istället för att smeta ut de sorgliga smulor jag har i handen så samlar jag till en riklig bloggsmet som får jäsa och frodas ett tag. Hoppas innerligt att ni är kvar och vill följa med mig när jag är tillbaka. Tills dess tar jag ett chillpill från bloggen.

IMG_3723.JPG

Dags att byta header


Det är power i den, men den är så himlans mörk. Så jag byter tillbaka till några ljusa härliga varianter av Jesper Anhedes verk. Håller ni med?

130402-6417-Redigera

Gud vad många headers jag har haft på den här bloggen, har ni några favoriter? :)

header1 elaine1-564x346 header-564x266 header2 120505-3521-edit elaine_top_blog_1.0

”Hur många gånger orkar man bli dumpad egentligen?”


Det frågade en vän till mig då hon för 10:e gången blev dumpad av sitt livs kärlek. Dom får det inte riktigt att fungera trots att båda vill så är omständigheterna väldigt speciella. Hon förstår att han gör slut gång på gång, men hon lurar ändå in honom i kärleksfällen med argumenten: Men vi ÄR ju kära. Vi älskar ju VARANDRA. Det finns ingen annan vi vill leva med ju.” Superfina argument och jag kan ibland tänka att det är dessa tre som kommer göra att de kommer bli ihop igen. Att de kan få göra slut hur många gånger de vill, men störst av allt är ändå kärleken. Den vinner till slut om man bara vågar ha lite tålamod.

Har ni sådana där av och på förhållanden då ni gör slut, blir ihop och så fortsätter det i en evig karusell? Jag tror att jag alltid har varit för stolt för att vara i ett sånt förhållande. Tänkt att lagt kort ligger. Men med mitt ex i Barcelona så var det faktiskt så. Vi var ihop, gjorde slut och blev ihop igen. Men det var inte mycket kärlek som låg i grund. Kanske passion och tjafs, men inte kärlek. Här har ni honom, Barcelonaexet sittandes på vår balkong i Barcelona för snart tio år sedan. Wow vad tiden flyger iväg.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA